Danske Bank: Alltjämt hög inflationsrisk

Även USA-räntorna drog sig tillbaka med tvååringen ned 3 punkter till 4,16 procent medan tioåringen var 6 punkter lägre till 4,42 procent. Även svenska räntor backade något, medan kronan tappade nästan 6 respektive 3 öre mot dollarn och euron.

I Tyskland steg IFO-index till 85,6 i juni från 85,0 i maj, den andra uppgången i rad. Oxford Economics framhöll att förbättringen var bred över sektorerna och att dagens utfall stödjer bilden av att den tyska ekonomin går in i tredje kvartalet "på fastare mark", trots en väntad mindre BNP-nedgång i det andra kvartalet.

Commerzbank noterade att förbättringen "främst" drevs av en starkare bedömning av det aktuella affärsläget, medan förväntningarna bara ljusnade något. Banken bedömde ändå att siffrorna ger hopp om att ekonomin gradvis kan ta fart under årets andra hälft.

Även ING Economics såg ljuspunkter och konstaterade att "hoppet är tillbaka", samtidigt som banken varnade för att ekonomin sannolikt krympte under det andra kvartalet.

I protokollet från Riksbankens möte den 16 juni, då styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent, betonade riksbankschef Erik Thedéen osäkerheten kring inflationsutsikterna. Han pekade bland annat på högre globala kostnadstryck och risken för en svagare krona. Samtidigt framhöll flera ledamöter att fallande råvarupriser och ökade förhoppningar om fred i Mellanöstern har bidragit till att dämpa inflationsriskerna.

Riksbanksprotokollet låg i linje med förväntningarna men hade en något mjukare ton än själva räntebeskedet, enligt Nordeas chefekonom Torbjörn Isaksson. Nordea står fast vid prognosen att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent under hela 2026, följt av två höjningar om 25 punkter under 2027.

Danske Bank konstaterade att styrkeförhållandena inom direktionen är oförändrade. Erik Thedéen och Anna Seim beskrivs som de mer hökaktiga ledamöterna, medan Per Jansson, Martin Flodén Hjelm och Aino Bunge fortsatt tillhör den mer duvaktiga falangen. Banken noterar särskilt att både Jansson och Hjelm ansåg att räntebanan hade kunnat lämnas oförändrad, även om de inte reserverade sig formellt.

Enligt Danske Bank bedöms inflationsriskerna fortsatt vara förhöjda och i hög grad beroende av globala faktorer som geopolitik. Samtidigt har framåtblickande svenska indikatorer börjat signalera ett bredare inflationstryck. Trots detta anser en majoritet av direktionen att utgångsläget med inflationen under målet på två procent och ett lågt resursutnyttjande talar för en avvaktande hållning i penningpolitiken.

Marknadssentimentet stabiliserades något på onsdagen efter tisdagens teknikledda börsfall. Fokus låg på utvecklingen i Mellanöstern och minneschipbolaget Microns kommande rapport, som ses som ett test för den AI-drivna investeringscykeln.

Brentoljan föll till den lägsta nivån på nära fyra månader och handlades under 74 dollar per fat, sedan trafiken genom Hormuzsundet blivit mer synlig efter det tillfälliga fredsavtalet mellan USA och Iran.

USA:s president Donald Trump uppgav samtidigt att Iran meddelat Washington att inga avgifter kommer att tas ut för passage genom sundet.

ING Economics konstaterade att börsturbulensen och hökaktiga Fed-signaler har stöttat dollarn, medan marknaden nu i högre grad prisar in ytterligare en räntehöjning från Federal Reserve före årsskiftet.

Commerzbank bedömde att den nedtrappade spänningen mellan Iran och USA stärker förhoppningarna om att inflationen i euroområdet kan falla tillbaka mot ECB:s mål på 2 procent.

Banken varnade dock för att indirekta effekter från tidigare höga energipriser sannolikt kommer att hålla inflationen kring 3 procent de kommande månaderna. "Om konflikten i Persiska viken löses permanent kan detta markera början på slutet för denna inflationsperiod", skrev de.