Trump har kallat det för det sämsta handelsavtalet nånsin.

Vi talar om Nafta-avtalet mellan USA, Kanada och Mexiko–

–som Trump vill dra sig ur.

Andreas Hatzigeorgiou, omförhandlingen har börjat.

Omförhandla eller dra sig ur – vad vill Trump?

Nafta är ett frihandelsavtal mellan USA, Kanada och Mexiko.

Det har cirka 23 år på nacken.

Avtalet har minskat hindren för handel och affärer.

Men det är ett kontroversiellt avtal.

Det är ett avtal som, enligt motståndarna–

–har gjort att amerikanska fabriksjobb har gått förlorade.

Men förespråkarna menar att det har ökat exporten.

Det som står på spel är en modernisering–

–eller i värsta fall ett handelskrig.

Betyder det att USA skulle dra sig ur?

Vad är sannolikheten att man gör det?

Sannolikheten i dag är nog ganska låg–

–för ett regelrätt handelskrig.

Men vi har ju lärt känna Donald Trump under den tid–

–han har bott i Vita huset. Och han är väldigt nyckfull.

Under valkampanjen förra året–

–sa han ju en massa saker om Mexiko som land–

–och kritiserade landet för att stjäla amerikanska jobb.

Han föreslog också att USA skulle införa skyhöga tullar–

–mot Mexiko, om han blev president.

Han har ännu inte gjort slag i saken med tullarna.

Men med förhandlingarna finns den risken.

Jag hoppas att han tar sitt förnuft till fånga–

–och enbart modernisera avtalet.

Trump gillar inte det här och heller inte många amerikaner.

Och USA har ett stort underskott gentemot Mexiko.

Hur mycket har Nafta med det här att göra?

Det är så att Nafta har haft effekt–

–på handelsmönstren mellan Kanada, USA och Mexiko.

Och det är poängen.

Poängen med frihandel är att handeln ska styras om–

–på ett sätt så att länder som har produktion–

–inom sektorer där de är duktiga ska göra mer av det.

Länder som är sämre på de sakerna, ska göra mindre av det.

Nafta har flyttat en del produktion till Mexiko.

Exempelvis inom arbetsintensiva industrier.

Det kan vara textil, jordbruk och i vissa fall bilindustri.

Det har haft en effekt.

Men på det stora hela har det gjort USA rikare.

Den här omförhandlingen kan i själva verket göra–

–att det blir ett modernare avtal.

Kan man vänta sig en positiv effekt av omförhandlingen?

Chanserna finns. De flesta bedömare, inklusive jag–

–hade nog föredragit att Nafta inte skulle omförhandlas–

–med Donald Trump vid ratten. Riskerna är för höga.

Det hade varit bättre att låta avtalet fungera som i dag.

Men Donald Trump vill förhandla om avtalet.

Då måste vi ta tillfället i akt: "Vad kan göras bättre?"

När Nafta genomfördes 1993–1994–

–såg ekonomin annorlunda ut. Det var före digitalisering.

Det fanns inga batterier som drev bilar.

Nu när det ska förhandlas om, låt oss då ta chansen–

–att modernisera avtalet, så att det beaktar e-handel.

Det sitter andra vid förhandlingsbordet.

Vad kan Kanada och Mexiko sätta emot?

Vad driver de för frågor?

Hittills har de varit lite mer ödmjuka än Trump.

Men vid förhandlingsbordet lär Kanada och Mexiko–

–i vissa avseenden sätta hårt mot hårt.

Även fast Kanada och Mexiko är väldigt beroende av USA–

–och USA är en större och starkare ekonomisk part–

–så är även Trump beroende av goda relationer och handel–

–med Kanada och Mexiko. Särskilt om han ska nå–

–de väldigt ambitiösa målen som Trump har–

–om 5 procents ekonomisk tillväxt.

Det blir en del givande och en del tagande.

Det blir säkert en hel del uppmärksammade tweets också.

Vilka blir knäckfrågorna?

Om vi ska bli lite tekniska, så handlar det om–

–hur hög andel av produkter utanför USA–

–som kommer att kunna omfattas av avtalet.

I dag måste 60 % av en produkt vara tillverkad–

–i USA, Kanada eller Mexiko för att omfattas av frihandeln.

Man kan alltså stoppa in 40 % produkter–

–från billiga asiatiska länder och omfattas av avtalet.

Det kan bli en knäckfråga. Trump vill ju–

–att mer ska produceras på hemmaplan.

Han kanske vill att 90 % av en bil–

–måste vara producerad i USA för att omfattas av avtalet.

Det blir en knäckfråga, en infekterad fråga–

–som vi måste hålla ögonen på.

Kommer bilindustrin att bli värst drabbad?

Det beror på. Energisektorn kan också vara hårt ansatt.

Och läkemedel, men bilsektorn ligger nära till hands.

Donald Trump tycker ju om att skryta med–

–att han har lockat hem och tagit tillbaka jobb till USA.

Eftersom många bilföretag har dragit nytta av frihandeln–

–mellan Mexiko och USA, har man lagt fabriker i Mexiko–

–för att sen kunna exportera till USA.

Så Trump kommer nog att vilja fokusera en hel del–

–på just bilsektorn.

Vad kan då effekterna... Det är en omförhandling.

Om USA drar sig ur, vad kan då effekterna bli–

–för arbetsmarknaden och ekonomin i stort i USA?

Det kan få allvarliga effekter för arbetsmarknaden.

14 miljoner jobb i USA–

–är beroende av handeln med Mexiko och Kanada.

Och 125 000 små och medelstora företag–

–exporterar till Mexiko eller Kanada.

Så mycket står på spel.

Och det finns 1 200 svenska företag i USA.

Många av dem är också beroende av den här frihandeln–

–så det kan få ringar på vattnet–

–som i värsta fall kan skada ekonomin.

Vad är det för process som kommer nu–

–och vad är tidsperspektivet tills man ser resultat?

Såna här förhandlingar sker i förhandlingsrundor.

Den här veckan har samtalen inletts.

Tidsramen man talar om är att vara klara i slutet av året.

Det är fullständigt orealistiskt.

Snarare kommer vi i mitten av 2018 att se–

–vad jag tror kommer att kallas en modernisering av Nafta.

I värsta fall har vi ett upphävande av Nafta.

Men vi nog får se en modernisering, i mitten av 2018.

Tack så mycket.