Fredrik Lundbergs varning om Kina: ”Måste vässa knivarna”

Det har gått 45 år sedan den då 29-årige Fredrik Lundberg tog över som vd för Lundbergföretagen.

Det var då ett familjeföretag som bestod av den bygg- och fastighetsrörelse som grundades av hans far Lars Erik Lundberg i Norrköping 1944.

Vid samma tid började Fredrik Lundberg att diversifiera bolaget genom att investera kassaflödet från bygg- och fastighetsrörelsen på börsen.

I dag har Fredrik Lundberg, direkt via Lundbergs och indirekt via Industrivärden, ett avgörande inflytande över rörelsedrivande bolag på Stockholmsbörsen med ett samlat börsvärde på nära 2400 miljarder kronor. Dit hör några av Sveriges största och viktigaste bolag som AB Volvo, Sandvik och Handelsbanken.

Det går att argumentera för att enbart familjen Wallenberg i dag har ett större inflytande i det svenska näringslivet.

Under ditt vd-skap har Lundbergs utvecklats från ett bygg- och fastighetsbolag till ett av näringslivets mest inflytelserika ägarbolag. Vad har varit din drivkraft?

– Att bygga vidare och utveckla det företag som jag fick förmånen att ta över, det är drivkraften.

Vad är du mest stolt över?

– Stoltheten är att konstatera att vi står där vi står i dag. Vi har kommit långt i förhållande till var vi var. Sedan har det tagit lång tid, men det gör sådant här. Det finns ingen quick fix utan det handlar om att lägga sten för sten och man vet inte när man lägger första stenen var den sista hamnar. Vi lever i en värld som rör sig och det måste man förhålla sig till givetvis.

Du har sagt att valet av bolag att investera i ska vara ”lagom rationella”. Hur menar du?

– Jag menar att man kan räkna ut det mesta här i världen och det är klart att ett investeringsbeslut måste ha stöd av siffror, men det är också viktigt att känna att man tror på bolaget och de förutsättningar som bolaget jobbar under. Man måste ha lite magkänsla, kalkyler i kombination med magkänsla, det är så jag har jobbat.

En aktie som utklassat börsen

Samtidigt som Lundbergs inflytande över det svenska näringslivet stadigt har ökat under de senaste decennierna, så har aktien över lång tid utklassat börsen. De senaste fem åren har det dock hackat betänkligt och aktien har akterseglats av börsen. Fredrik Lundberg pekar framför allt på Lundbergs stora fastighetsexponering och skogsbolaget Holmen som förklaring till underprestationen.

– Det är bara att konstatera att det är två branscher som har haft motvind och det har påverkat totalavkastningen, men fem år är en kort tid för oss. Det är ingenting vi bekymrar oss för. Över lång tid har aktieägarna fått en bra avkastning, det är ett faktum och jag tror att de flesta aktieägare är väldigt nöjda, säger han.

Lundbergs har exponering mot fastighetssektorn via den helägda fastighetsrörelsen och det börsnoterade Hufvudstaden. Under den senaste femårsperioden har fastighetsindex backat med en fjärdedel, inklusive utdelningar, medan börsens totalavkastningsindex har lyft med 36 procent.

Fredrik Lundberg beskriver en fastighetsmarknad i stor förändring: samtidigt som ökade räntor har lyft avkastningskraven i sektorn pressas efterfrågan strukturellt av bland annat minskad befolkningstillväxt, en förändrad kontorsmarknad och nya handelsmönster.

– Vi har varit försiktiga till fastigheter i 20–25 år och vi kommer fortsatt att vara försiktiga. Vi kommer att investera där också, men mycket selektivt, säger Fredrik Lundberg.

De flesta fastighetsbolag på börsen handlas i dag till en tydlig rabatt mot substansvärdet. Tycker du att rabatterna i sektorn i många fall är motiverade?

– Jag kan inte svara för alla fastighetsaktier och hur de värderas, men min bild av fastighets- och hyresmarknaden är att det är en väldigt stor skillnad mellan olika enskilda fastigheter och olika typer av fastigheter. Det är väldigt viktigt att tänka på att det inte går att dra alla fastigheter över en kam, man måste värdera dem utifrån de faktiska förhållandena, säger Fredrik Lundberg och fortsätter:

– Där är kvaliteten på fastigheterna olika i de olika bolagen, så det finns säkert ett motiv för rabatter här och där.

Under lång tid har Lundbergs valt att hellre investera i de börsnoterade bolagen än i nya fastigheter. Det har gjort att bolagets exponering mot fastigheter stadigt har minskat i relativa termer.

Det är en trend som troligen kommer att fortsätta, enligt Fredrik Lundberg.

– Lundbergs Fastigheter och Hufvudstaden är i dag ungefär 22 procent av substansvärdet. Det skulle jag gissa kommer att minska.

År 1994 sålde ni er helägda byggrörelse till Siab som senare blev NCC. Kan du se en framtid där ni avyttrar även den helägda fastighetsrörelsen?

– Absolut inte. De senaste 10–15 åren har vi renodlat bolaget och höjt kvaliteten avsevärt. Det är en bra rörelse med duktigt folk och fina fastigheter.

En tydlig investeringsmiss

Det är inte bara Holmen och fastigheterna som har underpresterat i Lundbergs portfölj de senaste åren. Två av de nyaste bolagen, serieförvärvaren Indutrade och trädgårdsutrustaren Husqvarna, har också haft en mycket svag utveckling på börsen.

Lundbergs börsnoterade innehav

Fotnot: Förutom den börsnoterade portföljen har Lundbergs en helägd fastighetsrörelse som under det första kvartalet stod för 15 procent av substansvärdet.

Industrivärdens portfölj

De senaste 18 månaderna har Indutrade, där Bo Annvik varit vd sedan 2017, akterseglats av både börsen och sektorkolleger som Lagercrantz, Addtech och Lifco.

Hur ser du på utvecklingen i Indutrade, börjar tålamodet med Bo Annvik att tryta?

– Indutrade är en av de bästa investeringarna vi någonsin har gjort. Sedan har man haft en svacka de senaste 18 månaderna, vilket är föranlett av den svaga konjunkturen. Jag är inte det minsta orolig och Bo Annvik är en mycket duktig vd som sköter sitt jobb på ett utmärkt sätt. Det är inte frågan om att ha något tvivel om honom.

Indutrade är din dotter Katarina Martinsons första ordförandepost. Givet den svaga utvecklingen de senaste åren, hur tycker du att hon har hanterat uppdraget?

– Det är åtta år sedan hon fick uppdraget och det är de sista ett och ett halvt åren som börskursen har gått ned. Bolaget har inte tappat i vinst utan det är värderingen som har gått ned och jag skulle säga att den var väl högt uppdriven innan och det delar Indutrade med de övriga bolagen av samma slag.

I Husqvarna började Lundbergs investera 2007, men aktien handlas i dag lägre än när bolaget knoppades av från vitvarujätten Electrolux 2006.

– Det är nog den sämsta investeringen jag har gjort, det får jag nog säga. Vi tyckte att det såg intressant ut för 20 år sedan och det är bara att konstatera att det inte har gått bra. Men det kan ju ändras, vi hoppas på det naturligtvis, säger Fredrik Lundberg.

Vad har du dragit för slutsats av den investeringen?

– Med mina mått mätt har inte företaget skötts bra. Det är en tuff bransch att vara i, men det har inte skötts bra. Nu är det en ny vd och ordförande, så jag har förhoppningar om att det ska kunna gå bättre.

De senaste åren har Husqvarna pressats hårt av kinesiska konkurrenter, inte minst inom det viktiga robotgräsklipparsegmentet. Bolaget har krävt att EU utreder kinesiska tillverkare för prisdumpning och konkurrens på ojämna villkor. I klartext: om de gynnas av statliga subventioner.

Hotet från Kina är inte Husqvarna ensamt om, det pågår en diskussion om det kinesiska hotet inom flera branscher, inte minst fordonsindustrin. Som EFN rapporterat har det i aktiemarknaden blossat upp en debatt huruvida västerländska lastbilstillverkare som AB Volvo nu hotas av kinesiska tillverkare av lastbilar som planerar att gå in i Europa, på samma sätt som redan har skett på personbilssidan.

Som långsiktig ägare i stora svenska verkstadsbolag, hur bekymrad är du av kinesisk konkurrens som inte alltid sker på marknadsekonomiska grunder?

– Det är bara att konstatera att kineserna är väldigt duktiga, effektiva, jobbar hårt och – har jag en känsla av – jobbar obyråkratiskt. Jag kan inte se annat än att vi måste ta efter och möta ökad konkurrens med ökad konkurrenskraft, säger Fredrik Lundberg och fortsätter:

– Det gäller både hur vi beter oss och regelverken. Vi måste se till att vi inte har onödig byråkrati som fördyrar och försvårar vår verksamhet. Det är inte en fråga om att kasta in handduken utan det gäller att vässa knivarna och bli bättre.

Vad förväntar du dig av politiker i den här frågan?

– Politikerna får väl fundera på om det behövs åtgärder för att skydda vår del av världen, men i grunden tror jag det handlar om att vi måste skärpa oss. Hur kineserna hanterar sin politiska agenda och eventuella stimulanser kan inte vi påverka.

Det är valår i år, vad tycker du är de viktigaste frågorna inför valet?

– Energipolitiken tycker jag är viktig, det är en grundbult. Sedan är det företagsklimatet som är väldigt avgörande. Det är viktigt att vi kan bibehålla de system vi har och gärna förbättra dem ytterligare.

Fredrik Lundberg fortsätter:

– Sverige har successivt blivit allt bättre, särskilt de sista tio åren och vi kan ju se vad som har hänt med vår kapital- och aktiemarknad. Tillströmningen av nya företag, nyemissioner, pengar in i näringslivet. Det är en synnerligen vital aktiemarknad.

Fredrik Lundberg återkommer sedan till konkurrenskraften:

– Hur ska vi möta konkurrensen från Kina, men även andra länder i Asien och USA? Vi måste kanske jobba lite annorlunda och effektivare än vad vi har gjort. Minskade regelverk och kostnader. Det finns ingen genväg där. Det är väsentligt att vi ligger långt framme i forskning och utveckling, vi måste hela tiden förbättra utbildningssystemet i syfte att få fram kompetenta människor som ökar vår konkurrenskraft.

I aktiemarknaden hör man ofta att Lundbergs och Industrivärden har blivit tråkiga, att det aldrig händer någonting i sfären. Hur ser du på det?

– Det tycker jag är helt fel slutsats att dra. Det som händer är det som händer i de olika innehavsbolagen plus den kapitalallokering vi håller på med. Vi investerar hela tiden. I fjol investerade Lundbergs och Industrivärden över 7 miljarder kronor tillsammans, det är ganska mycket.

Fredrik Lundberg fortsätter:

– Och i bolagen sker en ständig utveckling. Det är det ett aktivt ägande handlar om, ett ständigt jobb. Det är inte tomt prat, utan en realitet – och väldigt, väldigt viktigt.

Är du helt nöjd med hur portföljerna ser ut i dag?

– Jag är helt nöjd med de samlade innehavsbolagen. Sedan är det klart att de lever i olika konjunkturförlopp. Vissa har motvind, andra medvind, allt kan inte gå bra samtidigt och det är inte meningen heller, det är därför man har en diversifierad portfölj.

Så du ser fortfarande inget behov av att investera i nya bolag?

– Nej, vi är delägare i ett antal fina bolag som vi är nöjda med och där vi gärna fördjupar ägandet. Varför gå över ån efter vatten?

Det är 45 år sedan du blev vd. Är planen, om hälsan medger, att fira 50 år som vd?

– Jag planerar inte någon särskild födelsedag, men har heller inga planer på att sluta. Jag fortsätter så länge jag känner att jag klarar av det, orkar och vill – och även omgivningen vill, säger Fredrik Lundberg.

År 1985 väckte Fredrik Lundberg stor uppmärksamhet när han meddelade att han tänkte flytta till Schweiz. Anledningen var att de höga arvs- och förmögenhetsskatterna riskerade att tvinga döttrarna Louise Lindh och Katarina Martinson att sälja företaget om han gick bort. Den då 34 år gamle byggaren Fredrik Lundbergs uttalande att han kunde få en ”tegelsten i huvudet” blev bevingat.

Om du skulle få en tegelsten i huvudet i dag, känner du dig trygg att sfären skulle stå stadigt?

– Absolut. En av de saker jag ägnat mycket av min tid åt är att förnya och förbättra ledningarna och styrelserna i företagen där vi är huvudägare. Där har hänt väldigt mycket på 10 år och det finns väldigt mycket duktigt folk. De är väl skickade att föra det här vidare och från huvudägarhåll är båda mina döttrar kapabla. De är väldigt aktiva och har varit med i 20 år ungefär. De visar framfötterna och sköter sina uppgifter på ett bra sätt, säger Fredrik Lundberg.