Börsens förlorare tar revansch – här är industrins nya stjärnor

I årtionden ansågs familjen Wallenbergs Atlas Copco som den självklara stjärnan i den framgångsrika svenska verkstadsindustrin, den sektor som väger allra tyngst på Stockholmsbörsen. Under 2000-talets första decennier ökade Atlas Copco börsvärdet mest av alla världens verkstadsbolag, enligt en genomgång i Dagens Industri från 2020.

Men de senaste åren har det skett ett tydligt skifte. Medan Atlas Copcos börsvärde har stått och stampat har andra bolag levererat en betydligt bättre avkastning till aktieägarna. Det har gjort att Atlas Copco har den fjärde bästa totalavkastningen bland Stockholmsbörsens verkstadsjättar under de senaste tio åren: bäst är ett annat bolag i Wallenbergsfären, ABB, följt av Sandvik och AB Volvo, som båda kontrolleras av Industrivärden.

Medan Atlas Copco senast noterade ett all-time-high för nästan exakt två år sedan handlades ABB och Sandvik när den här artikeln gick i tryck på nya rekord. AB Volvo satte nytt kursrekord i slutet av februari i år. Gemensamt för de tre bolagen är att de för omkring tio år sedan var kraftigt ifrågasatta i aktiemarknaden och sedan dess har genomgått en operativ förbättringsresa med flera beröringspunkter.

Misstrodd ledning lämnar

ABB ansågs för tio år sedan vara ett tungrott, byråkratiskt konglomerat. Enligt kritiker strävade vd:n Ulrich Spiesshofer, och övriga tjänstemän i Schweiz, mer efter att behålla en så stor kostym som möjligt – och därmed höga ersättningar – än att göra vad som var bäst för aktieägarna.

Sandviks vd Olof Faxander fick utstå hård kritik för bolagets svaga utveckling på börsen. Han kritiserades också för att han flyttade huvudkontoret från Sandviken till Stockholm, men framför allt för att han centraliserade organisationen och knöt beslutsfattandet till huvudkontoret.

Volvos vd Olof Persson skulle spara och effektivisera efter företrädaren Leif Johanssons internationella förvärvsräd, men i stället för ett utlovat lönsamhetslyft föll marginalerna.

Alla tre aktierna fick ett tydligt lyft när respektive styrelse valde att byta vd, se faktaruta.

I Sandvik blev Björn Rosengren vd 2015, när han hade fått fart på Sandvik tog han sig an ABB år 2019 när Ulrich Spiesshofer fick sparken från vd-posten. Volvos styrelse rekryterade Martin Lundstedt från ärkerivalen Scania, som då hade köpts ut från börsen av den tyska personbilsjätten Volkswagen. Liksom Atlas Copco ansågs Scania, med sina höga och motståndskraftiga marginaler, som ett föredöme i verkstadssektorn.

– Förut skulle ni bestämma allt i Stockholm, nu ska vi bestämma allt här. Varför ändrar ni er hela tiden?

Den frågan fick Björn Rosengren från en kvinnlig anställd under sitt första stormöte i finska Tammerfors, som är basen för Sandviks gruvaffär.

Gemensamt för de tre bolagen är att man har övergett den tidigare ledningens matrisorganisation för att i stället flytta besluten och ansvaret så långt ut i organisationen som möjligt, där kännedomen om kundens behov och villkor är som störst.

Den tydliga förebilden är Atlas Copco, som införde en decentraliserad organisation redan på 1970-talet, vilket ofta pekas ut som en av förklaringarna till bolagets stora framgångar.

Efter Sandvik använde Björn Rosengren samma verktygslåda i ABB.

Detsamma har Martin Lundstedt gjort på Volvo. Ett av hans första stora beslut som vd var att sätta en ny organisation där de individuella lastbilsvarumärkena fick ett ökat beslutsfattande och ansvar för sin egen resultaträkning.

– Vi får en enklare organisation där besluten fattas snabbare och närmare kund, sade Martin Lundstedt då till Dagens Industri.

Renodlad struktur

De tre bolagen har också renodlat strukturen. Det uppskattas av aktiemarknaden dels för att det ger ett tydligare investeringscase, dels för att bolag ofta väljer att avyttra mindre lönsamma delar, vilket lyfter marginalerna i den kvarvarande koncernen.

På Sandvik inledde Björn Rosengren den styckning som aktiemarknaden länge hade suktat efter: avknoppningen av bolagets vagga, ståldivisionen. Denna särnoterades 2022 som Alleima under nuvarande vd Stefan Widings ledning.

ABB har bland annat sålt Power Grids till japanska Hitachi, särnoterat divisionen för turboladdare i Accelleron och är på väg att sälja robotdivisionen till japanska Softbank.

Även Martin Lundstedt har gjort flera avyttringar under sin tid som vd. Den största är försäljningen av japanska UD Trucks 2021, som ledde till en extrautdelning på 19 miljarder kronor till aktieägarna, och i fjol avyttrade Volvo sitt innehav i det kinesiska samriskbolaget SDLG. Två andra exempel är försäljningen av de franska militärfordonen i Arquus och avyttringen av asfaltsläggare.

Förutom ny ledning, decentralisering och renodling sammanfaller de tre bolagens förbättringsresa också med förändringar i ägarförhållandena.

Styckmästaren slår till igen

Som så ofta när det gäller stora skiften i det svenska näringslivet under de senaste årtiondena har Christer Gardell ett finger med i spelet.

Hans aktivistfond Cevian agerade blåslampa på styrelsen och ledningen i AB Volvo från 2006 tills att Cevian år 2017 sensationellt sålde sina aktier till kinesiska Geely, men det är framför allt i ABB som Christer Gardell har gjort avtryck. Cevian klev in i verkstadsjätten under 2015 och Christer Gardell var en av Ulrich Spiesshofers mest högljudda kritiker, inte minst efter att ledningen och styrelsen 2016 valde att behålla affärsområdet Power Grids efter en strategisk översyn. Först i december 2018 gav Ulrich Spiesshofer vika när bolaget meddelade att Power Grids skulle säljas. Några månader senare fick vd:n lämna på dagen.

I Sandvik och Volvos fall har förbättringsresan skett efter att Fredrik Lundberg greppade den yttersta makten över Industrivärden. Detta skedde efter den så kallade SCA-härvan som ledde till en nedmontering av korsägandet i Handelsbankensfären. Därmed fick Sandvik och Volvo en huvudägare av kött och blod snarare än en huvudägare som styrdes av tjänstemän.

Vd-skiftet i Volvo annonserades visserligen strax innan Fredrik Lundberg blev ordförande för Industrivärden, men i Sandvik blev maktskiftet centralt. Det ledde till att Johan Molin blev ordförande och sedan till att Björn Rosengren kort därefter rekryterades som vd. Noterbart är att både Johan Molin och Björn Rosengren är fostrade inom Atlas Copco.

Lönsamhet på uppsidan

De operationella förbättringarna blir tydliga i bolagens justerade rörelsemarginaler som både har lyft till nya nivåer och stabiliserats och blivit motståndskraftigare i nedgångar, se grafik.

De senaste åren har det belönats av placerarna som har handlat upp börsvärdet mer än den förväntade vinsten de kommande tolv månaderna.

ABB:s kursrally det senaste åren har gjort att det nu är det högst värderade verkstadsbolaget på Stockholmsbörsen, sett till det skuldjusterade börsvärdet i förhållande till rörelseresultatet, så kallad ev/ebit-multipel, enligt databasen Factset.

På ett och ett halvt år har Sandviks motsvarande värderingsmultipel lyft med närmare 60 procent och till skillnad från hur det har sett ut historiskt värderas nu bolagets vinster högre än snittet för sektorn.

Minst avtryck har de senaste tio årens förbättringar gjort på Volvos värderingsmultiplar. Det senaste ett och ett halvt åren har Volvos ev/ebit lyft med drygt 25 procent. Det är något bättre än snittet för sektorn som lyft med 20 procent, men den befinner sig trots det på ungefär samma nivå som för tio år sedan, enligt databasen Factset.