Så ska profilen förvandla Gotlandsbolaget – går emot pappan

Två grupper befinner sig i Visby den här veckan. De som äger många aktier och de som äger en aktie.
De första reseleds av legendarerna Björn Jansson, tidigare vd för Carnegies investmentbank, och Henric Falkenberg, som under många år var mäklarchef på samma bank. De är här på Carnegie Private Bankings årliga golfresa.

Vi lämnar dem åt sitt öde.

Den andra gruppen ska vi ägna oss åt.

Det handlar om de 1 070 personer som i år anmält sig till Gotlandsbolagets årsstämma. Det motsvarar mer än var fjärde aktieägare i bolaget och i stämmosverige är det rockkonsertnivå. Bara Gerteric Lindquists Nibe lockar liknande skaror till sina årsmöten i Markaryd.

– Vi är på helspänn inför logistiken med så många anmälda, säger Gotlandsbolagets kommunikationschef Karin Bill inför stämman.

En gotländsk folkfest

De första aktieägarna på plats är Boris Wall och hustrun Gunilla Bengtsson Wall. Han har nyligen köpt en första aktie till hustrun och paret ser särskilt mycket fram emot den hemliga present som brukar delas ut till aktieägarna.

– Sist fick vi ölglas. De använder vi fortfarande när vi har gäster, säger Gunilla Bengtsson Wall.

78-årige gotlänningen Stig Ekblom säger att han blev gladast det året han fick en jubileumsbok. Det var 1995 och året då Gotlandsbolaget fyllde 130 år.

– Då fick man se bilder på alla båtarna från början. Det är kul med historia tycker jag, men det bästa är stämningen och den goda maten.

Gotlandsbolaget i siffror (Miljoner kronor)

Som kommunikationschefen påpekade kommer folkfesten med logistiska utmaningar. För första gången hålls stämman på öns inomhusarena som passande nog nyligen bytt namn till Destination Gotland arena, tidigare Ica Maxi arena. Tidigare har stämman allt som oftast ägt rum på Wisby Strand, en kongressanläggning vid Almedalen i Visby.
För sammankomsten placeras extra personal ut längs med trapporna ner mot arenagolvet. Någon måste hjälpa de äldre aktieägarna nedför de branta trapporna. Här planeras för höftkulor, rollatorer och plötsliga kramper.
På ön är bolagsstämman som Tinder för pensionärer.

– Här kan man nog leta efter damer, säger 85-årige änkemannen Ragnar Öberg.

Han har klätt upp sig i kavaj med emblem från flottans män. Bägge knäna har proteser, men stämman är viktig och aktierna fick han av sin granne. På Gotland tycks aktierna i färjerederiet vandra mellan generationerna på samma sätt som om det vore ett syltrecept.

Ägande som går i arv

Stämmans betydelse är något som Gotlandsbolagets vd Björn Nilsson är väl medveten om. Förra året tog han över rodret för familjebolaget. Samtidigt klev Lars Wedenborn – tidigare vd för FAM och med bakgrund som finansdirektör på Investor – in som ordförande. FAM är familjen Wallenbergs onoterade investmentbolag.

För Björn Nilsson handlar det nu om att bli ett med ön. Trots att han, som han själv uttrycker det, “levt med bolaget i 60 år”, är han en katt bland öhermeliner.

Gotländskan är sedan länge utbytt mot en välslipad stockholmska. 30 år i PE-branschen har satt sina spår. Tempo är ledordet för dagens huvudperson som konstaterar att han är två minuter sen.

– Det är jättekul att Gotlandsbolagets ägare är engagerade. Många här har gått i generationer på den här bolagsstämman så det är en unik samling, säger Björn Nilsson.

Att slopa den fysiska stämman, precis som Nordea gjorde i år, ser han som otänkbart:

– Det vore väldigt opopulärt tror jag. Vi ser det här som ett tillfälle att träffa aktieägarna och de som är intresserade. Det har blivit en lång tradition.

Tronskiftet

Gotlandsbolagets rötter sträcker sig ända tillbaka till 1865. Med undantag för en tioårsperiod har bolaget ansvarat för färjetrafiken till och från Gotland. I dag omfattar koncernen även färjelinjer i Köpenhamn och Oslo, kryssningssatsningen Birka Gotland, hotellverksamhet samt ett delägande i Brommaflyg.

Björn Nilssons far, redaren Eric D. Nilsson, gick ur tiden i fjol. Under årens lopp har alla barnen varit engagerade. Äldsta barnet, Jan-Eric Nilsson, var tidigare vd. Yngsta barnet, Ann-Marie Åström, har varit ordförande och är numera styrelseledamot.

Att bolaget ska stanna i familjen såg Eric D. Nilsson som givet:

“Det är självklart att barnen ska ta över. Jag har avkrävt ett löfte av dem att Gotlandsbolaget ska vara kvar i familjens ägo”, sade han till Hela Gotland 2017.

Den sägningen har mellanbarnet Björn Nilsson inget minne av.

– Det sade han inte till mig. Han kanske har sagt det till min syster eller min bror.

Har du ställt något sådant krav på dina barn?

– Nej.

Han beskriver i övrigt en rätt frånvarande fadersfigur, där relationen till stora delar handlade om jobb. Eric D. Nilsson jobbade i stort sett dygnet runt tills han inte längre kunde. I princip växte de tre barnen upp i olika hytter.

– Det var inte så kul för kommer jag ihåg från när jag var liten att när mina kompisar och andra åkte till Mallorca på semester så åkte vi till Polen och tittade på varv och åt potatissoppa, säger han.

Turistandet stod inte i fokus för familjen Nilsson.

– Vi åkte till Hawaii en gång, men det var för att kolla på fartyg. Han kunde och visste allt om fartyg över hela världen.

Från New York till Gotland

Tonårsrevolten bestod av att lämna en ö för en annan. Björn Nilsson tog examen vid Columbiauniversitetet på Manhattan i New York. Sedan toppjobb på finbanken Chase Manhattan. Därefter grundade han riskkapitalbolaget Triton, ett av Sveriges största riskkapitalbolag, tillsammans med Peder Pråhl.

På frågan om det var självklart att ta över som vd för Gotlandsbolaget efter 30 år på Triton säger han nej och skrattar.

– Jag klev in som vice ordförande, men sedan var det några som kanske tyckte att jag gnällde för mycket och att det var dags att jobba lite mer.

– Samtidigt såg jag möjligheter att utveckla bolaget.

Åldersfördelning Gotlandsbolaget bolagsstämma

Källa: Euroclear

Som utomstående går det inte att låta bli att tänka på de stora olikheterna mellan Gotlandsbolaget och Triton. Till skillnad från i familjebolag har riskkapitalbolagen ofta en investeringshorisont i sina fonder på 3–7 år innan portföljbolagen säljs vidare.

Är inte det här för långsamt för dig … som att gå från finanskvarteren till en lanthandel?

– Nej, det finns massor att göra här, så det är inte så långsamt som man kan tro. Jag saknar det inte även om jag hade en jättebra tid på Triton. Efter att ha varit med och startat åtta fonder och rest jorden runt flera gånger så kan man säga att det räcker.

Riskkapitaltänket lyser ändå igenom

Men visst kan man skönja en viss Tritonhjärna bakom den senaste tidens beslut för Gotlandsbolaget.

Redan som vice ordförande var Björn Nilsson drivande i köpet av Go Nordic Cruiseline från det danska rederiet DFDS. Affären innebar att Gotlandsbolaget 2024 tog över färjelinjen mellan Köpenhamn och Oslo.

Året därpå följde nästa stora satsning: den storskaliga katamaranen Gotland Horizon X, som är tänkt att drivas med fossilfria bränslen. Den preliminära prislappen uppgår till närmare 2 miljarder kronor.

Investeringstakten har inte avtagit. I april ingick Gotlandsbolaget i ett konsortium som avtalat att köpa 30 procent av Nordic Ferry Infrastructure från EQT. Bolaget driver över 90 fartyg på fler än 50 rutter, främst längs Norges västkust. EQT kvarstår som huvudägare med 70 procent av aktierna – och affären inväntar regulatoriska godkännanden.

– Man kan vara mycket mer frispråkig i riskkapitalbranschen kring vad man vill göra med sina bolag. Men för Gotlandsbolaget ser jag en utveckling där expansion och förvärv är i fokus. Bolaget ska bli större än i dag, men har fortsatt fokus på färjetrafik och sjöfart, säger Björn Nilsson.

Som gammal riskkapitalist, vill du inte äga varenda färjelinje i världen?

– Nej, inte riktigt så. Men man får titta på vad som skulle kunna vara intressant.

De stora investeringarna har påverkat bolagets balansräkning. Under 2025 gick kassan från 3,8 till 3 miljarder kronor och nu är den på väg att nollas.

– Den här kassan på 3 miljarder kronor kommer nu att investeras i Nordic Ferry Infrastructure och då försvinner kassan. Då måste vi utveckla och bygga upp likviditet på nytt.

Han berättar att faderns slagord var just likviditet.

Det är ju motsatsen till riskkapitalbolag, som belånar sina portföljbolag mycket?

– Där hade vi en del meningsskiljaktigheter. Pappa tyckte nog inte att riskkapital är ett riktigt jobb. Det skulle jag gissa i alla fall, även om han inte sade det uttryckligen.

– Men jag och min syster försöker sköta bolaget i den andan som vi vet att vår far skulle vilja.

För helåret 2025 gjorde bolaget ett negativt resultat efter skatt. Björn Nilsson kallar det för en besvikelse efter vad han beskriver som ett “förändringsår”.

– Det var första året som vi hade driften av Go Nordic Cruiseline ett helår. Vi renoverade fartygen, gjorde effektiviseringar och omorganiserade. Vi köpte inte ett bolag utan delar av DFDS och satte ihop dem. Det har blivit mer komplicerat än vi trott och hoppats på.

Gotlandsbolagets comeback

Gotlandsbolaget noterades på First North 2022 och värderas till omkring 6,5 miljarder kronor. Samtidigt är handeln låg och ofta byter bara en eller två aktier ägare under en handelsdag.

Problemet är inte nytt. Gotlandsbolaget gjorde comeback på börsen 2022, men var dessförinnan avnoterat från Stockholmsbörsens O-lista sedan 2004 efter flera år med begränsad handel. För att öka likviditeten har styrelsen nu beslutat om en tiodelad aktiesplit. En aktie som i dag kostar omkring 2 600 kronor kommer därmed att kosta cirka 260 kronor efter splitten.

– Det gör att alla får fler aktier och en möjlighet att kunna köpa aktien billigare, vilket gör att jag hoppas att vi kan öka aktieomsättningen. Sedan jobbar vi med många nya spännande saker så jag hoppas att vi kan skapa mer intresse för bolaget, säger Björn Nilsson.

Hela 58 procent av aktieägarna har gotländska adresser. Med undantag för Spiltan är det ont om välkända institutioner och profilerade investerare bland de största ägarna.

Björn Nilsson berättar att arbetet har börjat med att approchera andra typer av aktieägare såsom institutioner och investmentbolag:

– Det är något som jag har jobbat med mycket i min riskkapitalbakgrund och med expansion och splitten hoppas jag att vi får ett bredare intresse än bara enskilda aktieägare på Gotland.

Är det ett problem att folk bara äger aktien för att få komma hit och äta lax?

– Nej, det tycker jag inte. Det är en del av “dealen”.

Så inleds stämman med manskör. Repertoaren avslutas traditionsenligt med Otto Lindblads Ångbåtssång.
“Sätt maskinen i gång, herr kapten!”

För dagen är det ordförande Lars Wedenborn som är kapten för bolagsskutan.

– Där någonstans finns en hjärtstartare, säger han och skämtar sedan:

– Om Björn (Nilsson, vd, reds. anm.), skulle behöva den.

Priserna präglar agendan

Men när frågestunden drar i gång handlar det mesta varken om den slopade utdelningen eller de lönsamhetsutmaningar som präglat året.

I stället kretsar diskussionen kring en betydligt mer känsloladdad fråga: priserna.

För många gotlänningar betraktas färjelinjen som öns landsväg.

– Det där är en svår balansgång, även om många aktieägare vill ha höga priser för det är bra för bolaget. Men det där ligger också inom avtalet (som Gotlandsbolaget har med staten och Trafikverket, reds. anm.) som reglerar maxpriset på biljetter för gotlänningar, säger Björn Nilsson.

Just i år är tonläget något mildare. Regeringen har nyligen skjutit till 125 miljoner kronor för att sänka kostnaderna för trafiken till och från ön. Enligt Gotlandsbolagets beräkningar skulle stödet kunna innebära att biljettpriserna halveras för personer som är skrivna på Gotland.

– Det här är en viktig fråga för gotlänningarna och det har det alltid varit. Det här var alltid på middagsdiskussionerna när jag var liten. Ett tag var det ju demonstrationer på Sergels torg.

Lika delar tradition och bolagsstyrning

Debatten brukar intensifieras under valåren, berättar Björn Nilsson. Själv har han fått en ny umgängeskrets:

– Jag kände ingen politiker innan jag började här.

Så klingar stämman mot sitt slut och orden som många av aktieägarna väntat på är äntligen här:

– Välkomna till bords. Ta det sakta men säkert, uppmanar Lars Wedenborn.

Sedan tar logistiken över igen. Personalen skrider på nytt till trapporna för att stötta samma knän som tidigare. Kallrökt lax, marängpaj och vin i flaskor står redan framdukade på borden. Lika mycket tradition som bolagsstyrning.
Det enda som det inte bjuds på är någon aktieutdelning.

Det vill Björn Nilsson och Lars Wedenborn ändra på. De äter effektivt. I morgon väntar nästa etapp: att få färjelinjen mellan Köpenhamn och Oslo att bli lönsam.

Samtidigt pustar Gotlandsbolagets kommunikationschef ut. Vinglasen har fyllts till brädden och ingen blev kvar i trappan.

En lång LUS har precis börjat.