Välkommen till EFN:s studio i Malmö. – Och särskilt välkommen, Jean-Marie Skoglund.

–Du är sakkunnig på Transportstyrelsen. –Tack så mycket.

Du är sakkunnig i flygmarknadsfrågor, flygmarknadsanalytiker. Nåt sånt, va?

Jag försöker. Sen får vi se om det fungerar.

Flygbranschen har åkt på en ordentlig smäll i spåren av coronakrisen.

Hur ser du på situationen just nu?

Jag skulle säga att det här är en unik situation.

Jag har nog inte varit med om nån liknande situation–

–om man går tillbaka till 1970-talet och framåt.

Vi hade oljekriserna 1973, 1978 och 1979.

Vi hade finanskriser.

Vi hade olika typer av kriser från 1970-talet och framåt.

Men det här är väldigt unikt på många olika sätt, skulle jag säga.

Om vi inte har sett den här krisens like tidigare–

–så är det väl svårt att lära av tidigare kriser. Eller?

Just precis.

Det här är en kris som det inte finns nån form av manual till.

Det som också är intressant med det är att vi fortfarande befinner oss i förloppet.

Vi ser heller inget slut på det här.

Det försvårar också möjligheten–

–att vi skulle kunna börja reflektera och ta lärdomar.

Vi befinner oss i det här. Det som också är oroväckande är–

–att vetenskapen också befinner sig i en oerhört svår situation.

Man vet inte vad det här viruset står för och vad det får för konsekvenser–

–och hur man ska kunna bota det.

Jag antar att du funderar en hel del på det här...

Om du spekulerar, vad tror du då att det här innebär för branschen?

Jag tror att vi kommer att se en väldigt osäker bransch.

Den kommer att vara osäker i några år framöver.

Vi kommer förmodligen att se ett antal flygbolag som inte klarar den här krisen.

Vi ser redan nu en rekonstruktion av många flygbolag.

Däremot är en sak som jag ser och som är ganska intressant–

–är att staterna nu, mer än nånsin, går in i flygbolagen–

–och dels garanterar lån–

–dels går man in och blir ägare av flygbolag.

Det är intressant, för från 1980-talet och framåt har vi sett en avreglering.

Den avregleringen har också inneburit–

–att stater har lämnat ifrån sig ägarskapet i flygbolag.

Nu ser vi att staterna är mer aktiva–

–och där ligger en stor skillnad mot de tidigare kriser som vi haft–

–från 1990-talet och framåt–

–där inte staterna på samma sätt har varit aktiva.

I Europa hade vi ju Swissair som gick i konkurs.

Sabena gick också i konkurs.

Det tror jag inte att vi får se bland de stora "national carriers" på samma sätt.

Varför är staterna mer aktiva nu, då?

Det har nog att göra med–

–att flyget har ett symboliskt värde för staterna.

Man inser också behovet av tillgängligheten och av att stärka den.

Det här ser vi på ett väldigt intressant sätt i Lufthansa Group.

Lufthansa Group har flera flygbolag.

Det är Swiss, SN Brussels och Austrian Airlines.

Där ser vi också att staterna i de länderna...

Om de ska gå in och stödgarantera med lån–

–så vill de också säkerställa tillgängligheten för flygbolagen–

–för de marknader som är i Österrike, Schweiz och Belgien.

Så även om många stora bolag klarar sig med statens hjälp–

–så blir det inte "business as usual" framåt?

Nej, det tror jag inte. Man kommer ju inte att kunna rädda alla flygbolag.

Vi ser att de flygbolag–

–som kanske kommer att gå i konkurs är små regionala flygbolag.

Vi ser också att de flygbolag som är underleverantörer till större flygbolag–

–är de som nu kommer att få det väldigt svårt.

Men du har rätt. Det kommer inte att vara samma sak.

Vi kommer att se förändringar.

Framför allt lär vi se förändringar i Skandinavien väldigt tydligt.

Vilka då?

Vi kommer att se färre aktörer.

Vi kommer att se en helt annan...

Om vi tar Norwegian, SAS och BRA...

Vi vet ännu inte statusen på Norwegian och BRA–

–och hur de kommer att agera här.

Vad jag kan tänka mig är–

–att man inte kommer att ha samma utbud–

–av linjer, destinationer och frekvenser som man hade tidigare.

Man kommer att bli mycket mer försiktig–

–inför att skapa linjer och nätverk–

–om man inte har en sund ekonomi.

Man kommer att vara mycket mer kalkylerande på varje linje än tidigare.

Framför allt gäller det för Norwegian.

Flygbranschen var inne i en ganska kraftig omstruktureringsperiod–

–redan innan coronakrisen kom.

Men många prognoser var ändå ganska optimistiska då–

–om att vi ändå skulle få se ett ökat flygande i framtiden.

Gäller de prognoserna fortfarande, tror du?

På kort sikt kommer vi att se en reducering.

Vi kan redan nu, på de prognoser–

–som vi har för 2020...

Vi kommer förmodligen att få 50 % nedgång globalt.

Det innebär att vi går från 4,5 miljarder passagerare–

–till kanske 2,2-2,3 miljarder passagerare.

Och då är vi på en nivå som motsvarar ungefär 2009 års nivåer.

I Sverige tror vi att flygtrafiken kommer att minska med ungefär 60 %.

Det är självklart att de längre prognoserna kommer att bli en justering.

Samtidigt, och det är här intressant... Samtidigt som vi ser den här krisen–

–så är det så att när vi tittar tillbaka–

–så ser vi också hur snabbt flyget kan återställa sig efter en kris.

Men kom ihåg, som vi var inne på tidigare, att den här krisen liknar ingen annan.

Därför blir det också svårt att se om flygbolagen kan hämta hem en kris.

Om vi tittar på hur man har hämtat hem, så har det tagit 2-5 år.

Sen är man tillbaka ganska snabbt.

Vissa flygbolag har kommit ikapp efter 1-2 år.

Det ska bli intressant att se om det blir samma återhämtning i den här krisen–

–och om det tar 2-5 år.

Vad tror du?

Jag tror att man kommer att hämta hem det.

Jag tror att det finns ett grundmurat intresse–

–av att upptäcka saker och ting.

Kommunikation, mötet med en ny värld, mötet med människor...

Det kommer att hämtas upp.

Däremot kanske det inte kommer att bli...

...så snabbt som det har varit i de tidigare kriserna.

Det kommer nog att ta lite längre tid.

För svensk del, då? Du har pratat lite om SAS, Norwegian och BRA.

Alla de har problem i nån utsträckning.

Flygplatserna, då?

Kommer vi att ha lika många kommersiella flygplatser om 3-5 år som vi har i dag?

Först och främst är det så–

–att många av flygplatserna i Sverige är ägda av kommuner och regioner.

Det är de som måste värdera–

–om man anser att man behöver en flygplats.

Men låt mig säga så här:

I kriser ser vi behovet av infrastruktur och av att kunna säkerställa–

–att det finns flygplatser i vårt land–

–för att kunna hantera snabba förflyttningar–

–av, i det här fallet, varor och förnödenheter för sjukvården.

I framtiden kan det också handla om att förflytta patienter mellan olika regioner.

Jag tror att det är oerhört viktigt att ha det i åtanke.

Men vi ser redan nu att Västerås stad har beslutat–

–att lägga ner Västerås flygplats, formellt sett.

Slutligen... Innan coronakrisen kom var den stora frågan inom flygbranschen–

–hur man ska kunna flyga miljövänligt och klimatsmart i framtiden.

Vart tar det vägen, tror du? Vad är lösningen för hållbart flyg?

Är det elflyg? Eller biobränsle? Vad handlar det om?

Jag tror att det handlar om en mix av olika alternativ.

På kort sikt har vi nu sett...

På tal om en modern flygplansflotta–

–som är mer hållbar...

Den här krisen visar nu på en intressant aspekt.

Det är att många flygbolag pensionerar äldre flygplan.

Vi ser att amerikanska flygbolag parkerar MD-80- och MD-90-flygplan–

–som är från slutet av 1980-talet.

Vi ser nu att allt fler flygbolag väljer–

–att inte återuppta trafiken med A380–

–som är det största passagerarflygplanet.

Vi kommer också att se–

–att när det gäller framtidens flygplan, så kommer det att vara en mix–

–där elflyg skulle kunna vara ett alternativ på sträckor som är 1-2 timmar.

Då pratar vi om inrikes och den intraeuropeiska marknaden.

Sen kan det bli biobränsle på interkontinentaltrafiken.

Jag tror att det här är en helt avgörande fråga för luftfartens framtid.

Det är en fråga som... När den här krisen har satt sig–

–så måste man återigen upp på banan och ta tag i den här frågan.

Jag tycker att luftfarten de senaste åren har visat det–

–tillsammans med flygplanstillverkarna och tillsammans med flygbolagen–

–där staterna driver på...

Men framför allt driver människor på en sån utveckling.

Stort tack, Jean-Marie Skoglund, för att du var med i EFN.

Tack så mycket.