Äntligen fredag och dags för Börslunch.

Det är fredagen den 17 augusti.

Börsen är upp ungefär 0,3 %.

I nyhetsflödet märks Volvos stundande börsnotering–

–och konglomeratjätten Maersk–

–ska knoppa av sin enhet för oljeborrning.

Så är det med det.

Vi ska ta oss an de stora frågorna–

–med den dynamiska duon Lena Fahlén och Mattias Sundling.

Vi börjar med dagens rapporter.

Det har kommit in ett gäng.

Jag vet inte om du vill säga nåt om de här bolagen.

Du gillar Boozt.

Boozt var väl bra och ett fantastiskt tillväxtscase–

–i en hårt utsatt sektor–

–där det gäller att hitta rätt bolag.

Det är uppenbarligen det bolaget.

Kul också för de arga fåglarna på Rovio–

–och för Peab som är upp 9,4 %.

Det bolaget får bli vår segway in i nästa segment–

–HOX-siffrorna. En annan tung rapport, kan man säga.

Den kom i morse.

De nya siffrorna var lite svagare än väntat.

-0,5 månad för månad. Å andra sidan ingen stor dramatik.

Det är en liten aktivitet under sommaren.

Det brukar vara hoppigt.

Ingen oro på taket där.

Nej, jag tycker inte det.

Vi har haft tre månader med uppgångar.

Sen en månad med en liten nedgång.

Vi ser en stabilisering. Det var en oro i våras–

–när vi fick förstärkta amorteringskrav.

Är det här som i Norge?

Ja, precis som i Norge. En ganska likartad utveckling.

Det har funnits olycksfåglar, men vi har en stark ekonomi.

Om inget dramatiskt sker så ser vi nog en stabilisering.

Har det gått bra i Norge då?

De var liksom före oss i cykeln.

Det var en markant nedgång i omsättning–

–och en liten prisjustering på ungefär 10 %.

Båda länder har byggt mycket.

Varken Norges eller Sveriges huspriser drabbades hårt–

–under finanskrisen.

Det fanns ett starkt negativt case att bygga på det.

Sen stabiliserades Norge och Sverige har följt med.

Men ska man vara lite orolig för hösten?

Ett stort utbud av nyproducerade lägenheter ska komma ut.

Det är nedåtrisken för bostadsmarknaden nu.

Sen tror vi att marknaden lyckas sälja det här–

–och smeta ut det något under hösten.

Men det är det som är det stora frågetecknet.

Varför går bostadsrätter och villor olika?

Man har byggt mycket mer bostadsrätter.

Framförallt lyxigare bostadsrätter i storstäderna.

Det är där vi har haft den stora sättningen.

Vi blickar ut mot världen.

Vi har en graf som visar–

–hur USA-börsen har gått väldigt starkt–

–medan Kina viker ner.

Det ser ut som att USA drar hela världsindex...

Det gör de nästan också.

Här får man säga nåt om rapportsäsongen.

Den har varit fenomenalt stark i USA–

–som en motor för...

Även fast börserna har gått upp i USA–

–så har P/E-talet gått ner. Vi har haft–

–en markant multipelkontraktion.

"Year on year" så ligger EPS-tillväxten i USA på 24,5 %.

Ännu mer fascinerande är att topline ligger kring 9,5.

Och runt 80 % av bolagen har överraskat positivt–

–trots att folk visste att en skattereform skulle komma–

–och att ekonomin var stark.

Hur mycket gills... Hur mycket är skattereform?

Lite mer än hälften av de här 24,5 %–

–är nog relaterad till skattereformen på nåt sätt.

Men som sagt, topline växer ju 9,5 också.

Hur mycket spelar Fed in här?

Ingenting, tror jag.

I och med att Kina går dåligt, är det så att Fed...

Nej, jag menar att det förklarar att USA går starkt.

Sen i resten av världen, i Europa, Norden–

–har rapporterna varit sådär. Inga starka överraskningar.

Men med Kina och tillväxtmarknader överhuvudtaget–

–där får man fundera på Fed.

Ju längre in i den här höjningscykeln vi är...

Ett annat utmärkande drag för sommaren–

–är att dollarn har varit stark. Det är inte bra–

–för tillväxtmarknader. Det skapar oro–

–både kring börs och den rörliga ekonomin.

Eftersom USA är så starkt blir det mer spekulationer–

–om hur mycket Fed ska höja.

Och Fed bara tuggar på.

Sen ser man svagare tillväxtmarknader–

–som Turkiet och Brasilien... Plus att Kina faktiskt–

–av och till ändå är i en strukturell nedväxling.

När man ser grafen är det lätt att dra slutsatsen–

–att Trump har vunnit handelskriget.

Kina går dåligt, USA starkt. Det är inte din slutsats?

Jag vet inte. Det finns flera olika förklaringar.

Det är det som investerarna sorterar i.

Enskilda länder har haft problem.

Turkiet, Argentina, delvis Brasilien.

Sen har vi det som drabbar alla tillväxtmarknader–

–en starkare dollar, Kinas avmattning...

Vi vet inte om Kina avsiktligt deprecierar sin valuta–

–eller om marknaden avsiktligt sätter en högre riskpremie–

–på kinesiska tillgångar.

Det är svårt att se konkreta effekter av handelskriget–

–annat än i rubriker. Möjligen kan man konstatera–

–att tillverkningsindustrin haltar lite.

Det är ju där det ska slå hårdast–

–den industrin som är mest exponerad för utrikeshandel.

Hur påverkas Stockholmsbörsen? Vi säljer mycket till Kina.

Kurvan nedåt ser oroväckande ut.

Vi har en avmattning i europeisk industrikonjunktur–

–som ännu ingen har kunnat förklara.

Först var det "kallt", som vanligt.

Sen är det lite annat... Du såg ju tyska ordersiffror.

Det är för tidigt att tro att det är handelskrig.

Nu har ju euron försvagats lite–

–men vi har haft en starkare euro. Det har nog påverkat.

Och som sagt att Kina... Vi vet inte riktigt vad som sker–

–i Kinas ekonomi. Men det ser ut som en avmattning.

Men om det stannar vid det som har gjorts nu–

–så tror inte jag att handelskriget blir mätbara effekter–

–på konjunkturen.

Jag tror inte att det är den grejen.

Kan vi inte titta vidare på turkiska liran?

Vi har en graf här.

Den har stärkts lite. Man kan lägga till–

–en plutt upp längst till höger.

Men generellt har det inte sett bra ut för turkisk valuta.

Har Qatar gjort vändningen på slutet?

Ja, delvis att man får in deras direktinvesteringar.

Sen var finansministern ute igår–

–och lovade att man skulle strama åt budgeten–

–och inte införa kapitalkontroller.

Och att man ska göra det man kan för att bekämpa inflationen.

Är det inte bra? 15 miljarder dollar från emiren.

Absolut, men man vill se mer konkreta åtgärder–

–från Turkiet.

Vad är det man vill se då?

Ett uttalande om att centralbanken är självständig.

Där började oron. Den har puttrat länge–

–men en trigger var att Erdogan fördömde höjda räntor.

Sen vill man se en åtstramningsbudget–

–men det är inte populärt.

För fem år sen runt "Taper Tantrum"–

–pratade vi om "Fragile Five". Många engelska uttryck här.

Det var ett klassiskt gäng av tillväxtmarknadsländer–

–med stora lån i dollar i privata sektorn.

Turkiet, Brasilien, Indonesien, Ryssland och Sydafrika.

De är sårbara. Sen har Erdogan själv skjutit sig i foten–

–men det var en olycka som väntade på att hända–

–med sina dåliga fundamenta.

Han inledde ett diplomatiskt krig med USA.

Då triggar han en kris.

Tur att han har sin svärson som finansminister–

–så att det hålls tajt i familjen.

Det är därför man vill se tydliga åtgärder.

Snacka går ju, men det måste hända nåt.

Det är lite läskigt när en ledare går in–

–och styr och ställer vad centralbanken ska göra.

Ja, och har uppenbart konstiga argument.

Han säger att högre räntor leder till... Vad sa han?

"Högre räntor leder till högre inflation."

Han är nydanande.

Apropå valutor, kan vi säga nåt om den svenska kronan?

Lena?

Den svenska kronan har varit väldigt svag.

Mycket svagare än vad man har förväntat sig.

Det hänger ihop med Riksbanken.

Man har inte sett inflationen som man förväntar sig.

Det hör också säkert ihop med bostadspriserna.

En oro hos utländska investerare. Valet kan spela in.

En viss oro för Sverigedemokraternas framgångar.

Och sen det här med handelskrig.

Vill nåt parti ta kontroll över centralbanken?

Nej, inte vad jag har hört. Inget tydligt sånt uttalande.

Men vi tror att Riksbanken kommer att höja i december.

Om vi får rätt i den synen kommer kronan att stärkas.

Men då måste vi vänta in några fler inflationssiffror–

–för att få den synen bekräftad.

Vill du hoppa in där?

Danske Bank tror ju inte på det.

Riksbanken spelar mycket större roll än valet.

Jag tror inte att valet har så stor betydelse.

Men kronan är alltid svagare än väntat.

Det har den varit så länge jag kan minnas.

Vi tittar nere i Sydeuropa. Du är orolig för Italien.

Sen vi satt här senast har jag varit försiktig–

–och vi har varit defensiva på närtid.

Vi fortsätter att vara det.

Italien tycker jag är den största risken.

Den politiska processen i Italien är en större risk–

–än handelskrig och Turkiet och många andra saker.

Det är två populistpartier som extremt tydligt sagt–

–att de är emot euron–

–och vill ha en budget med 5-6 % underskott.

Det är "head on" mot allt vad EU står för.

De tar alla tillfällen i akt att visa det.

Nu när bron rasade plockade man poäng på det.

Spreaden Italien-Tyskland...

Riskpremien har aldrig gått ner egentligen.

Det ligger och bubblar. Marknaden är konstant orolig.

Men på sistone...

Det ligger runt 280. 2011-2012 låg det på 500.

Vi pratar alltid om vad det får för realekonomisk betydelse–

–och Turkiet och handelskrig...

Europa lyckades på egen hand ordna recession 2011-2012–

–i samband med Greklands- och bankkrisen.

Görs det fel finns det potential–

–för riktiga effekter på konjunkturförloppet.

Kan det bli ett USA-scenario med en jätteexpansiv budget–

–och allting drar iväg?

Det finns ett positivt utfall–

–att man får en lite lagom stimulerad budget.

Ett underskott på 4 %. Det skulle marknaden acceptera.

Det skulle nog Kommissionen också acceptera.

Då skulle vi få lite mer fart. Det är ett positivt scenario.

Men om det blir som de sagt – 6 % budgetunderskott–

–då blir det krasch.

Det beror på vad man gör. Nu pratar man medborgarlöner–

–och konstiga saker. Man vill se strukturella reformer.

Banksystemet är väldigt sårbart.

Inte så mycket statsbudgeten i sig, men banksystemet.

Vad vill du se i budgetmålen?

En ordnad budget, utan underskott på 5-6 %.

Jag håller med, EU kan nog tänka sig att vara lite snäll.

Men då får man inte gå för mycket på kollissionskurs med...

De gillar ju konfrontation.

På toppmöten hittills har de varit otroligt aggressiva.

Det var flyktingöverenskommelsen här före sommaren...

Då sa de att de skulle ge sitt veto till allting.

Man är nog rätt bekymrad i Bryssel.

Det kan komma tillbaka i fokus på marknaden.

Lena, du har en graf över överraskningsindex.

En kraftig nedåtrörelse visar negativa överraskningar–

–i statistiken för G10-länderna.

Det ser lugnt ut nu i sommar. Det ligger nära 0.

Det var lite poängen nu när vi ska summera sommaren.

Det har varit mycket politik och rapporter–

–men det har ändå lugnat sig lite.

Den stora nedgången i början av året var mycket Europa.

Det har hämtat sig lite grand.

Men hur siar vi här framöver?

Då är det lite mer spretigt när man tittar på indikatorer.

Vi har en graf över spretigheten i PMI–

–inköpschefsindex från EMU och USA. Lite olika håll...?

Jag hade en stark uppfattning för sex månader sen–

–om hur saker och ting skulle gå.

Om du frågar var de är om tre månader–

–har jag ingen stark uppfattning.

USA går starkt. Tillväxtmarknader går svagt.

Industrin, med undantag för USA, viker ner lite grand.

Är det inte det man ser när man är på en konjunkturtopp?

Vi tror att det mattas lite grand.

Då ska man se den här spretigheten.

Nu höjde regeringen prognosen för tillväxten till 2,9 %–

–för 2018. Det är ju lite...

Det går ju bra nu.

Man är nästan tvungen att revidera upp–

–efter BNP-siffrorna för Q1 och Q2. Det är spektakulärt–

–med tanke på hur det skulle bli i kölvattnet–

–av bostadsförsvagningen.

Vi har nått en topp här i Börslunch. Klockan är tolv.

Oj, oj, oj.

Petra, vilka kommer på måndag?

Då kommer Mattias Eriksson och Anders Rudolfsson.

Då är vi tillbaka från makro och snackar bolag och aktier.

Vi får inte glömma sommarportföljerna–

–Börslunch stolta sommartävling–

–som har hållit svenska folket på halster.

På måndag koras vinnarna. Häng med oss då.

Ha en trevlig helg fram till dess.