Mellansverige

Romme Alpin utanför Borlänge är Sveriges största alpina skidanläggning utanför fjällvärlden.

Anläggningen ägs inte av någon av de stora skidkoncernerna eller av något riskkapitalbolag. Ända sedan starten för 30 år sedan har det varit ett familjeföretag och så ska det förbli.

”Vi ser det här som ett otroligt långsiktigt projekt och tänker bibehålla det inom familjen. Anläggningen är med andra ord inte till salu”, säger Bo Funcke, vd för Romme Alpin.

Investerare har kommit med feta sedelbuntar men det är inget som har fallit Rommes ägare i smaken. Att driva skidanläggning har blivit en livsstil för familjen.

Det har genom åren investerats över en halv miljard i Romme Alpin och det är inte slut med det. Men det finns utmaningar. Den största är att tillverka snö. Det krävs 10 – 12 dygn med minusgrader för att tillverka all den snö som behövs under en vintersäsong.

”Får vi inte de här 10 – 12 dygnen då blir det kinkigt. Och det har vi varit med om några gånger”, säger Bo Funcke.

För att klara av att tillverka all snö som behövs har Romme 700 snökanoner, fler än någon annan skidanläggning i Norden. Men om inte klimatet är med på noterna är inte snökanonerna till någon nytta.

En annan utmaning som dykt upp är corona. 2020 blev Romme den första skidanläggningen i Sverige som stängde ned verksamheten. I år hoppas man slippa det.

Reporter: Jonas Frändén

Romme Alpin utanför Borlänge är Sveriges största alpina skidanläggning utanför fjällvärlden.Anläggningen ägs inte av någon av de stora skidkoncernerna eller av något riskkapitalbolag. Ända sedan starten för 30 år sedan har det varit ett familjeföretag och så ska det förbli.”Vi ser det här som ett otroligt långsiktigt projekt och tänker bibehålla det inom familjen. Anläggningen är med andra ord inte till salu”, säger Bo Funcke, vd för Romme Alpin.Investerare har kommit med feta sedelbuntar men det är inget som har fallit Rommes ägare i smaken. Att driva skidanläggning har blivit en livsstil för familjen.Det har genom åren investerats över en halv miljard i Romme Alpin och det är inte slut med det. Men det finns utmaningar. Den största är att tillverka snö. Det krävs 10 – 12 dygn med minusgrader för att tillverka all den snö som behövs under en vintersäsong.”Får vi inte de här 10 – 12 dygnen då blir det kinkigt. Och det har vi varit med om några gånger”, säger Bo Funcke.För att klara av att tillverka all snö som behövs har Romme 700 snökanoner, fler än någon annan skidanläggning i Norden. Men om inte klimatet är med på noterna är inte snökanonerna till någon nytta.En annan utmaning som dykt upp är corona. 2020 blev Romme den första skidanläggningen i Sverige som stängde ned verksamheten. I år hoppas man slippa det.Reporter: Jonas Frändén

FTGI_VT21_009_RommeAlpin.mp4

https://a031ff2d47baf44d90c48129d08eff24-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d5/d5896c19-00090107/FTGI_VT21_009_RommeAlpin.srt

https://7c5e9f90263b1093972e21734c5ca1ea-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d5/d5896c19-00090107/901071616590018364.vtt

Därför tackar Romme Alpin nej till de feta sedelbuntarna

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

Romme Alpin

Borlänge

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

När coronapandemin slog till mot Sverige under våren drabbades besöksnäringen stenhårt.

På Högbo brukshotell utanför Sandviken tog vd Tomas Lindqvist ett antal tuffa beslut snabbt. 

”Jag sade upp alla 80 anställda på ett bräde, inklusive de som jobbade med mig i krisgruppen”, säger Tomas Lindqvist.

Nu sex månader senare gäller fortfarande uppsägningarna och personalstyrkan är betydligt mindre. Förhoppningarna är dock att kvarvarande varsel snart kan hävas.

”Jag har lärt mig mycket om krishantering. Det är nyttigt att vara i skarpt läge. Men det är inget jag gärna gör om”, säger Tomas Lindqvist.

Tomas Lindqvist ser en förändrad bransch framför sig, en bransch där privatkunder och hälsa och fritid blir allt viktigare för att kunna överleva.

På Högbo bruks marker skrevs för övrigt historia redan på i september 1967. Då startade Jimi Hendrix en världsturné där. Och inte nog med det, en av roddarna bakom scen var Sandvikensonen Tomas Ledin.

Ledin har i dag blivit förärad med en egen svit på Högbo brukshotell.

Reporter: Jonas Harrysson

När coronapandemin slog till mot Sverige under våren drabbades besöksnäringen stenhårt.På Högbo brukshotell utanför Sandviken tog vd Tomas Lindqvist ett antal tuffa beslut snabbt. ”Jag sade upp alla 80 anställda på ett bräde, inklusive de som jobbade med mig i krisgruppen”, säger Tomas Lindqvist.Nu sex månader senare gäller fortfarande uppsägningarna och personalstyrkan är betydligt mindre. Förhoppningarna är dock att kvarvarande varsel snart kan hävas.”Jag har lärt mig mycket om krishantering. Det är nyttigt att vara i skarpt läge. Men det är inget jag gärna gör om”, säger Tomas Lindqvist.Tomas Lindqvist ser en förändrad bransch framför sig, en bransch där privatkunder och hälsa och fritid blir allt viktigare för att kunna överleva.På Högbo bruks marker skrevs för övrigt historia redan på i september 1967. Då startade Jimi Hendrix en världsturné där. Och inte nog med det, en av roddarna bakom scen var Sandvikensonen Tomas Ledin.Ledin har i dag blivit förärad med en egen svit på Högbo brukshotell.Reporter: Jonas Harrysson

FTGI_HT20_003_Hogbo_200910_v4.mp4

https://ce773b14cdcfb78943ac94737e5eb1f3-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/7f/7f72370c-00090107/FTGI_HT20_003_Hogbo_200908_v2.srt

https://084592640d3cfdadc790fdfaf65de66f-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/7f/7f72370c-00090107/901071599730730313.vtt

Corona ledde till ofrivillig snabbkurs i krishantering

Högbo brukshotell

Sandviken

Med försäljning av hår- och skönhetsprodukter online är Lyko i Vansbro ett av Sveriges snabbast växande företag. Aktiekursen har rusat med över 600 procent på ett år. Men bolagets historia började redan för 75 år sedan.

Efter sex års fångenskap i nazisternas koncentrationsläger släpptes den polske frisören Frans Lyko fri 1945 och hamnade i det lilla samhället i Dalarna. Där öppnade han några år senare en herrfrisering. 

Hans son Stefan Lyko valde samma bana och startade själv en frisersalong på tidigt sjuttiotal. Strax efter millennieskiftet skaffade han en hemsida för att kunna sälja produkterna som fanns i salongen – och grunden för succéföretaget var lagd.

Affärerna började ta fart på riktigt 2008 när Stefan Lykos dotter Erika kommer in i bolaget och sonen Rickard tillträder som vd. 

Rickard Lyko hade höga ambitioner - målet var, och är fortfarande, att företaget ska bli lika stort som H&M och Ikea. 

Det tog Lyko tio år att gå från ett par frisörstolar, fyra anställda och en mindre e-handel till miljardomsättning och över 600 medarbetare.

Efter att ha invigt ett nytt mer effektivt jättelager i Vansbro februari 2020, är nu målet att år 2028 passera en omsättning på 10 miljarder kronor.

E-handelsjätten Amazons intåg i Sverige ser Rickard Lyko mest som positivt: ”Det skyndar på förflyttningen från fysisk handel till digital”, säger han. 

Reporter: Jonas Harrysson

Med försäljning av hår- och skönhetsprodukter online är Lyko i Vansbro ett av Sveriges snabbast växande företag. Aktiekursen har rusat med över 600 procent på ett år. Men bolagets historia började redan för 75 år sedan.Efter sex års fångenskap i nazisternas koncentrationsläger släpptes den polske frisören Frans Lyko fri 1945 och hamnade i det lilla samhället i Dalarna. Där öppnade han några år senare en herrfrisering. Hans son Stefan Lyko valde samma bana och startade själv en frisersalong på tidigt sjuttiotal. Strax efter millennieskiftet skaffade han en hemsida för att kunna sälja produkterna som fanns i salongen – och grunden för succéföretaget var lagd.Affärerna började ta fart på riktigt 2008 när Stefan Lykos dotter Erika kommer in i bolaget och sonen Rickard tillträder som vd. Rickard Lyko hade höga ambitioner - målet var, och är fortfarande, att företaget ska bli lika stort som H&M och Ikea. Det tog Lyko tio år att gå från ett par frisörstolar, fyra anställda och en mindre e-handel till miljardomsättning och över 600 medarbetare.Efter att ha invigt ett nytt mer effektivt jättelager i Vansbro februari 2020, är nu målet att år 2028 passera en omsättning på 10 miljarder kronor.E-handelsjätten Amazons intåg i Sverige ser Rickard Lyko mest som positivt: ”Det skyndar på förflyttningen från fysisk handel till digital”, säger han. Reporter: Jonas Harrysson

FTGI_HT20_002_Lyko_200901_v02.mp4

https://f6e42e137d8a0bb2b38f40155824749c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d8/d80a9fee-00090107/FTGI_HT20_002_Lyko_200901_v02.srt

https://85e434f907908b305f693c42a2fa97c0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/d8/d80a9fee-00090107/901071599038246707.vtt

Amazon skrämmer inte Lyko

Vansbro

E-handel

Lyko

En bruksort som lever vidare 

Fagersta är en av de många bruksorter i Bergslagen där stålindustrin varit avgörande för ortens överlevnad. När tobaksfabrikören Thomas Aspelin tog över Fagersta bruk på 1850-talet tog ortens stålindustri fart. Hans insats var att koncentrera verksamheten, berättar Lennart Andréasson, ordförande på Fagersta bruksmuseum. 

Under 1900-talets mitt blomstrade Fagersta bruk. Men inbromsningen kom under 1970-talets stålkris. Med den nya ägaren Kinnevik och Jan Stenbeck i spetsen skedde stora förändringar.

I dag är Fagersta fortfarande en framstående industriort. Michael Jansson från Epiroc berättar att bolaget har ungefär 30 procent av hela världsmarknaden av borrstål och att cirka 25 procent av hela deras verksamhet finns i Fagersta.  

Redaktör: Anders Frick och Jonas Harrysson. 

Fagersta är en av de många bruksorter i Bergslagen där stålindustrin varit avgörande för ortens överlevnad. När tobaksfabrikören Thomas Aspelin tog över Fagersta bruk på 1850-talet tog ortens stålindustri fart. Hans insats var att koncentrera verksamheten, berättar Lennart Andréasson, ordförande på Fagersta bruksmuseum. Under 1900-talets mitt blomstrade Fagersta bruk. Men inbromsningen kom under 1970-talets stålkris. Med den nya ägaren Kinnevik och Jan Stenbeck i spetsen skedde stora förändringar.I dag är Fagersta fortfarande en framstående industriort. Michael Jansson från Epiroc berättar att bolaget har ungefär 30 procent av hela världsmarknaden av borrstål och att cirka 25 procent av hela deras verksamhet finns i Fagersta. Redaktör: Anders Frick och Jonas Harrysson.

191108_Fagersta_bruk_v2.mp4

https://b1f8259f465af9c93168acb0319198e5-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/40/40a2289c-00090107/901071573227825536.vtt

En bruksort som lever vidare

Ämnen

Följ oss på sociala medier