Sara Martinsson: Årets bästa fotbollsbok är norsk

En inte helt oansenlig del av min bokhylla består av fotbollsböcker. Jag läser faktiskt (nästan) lika gärna om sporten som jag ser en match. De senaste åren har det blivit mer regel än undantag att de mest profilstarka svenska fotbollsjournalisterna också publicerar sig mellan hårda pärmar. Erik Niva, Simon Bank, Noa Bachner och kanske framför allt Olof Lundh har gett ut böcker de senaste åren. Att den sistnämnde skulle få ur sig en ny lagom till att fotbolls-VM 2026 drar i gång var en lågoddsare.

Olof Lundh är flitigast i klassen. Inte ens ett år har gått sedan hans senaste kom ut, Den sista lägerelden (Albert Bonniers förlag, 2025), om tv-bolagens växande makt över sporten. Nya Allt eller inget (Albert Bonniers förlag, 2026) är också en granskning av maktförhållandena bakom fotbollen, men nu med fokus på kalabaliken inom Svenska fotbollförbundet under Fredrik Reinfeldts mycket korta ordförandekarriär. För fans av TV4- och Fotbollskanalenprofilens hårdslående reporterstil lär boken ge ännu en njutbar läsupplevelse. Men vi som gillar välarbetade böcker blir besvikna – igen. Olof Lundhs två senaste har varit slarviga, uppenbart snabbt skrivna, med prosa som behövt större omsorg. Det är trist att landets kunnigaste reporter i sitt fält inte lägger mer hjärta i författarskapet.

Hans Fotbollskanalenkollega Andréas Sundberg däremot har jobbat mer fokuserat. Debuten Fotbollsagenterna (Polaris, 2026) är ett rafflande reportage om hur fotbollen och den kriminella miljön smält samman i takt med att pengarna som finns att tjäna inom den förstnämnda vuxit. Andréas Sundberg väver samman kunskapen om sporten med lärdomarna från sina granskningar av de ljusskygga elementen som rör sig inom den. I det alltmer mättade segmentet av svenska fackböcker om gängbrottsligheten passar Fotbollsagenterna in ett välbehövligt, nytt perspektiv. En lyckad första utgivning, som gärna får bli VM-sommarens svenska snackis.

På det internationella planet har Simon Kupers World Cup fever (Pegasus Books, 2026) redan snott åt sig den statusen. Simon Kuper är en av världens högst aktade journalister i sin genre, med decennier bakom sig som Financial Times fotbollsexpert. World Cup fever är på samma gång en personlig berättelse om möten med människorna som samlas kring mästerskapen och en skildring av förödelsen som fotbollsmaskinen ofta lämnar efter sig. I både Brasilien och Sydafrika skulle VM lyfta folket ur fattigdom. I dag står de påkostade arenabyggena tomma, medan Fifatoppen Gianni Infantino frotterar sig med Donald Trump. Simon Kuper är stilistiskt slipad och en skicklig berättare. Tyvärr är World Cup fever, som många fotbollsböcker, lite för lång.

Sommarens verkliga guldkorn kommer i stället från Norge. Där har författaren och journalisten Alfred Fidjestøl rättmätigt hyllats brett för sin Oppstandelsen (Gyldendal, 2026). Den skildrar det norska landslagets svåra senaste kvartssekel, där man sedan EM 2000 inte lyckats kvalificera sig till ett enda mästerskap. Alfred Fidjestøl vänder och vrider på hur det kan komma sig att ett land som producerat så många framgångsrika, individuella idrottare under så lång tid varit så odugligt i fotboll. Med stöd i mängder av intervjuer med ledare och spelare skriver sig författaren djupt in i norsk fotbolls inre liv i en berättelse som är både gripande, frejdig och mot slutet spännande. Norge har ju på sistone visat sig vara på väg att återuppstå som fotbollsnation, med fixstjärnan Erling Braut Haaland i spetsen. När vårt broderfolk i väst når bronsmatchen i VM (mitt tips!) kommer du göra succé i bekantskapskretsen om du redan läst denna medryckande bok. Oppstandelsen är årets hittills bästa utgivning i fotbollsgenren.