Europeiska räntor ned efter ECB:s räntebesked

ECB blev den första större centralbanken att höja räntan som svar på den inflationsuppgång som drivits av kriget i Mellanöstern.

Depositräntan höjdes med 25 punkter till 2,25 procent och var i linje med marknadens förväntningar.

Centralbanken motiverade räntehöjningen med att kriget i Mellanöstern har drivit upp energipriserna och skapat nya inflationsrisker i euroområdet. Samtidigt betonade ECB att de fortsatt är fast beslutna att föra tillbaka inflationen till målet på 2 procent.

"Kriget i Mellanöstern skapar inflationstryck, och beslutet att höja räntorna är robust över ett brett spektrum av scenarier som beskriver hur chocken kan utvecklas och påverka utsikterna för euroområdet på medellång sikt", sade ECB-chefen Christine Lagarde.

ECB reviderade samtidigt upp sina inflationsprognoser för 2026 och 2027 till 3,0 respektive 2,3 procent, till följd av högre energipriser. Prisuppgångarna väntas enligt centralbanken inte stanna vid energimarknaden utan även påverka livsmedel, varor och tjänster.

Energichocken kan få långvariga effekter

Lagarde varnade dessutom för att energichocken kan få mer långvariga effekter på inflationen.

"Ökningen av energipriserna kommer att lyfta inflationen ytterligare under sommaren och hålla den tydligt över målet under första halvåret 2027", sade hon.

Samtidigt sänkte ECB tillväxtprognosen för euroområdet och räknar nu med att BNP ökar med 0,8 procent i år. Enligt centralbanken speglar detta effekterna av högre energikostnader, lägre realinkomster och ett svagare förtroende bland hushåll och företag.

Trots de svagare tillväxtutsikterna bedömer ECB att inflationsriskerna väger tyngst. Lagarde framhöll att stigande energipriser riskerar att få ett bredare genomslag i ekonomin.

"Det blir dyrare för företagen att köpa in andra insatsvaror och därför väntar de sig att höja sina försäljningspriser", sade hon.

ECB upprepade att osäkerheten fortsatt är stor och att konsekvenserna för inflation och tillväxt kommer att bero på hur stark och långvarig energiprischocken blir. Framtida räntebeslut kommer fortsatt att vara databeroende.

Amerikanska räntor steg något på eftermiddagen för att sedan sjunka tillbaka efter att producentpriserna steg mer än väntat i maj samtidigt som arbetsmarknaden visade tecken på viss avmattning.

Producentpriserna i USA steg med 6,5 procent i årstakt i maj, den högsta ökningstakten sedan november 2022. Jämfört med april steg producentprisindex med 1,1 procent. Kärn-PPI, som exkluderar livsmedel och energi, ökade samtidigt med 4,9 procent jämfört med samma månad föregående år.

Statistiken understryker de växande inflationspåfrestningarna från energiprischocken efter konflikten med Iran och stängningen av Hormuzsundet. Högre energi- och transportkostnader börjar nu spridas till andra delar av ekonomin när företag för över kostnadsökningarna till konsumenterna.

Sänkt prognos från världsbanken

Samtidigt steg antalet nyanmälda sökande av arbetslöshetsunderstöd oväntat under förra veckan. Antalet personer som ansökte om arbetslöshetsunderstöd för första gången ökade med 4.000 till 229.000, enligt det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Fyraveckorssnittet steg till 219.000 från 214.750 veckan före, medan antalet personer som fortsatte att få bidrag ökade till 1.795.000 från 1.771.000.

Världsbanken sänkte prognosen för den globala tillväxten och uppgav att två tredjedelar av världens ekonomier fått försämrade utsikter till följd av kriget i Mellanöstern. Den globala ekonomin väntas nu växa med 2,5 procent 2026, ned från 2,6 procent i januari, vilket skulle innebära den lägsta tillväxttakten sedan pandemirecessionen 2020.