Nu ska vi in i era hjärnor och kanske våra egna.

Vi har en börspsykolog på plats, Lars-Erik Boström.

Vad kan man i korthet säga om börspsykologi?

Det är ett viktigt ämne.

Människor är rationella när det gäller överlevnad.

Men inte när det gäller investeringar.

Det är här som börspsykologi kommer in.

Man kan lära sig om hur man ska agera–

–genom att läsa om börspsykologi.

Men man måste också uppleva det–

–för att läsa sig av alla misstag.

En del lär sig av misstagen, en del gör det aldrig.

Generellt har vi tendenser till–

–att göra fel investeringsbeslut.

Det har dels att göra med psykologi, dels biologi.

Man pratar ibland om dopaminnivåer.

Förväntade belöningar är en viktig drivkraft för människor.

Detsamma gäller investeringar.

Vår förväntade belöning av en investering–

–gör att vi ibland tar fel beslut.

Det är biologi och psykologi samt flockbeteende–

–som kommer in i ordet börspsykologi.

Vi ska börja med perspektiv på information.

Vad vill du säga med den här?

Det börjar bli nån form av överinformation nu.

Du kan hitta vadsomhelst på börsen som skulle motsvara...

Ligger du lång i Ericsson hittar du alltid nån–

–som är negativ till Ericsson.

Vill du sälja SCA hittar du nån som tycker likadant.

Nån gillar bitcoin, nån gillar det inte.

Överinformation gör att vi som människor–

–blir mer emotionella i besluten.

Vi kan inte sovra bland all information.

Perspektiv på information är väldigt viktigt.

Och den här lilla saken... Vi gör så där.

Det är en Samsung, en smartphone.

Det är ett problem idag att alla har en smartphone.

För vi blir inte smartare av att ha mycket information.

Det gäller främst investeringar. Vi tappar perspektivet.

Det är faran med överinformationen.

Vi blir säkrare på att vi har tagit rätt beslut–

–men prognosutfallet blir ofta sämre av överinformation.

Men hur ska man sålla bland informationen?

Man ska ge sig själv ett nyårslöfte.

Lägg undan mobilen lite grand. Det är mitt råd.

Tittar man på en minutgraf på OMX tappar man perspektivet–

–om man är långsiktig investerare.

Risken är att man tar för snabba beslut–

–och gör förändringar för ofta i portföljen.

Man ska bli mer långsiktig–

–och lägga undan mobilen när man gör investeringar.

Titta max en gång per dag.

Vi går vidare till ett nytt perspektiv.

Räntenivåer statsobligationer från år 2000.

Vad vill du säga med den?

Om man tittar på obligationsmarknaden–

–så var femåriga statsobligationer upp 12 %–*

–i början på 90-talet.

Det här är i och för sig från 2000.

Det här handlar mycket om psykologieffekten mental ankare:

Man utgick från en nivå på 12 %, gjorde en bedömning–

–och när den sjönk till 5-6 % i början på 2000–

–sa alla prognoser att räntan skulle upp.

Nu har räntorna fallit väldigt länge–

–och givet bra avkastning...

Nästa bild visar värdetillväxten på obligationsindex 5 år.

Det har gett en jättebra avkastning sen 2000.

Det jag vill säga är att det inte alltid är–

–nivån på obligationsräntan som är det viktiga–

–utan snarare åt vilket håll det trendar.

Förra året gav det femåriga obligationsindexet–

–cirka 0,95 % i avkastning–

–även fast räntan var 18 punkter i början på året.

Men stängde på minus.

Förändringen i obligationsräntan är det viktiga.

Då får man fokusera mer på priset.

Men det kan vara svårt att förstå.

Det man kan säga är också att...

På längre sikt kommer obligationer antagligen–

–att vara sämre i avkastning.

Men låg ränta i sig betyder inte att det inte–

–ger plusavkastning på en obligationsportfölj.*

Vi kikar på obligationer mot aktier.

Från år 2000 går de nästan hand i hand–

–om man väljer den tidshorisonten.

Vad man ska komma ihåg som investerare...

När man som ny investerare ska välja investeringar–

–kanske man kontaktar en rådgivare.

Och en duktig obligationsinvesterare–

–tar gärna fram obligationsfonder och visar den här.

Den startar 2000.

Då ger obligationsindex samma avkastning som SIXRX.

Då har man en start där SIXRX–

–tappar med nästan 60 % från 2000 till 2003.

Då ska ju aktierna gå väldigt bra–

–för att kompensera för nedgången.

Det gör att utfallet blir bra för obligationer.

Ändrar man startpunkt till 2003 så är SIXRX mycket bättre.

Man ska inte låta sig luras av olika startpunkter.

Begär gärna av fondrådgivaren–

–att få se olika tidsperspektiv–

–på utvecklingen för aktier och obligationer.

Det kan vara bra när man väljer PPM-fonder.

Definitivt.

Generellt sett har ju aktier högre risk och högre–

–förväntad avkastning på lång sikt än obligationer.

Den standardmeningen kan man ta med sig. Den gäller än.

Jag tog med en bild...

Det här var en av de jag gillade mest.

Konsumentförtroende i Europa.

Det är som en dans här mellan topparna och bottnarna.

Det är fascinerande.

Det här är ett viktigt samband.

Ekonomiska cykler handlar om–

–ekonomiska statistikförändringar–

–men även om förändringar i psykologi.

Konsumentförtroende är mer psykologi–

–än andra ekonomiska indikatorer:

Hur optimistiska eller pessimistiska är konsumenterna?

Här hade vi en hög topp på konsumentindex i Europa.

Vi hade börstoppar här. Men börstopparna i sig–

–är ju lägre än toppen 2007 och nivån 2000 i Europa.

Trots optimismen i Europa har börserna inte–

–nått nya "all-time high" än–

–som man har sett i Sverige och USA.

Europa har varit mer pessimistiskt de senaste 18 åren.

Vad beror det på?

Det har nog lite att göra med de problem–

–som vi hade i samband med... Greklandkrisen 2011-2012.

Man ligger fortfarande kvar i de problem lite grand.

Det dök upp lite oro kring Grekland igen.

Det är intressant, i januari 2012–

–var den grekiska statsobligationsräntan uppe i 200 %.

I början på 2009 låg den på 1,5 %.

Sen gick EU in som garant för obligationen.

Men man glömmer ofta bort–

–att det var en stor kris i Europa för inte så länge sen.

Men det är också förändringen i optimism och pessimism–

–hos konsumenterna som ofta driver ekonomiska data.

Här på botten, år 2009–

–sammanföll det med att pessimismen var väldigt hög.

Den här toppen behöver inte vara en topp ännu–

–utan det kan ju bli nåt sånt här.

Vi vet inte om börsen fortsätter upp.

Men det är en liten varningssignal–

–om en sämre konjunktur framöver.

Det ser likadant ut om man tittar på Sverige eller USA.

Det är en ganska bra indikator.

"Consumer confidence" i USA har toppat.

Men det innebär inte att vi har en konjunkturtopp–

–men vi är nära toppen.

Det är psykologiskt, det är vad konsumenterna upplever.

En pessimistisk konsument spenderar mindre pengar.

Det bromsar ekonomin.

Visst, det här får en psykologisk effekt.

Det finns en samvariation mellan den här och börserna.

Om man tittar på topparna och bottnarna–

–sammanfaller det med börstoppar och börsbottnar.

Så en viss orossignal–

–men man kan inte ta den och säga "nu har den toppat"?

Nej, det kan man inte göra.

Men det är en varningssignal man ska ta med sig.

Och att uppgången sen 2009 är rätt lång.

Vi är på tionde året nu.

En viss gummibandseffekt kan uppstå–

–eftersom pessimismen var så dramatisk här nere.

Möjligen kan det bli så här. Vem vet?

Men enligt normala cykler är vi här på övertid nu.

Och toppar och bottnar på SIXRX, då?

Här är motsvarigheten till "consumer confidence".

Lägger vi på den svenska consumer confidence–

–kommer topparna vid solarna–

–och bottnarna vid hajarna.

Hajen... Jag är född 1965 och filmen kom 1975.

Vi tittade på den då och vågade knappt bada i Mälaren.

Irrationell rädsla. Att inte våga bada–

–på grund av filmen. Risken att möta en haj är obefintlig.

I Mälaren, definitivt.

Det är intressant att alla toppar har föregåtts–

–av hög optimism, exempelvis i consumer confidence.

Och alla bottnar har föregåtts av pessimism.

Samma typer av cykler översatt till börsförändringar.

I Sverige hade vi en väldigt bra period på 80-talet.

Även 90-talet var bra. 2000 lite sämre.

Och 2010 tog det fart igen.

Små orosmoln kom här, och den stora krisen var 2007–2009.

Även om det skakat lite på vägen och folk fått magont–

–så kan man inte ta miste på den långa trenden.

Den långa trenden går uppåt.

Och under finanskrisen var kursnedgången mindre–

–än 2000–2003. En Ericsson-effekt till viss del–

–eftersom bolaget är stort i index.

Men krisen kändes mer 2007–2009 än 2000–2003.

Men börsmässigt var det ner mer 2000–2003.

De som får magont här–

–nu när vi tappat några procent från toppen–

–kan kanske lugnas av den långa trenden.

På sikt löser det sig.

Så kan det vara. Men ibland oroas jag–

–av att man säger att allt löser sig på sikt.

På vissa marknader är det inte alltid så.

Den svenska börsen har gått bra sen början av 80-talet–

–som var starten för många börsers vändning.

Främst den amerikanska som gick sidledes–

–1965–1981 ungefär. Runt 16–17 år.

Sen tog det fart.

En sån period kan komma framöver.

Vi har inte haft nån sån period sen 70-talet–

–för de stora globala börserna.

Men hur ska man tänka–

–om man är orolig för pensionsportföljen–

–eller barnsparandet nu när det har skakat lite?

Hur ska den oron hanteras?

Men bör vara lite försiktig, förstås.

Här kan man se på sina aktiefonder.

Femårscykler för tillväxtmarknader, USA, Sverige–

–Japan och Europa i svenska kronor.

De flesta börsindex toppade runt 2018.

Vi har haft en väldigt bra period.

Enkelt är att använda en rebalanseringsstrategi.

När fonderna gått väldigt bra–

–kan du vikta ner aktieandelen och upp ränteandelen.

Om en långsiktig fördelning 50 % aktier och 50 % räntor–

–passar din riskprofil...

Är aktier då uppe i 75 % viktar du ner det till 50 %–

–och köper räntebärande. En enkel strategi–

–att göra årsvis eller vid en viss förändring i procent.

Den typen av strategi kan man tillämpa.

Är man orolig kan man...

Fortfarande har avkastningen varit väldigt bra på fem år.

Så man behöver inte vara orolig för att minska risken.

Nu ser det ut som om börsen ska stiga lite.

En bit in i januari, februari.

Då kan man passa på att vikta ner lite.

Är det farligt att bli för orolig över sparandet?

Man fattar förhastade beslut och gör sånt man inte tänkt.

Ofta sker den typen av fel...

Exempelvis i början av 2009 var många pessimister.

När marknaden hade tappat 50 %.

Nu har den tappat en del, men inte så mycket.

Man behöver inte heller–

–vara rädd för att minska risken då.

I ett längre perspektiv. Där kommer perspektivet in.

Man ska behålla lite perspektiv på sina investeringar.

Man märkte på nedgången i oktober till slutet av december–

–att många tappade perspektivet snabbt av oron.

Om man haft en bra avkastning–

–kan det vara bra. Åtminstone i de miljöer–

–som är skattefria, som ISK.

Där kan man ta hem vinst.

En privat portfölj på fem års horisont.

Vad menar du med det här?

Rådgivning utgår ofta–

–från kundens riskbenägenhet.

Kanske avkastningskrav och placeringshorisonten.

Risken och placeringshorisonten blir viktiga.

Tar man 2007...

Kunder som kommer in där, kontra här...

Där har de en högre riskbenägenhet–

–trots att börsen är rätt uppkörd då.

Den har stigit sen botten 2003.

Här övertygas folk lättare om att ha en hög andel aktier.

Och kunderna efterfrågar också aktier mer än här.

Man hamnar fel i cykeln.

Så man ska titta på hur det varit historiskt.

Och försöka vara lite kontracyklisk.

Att köpa mer aktier när marknaden sjunkit.

Och minskar när den går bra. En sån period är det nu.

Köp när det är rött på börsen och sälj när det är blått.

Ja. En trafikljusvariant.

En privat portfölj med fem års horisont–

–och en andel aktier...

I en ISK med tio års horisont blir effekten densamma.

Och en PPM med 20 års horisont...

Placeringshorisonten ska inte alltid avgöra.

Det blir lite...inte ett mentalt konto...

Om du har en trendföljande modell–

–som ger säljsignaler bör du minska risken–

–i alla portföljer, oavsett placeringshorisont.

Det måste inte vara fel–

–med högre risk i långa placeringar–

–men det beror lite på vilken marknad som kommer.

I marknaden framöver ska man kanske vara försiktig–

–både på lång och kort sikt.

Så ibland måste man vara försiktig–

–även i ett långt sparande?

Ja, för vissa marknader har under långa perioder–

–exempelvis USA:s 1965–1981, gått sidledes.

Många blev frustrerade–

–för att aktierna inte gav önskad avkastning.

Placeringshorisonten ska inte vara allenarådande–

–för risken. Men det är ändå rätt bra–

–att ha högre risk i sitt långa sparande.

Det avgörs även av dina modeller.

Som börspsykolog, vilka är de vanligaste tankefällorna–

–du stöter på bland folk?

En klassisk...

De vågar inte ta förluster. Förlustaversion.

Att inte våga sälja av rädsla för att missa en vändning.

De håller fast i aktien som köptes för 100–

–fast den står i 60.

En annan del är självöverskattning.

Är marknaden stark sen lång tid tillbaka–

–överskattar man lätt sin förmåga och sin strategi.

Sen underskattar man också psykologins vikt–

–för sina beslut. Omedvetna processer pågår i hjärnan.

Det är svårt att veta att vi påverkas både av psykologi–

–och biologi. Jag känner inte när dopaminnivåerna ändras–

–vid speciella händelser.

Hur hanterar man det?

Vara vaksam...

När dopaminnivåerna ökar känner du dig euforisk.

Så visst märker man det.

Då kan man vara varse att nåt händer i huvudet–

–ta ett steg tillbaka och andas lugnt.

Fundera på vad du sysslar med.

Att vara medveten om hur du reagerar på saker och ting.

Förlustaversion har jag ofta stött på hos folk.

Har ett innehav sjunkit mycket–

–och du egentligen inte tror så mycket på bolaget–

–vänta inte med att sälja–

–för att du vill att den först ska stiga 10 kronor.

Då tror du att marknaden–

–bryr sig om vilket pris du köpte för–

–och så är det aldrig.

Tack för att du kom hit.