AKU berör flera personer.

De statistiker som arbetar med det hos mig är ungefär tolv stycken.

Vi har ett flera metodstatistiker. Sen har vi intervjuarkåren.

150 intervjuare har jobbat med den undersökningen.

Det omfattar många, så det är en jätteapparat att få till det här.

Under sensommaren 2019 visade AKU på hög arbetslöshet i Sverige. Det oroade många.

Experter och bedömare drog dock öronen åt sig–

–och undrade hur väl den här statistiken faktiskt stämde.

Mycket annan data pekade åt andra håll.

Då riktades strålkastarna mot AKU och Statistiska centralbyrån.

Enligt dem har en underleverantör hållit för låg kvalitet vid datainsamlingen.

Därför har man gått tillbaka många månader för att revidera arbetslöshetsstatistiken.

Det har varit ett omfattande arbete som har berört hela myndigheten.

Det har gjorts en stor kraftsamling för att snabbt komma ut med en revidering.

Johan Löf misstänkte tidigt att nåt var lurt genom att kolla på annan data.

För det första var AKU-siffran i sig själv så extrem–

–att all tidigare erfarenhet–

–talar för att nånting var fel–

–eller att vi stod mitt i en kris.

Om jag jämförde med–

–hur läget var i Sverige när vi hade en stor kris, 2008 och 2009–

–så såg jag inga av de tecken som då fanns runt omkring.

Om man lyfter på locket till hela den andra skattkistan av olika statistikslag–

–så kan man märka att Arbetsförmedlingens statistik över antalet arbetslösa–

–och över hur många det är som söker A-kassa–

–visade inte samma uppgång i arbetslösheten.

När man frågar företag i enkäter om de tänkt anställa eller säga upp folk–

–så kunde man inte heller där se några stora svängningar.

Om man tittar på annan statistik som SCB samlar in direkt från företagen–

–över hur många anställda de har varje månad och hur många som får lön–

–så fanns det inte heller där samma tecken. Det är några exempel.

Arbetskraftsundersökningarna, AKU, som det förkortas–

–visar andelen arbetslösa och sysselsatta i Sverige månads-, kvartals- och årsvis.

Det är bland annat härifrån som Sveriges officiella arbetslöshetstal kommer.

Siffran är viktig. Politikerna och Riksbanken kollar på den.

Det är en mer avancerad övning än man kan tro.

Vi ska ta en titt på hur detta fungerar och vilken betydelse AKU har.

AKU är en individundersökning, där vi har ett urval på 29 500 personer.

Med revideringen kommer vi att ha hälften av det urvalet i ett par månader.

I grunden handlar det om att mäta läget på den svenska arbetsmarknaden.

Det är en unik källa, där man kan få se helheten i en enda produkt.

AKU är viktig–

–för man försöker inte bara se hur många arbetslösa det finns–

–utan också vilka andra karaktärsdrag de har.

Då kan man bättre förstå vad arbetslösheten kommer sig av–

–och om det är nåt särskilt som politikerna behöver titta extra noga på–

–när de försöker mildra de här problemen–

–eller om det är nåt särskilt som företagen kan lära sig om vår arbetskraft–

–som kan hjälpa dem att förstå sina rekryteringsbehov–

–eller blicka framåt när det gäller vilka utmaningar de står inför–

–när de ska hitta kompetens.

I grunden är AKU EU-reglerad, så Sverige måste göra det enligt lag.

Men varför man måste göra det så krångligt, om man säger så–

–handlar om att det är många frågor som vi vill besvara om samma sak.

Är man sysselsatt eller inte? Hur mycket har man jobbat? Semester, frånvaro...

...och allt därtill också.

Vad AKU-undersökningen kommer fram till varje månad följs med stort intresse–

–från media, politiker, konjunkturbedömare och Riksbanken–

–för att försöka känna av vart Sverige är på väg.

Siffran har stor påverkan på hur vi och andra ser på Sverige.

Normalt en vanlig månad när en AKU-siffra kommer–

–händer det inte så mycket på finansmarknaderna.

Men det händer då, som precis nu–

–när vi har haft skyhöga arbetslöshetssiffror–

–som sedermera visade sig vara fel.

När det kommer överraskande stora svängningar–

–kan, som i det här fallet, kronan försvagas–

–och räntepapper prisas om.

Man förväntar sig mer eller mindre av Riksbanken.

Givet att AKU görs varje månad på samma sätt–

–kan man snabbt bilda sig en uppfattning om läget på svensk arbetsmarknad–

–och i vilken riktning det går.

Det, i kombination med andra källor, är en jättestor styrka.

Över lite mer tid har AKU ett otroligt genomslag–

–både i politiken och på finansmarknader–

–men allra främst för vanligt folk. Där kan man till exempel se–

–att nyheter om arbetslöshet kan göra hushållen mer oroliga–

–eller att hushållen känner större trygghet inför sin ekonomi i framtiden.

Framöver då? Jo, tiderna ändras och allt färre svarar på underökningarna.

Bortfallet ökar, alltså. Med det ökar osäkerheten kring undersökningen.

Det försöker Statistiska centralbyrån anpassa sig efter.

En intervjuundersökning har nackdelen att bortfallet ökar.

Det har det gjort länge. Det är en stor utmaning för oss, SCB–

–och alla andra aktörer som jobbar med frågorna.

Med det sagt inleder vi ett arbete med att fundera på–

–hur vi kan hitta mer registerbaserad information–

–för att komplettera och förstärka skattningarna.

De månatligt kontrolluppgifterna från Skatteverket är ett exempel–

–som vi tror mycket på. Det kan säkra skattningarna mer än i dag.

Vi vill kunna uttala oss om de som inte svarar också–

–och få veta mer om den populationen.