Nya förslaget: Så ska fler våga satsa på skogen

Propositionen ska underlätta reglerna för skogsbruket genom att behandlingstiden för avverkningsanmälan kortas från sex till tre veckor. Samtidigt förenklas samrådsplikten inför avverkningar och Skogsstyrelsen blir part i mål vid miljöorganisationers överklaganden av myndighetens beslut.

Bakgrunden till utredningen var enligt Örlander både problem i lagens tillämpning och ambitionen att stärka skogens roll i ekonomin och klimatomställningen.

– Det handlar mycket om tillämpningen av lagen och den så kallade juridifieringen, säger han och pekar på att dagens system är alltför krångligt och att många aktörer är inblandade i processen.

– Det andra handlar om att regeringen vill att skogen ska vara en viktig del i den framtida bioekonomin och klimatomställningen.

Ersättning vid avverkningsstopp

En central del i förslaget är ersättningen till skogsägare som får sitt brukande begränsat. Enligt Örlander kan artskyddsfrågor i dag leda till att avverkningar stoppas utan att markägaren får ersättning.

– Som det är i dag så kan artskyddsfrågan ju göra att det blir stopp på avverkningar, vilket kan leda till att skogsägaren inte får röra den skogen, med betydande ekonomiska förluster, säger han.

– Och sannolikt så får man ingen ersättning för den inskränkningen.

Det är något som förslaget ska råda bot på, menar han.

– Den viktigaste punkten är att det blir hundra procent tydligt att skogsägarna får ersättning om deras brukande förbjuds eller inskränks av myndigheterna.

Kritik mot reformen

Samtidigt har förslaget mött kritik. Naturskyddsföreningen har tidigare varnat för att propositionen kan leda till snabbare avverkningar utan större förutsägbarhet.

I ett pressmeddelande när lagförslaget presenterades sade föreningens ordförande Beatrice Rindevall att förslaget skulle skapa större osäkerhet och försämra Skogsstyrelsens tillsyn.

– Regeringen verkar ha lyssnat mer på skogsindustrins lobbyister än på sin egen expertmyndighet Skogsstyrelsen, sade Rindevall då.

Örlander delar inte den bilden. Han menar i stället att reformen kan stärka långsiktigheten i skogsbruket.

– Man kommer att våga investera både i långsiktig skogsvård, och man kommer också att våga investera också i naturhänsyn.

Det som inte kom med

Örlander menar att propositionen däremot inte fångar upp hela utredningens ambitioner. Framför allt saknas enligt honom delar om kunskapsförsörjning och rådgivning.

– Det som inte är med är kunskapsförsörjningen, så att man får bättre och tydligare rådgivning och bättre kunskapsuppbyggnad.

Han hoppas ändå att frågan tas vidare.

– Jag hoppas att de här resterande bitarna kommer med också. Och det är ju viktigt för att man ska få den helhet som jag har tänkt med utredningen.