Uppgifter: ”Bred ekonomisk vinning” för Iran i uppgörelsen

Nyhetsbyrån hänvisar till en källa med direkt insyn i det avtal länderna enats om.

Fonden beskrivs vara avsedd att ge båda parter ett incitament för att nå en slutgiltig fredsuppgörelse.

Enligt Reuters uppgifter består den av privata medel. Den beskrivs inte utgöra ett program för återuppbyggnad av Iran och bolag baserade i USA, Gulfländer, Asien, Sydamerika och Afrika har enligt uppgifterna redan förbundit sig att bidra med finansiering på 150 miljarder dollar.

Till de investeringar som planeras hör, enligt uppgiftslämnaren, satsningar på energi, logistik, tillverkningsindustri och transport i Iran.

En iransk källa uppger till Reuters att landet tidigare under förhandlingarna begärde 400 miljarder dollar i kompensation för skador landet lidit under kriget, vilket USA sade nej till varpå idén om en investeringsfond med privata medel kom till, enligt Reuters.

Tillgång till frysta tillgångar

Donald Trump har tidigare förnekat att några statliga utbetalningar kommer att göras till Iran, och har varit en uttalad kritiker av företrädaren Brack Obamas uppgörelse med Iran, som Trump rev upp under sin första mandatperiod med hänvisning till att det gett Iran alltför stor ekonomisk vinning.

Enligt det utkast Bloomberg tagit del av kommer USA även att ge Iran tillgång till frysta tillgångar om landet går amerikanska krav till mötes i slutgiltiga fredsförhandlingar.

Det fullständiga avtal som väntas undertecknas i Schweiz på fredag har fortfarande inte offentliggjorts.

Under tisdagen rapporterade Wall Street Journal även att Iran kommer att tillåtas att återuppta sin försäljning av olja och petrokemiska produkter så snart överenskommelsen undertecknats och att undantag från sanktioner väntar om Iran tillmötesgår amerikanska krav gällande landets atomteknikprogram.

”Om det här är sant vinner Iran ... det borde finnas noll sanktionslättnader dag ett”, skriver republikanen och den före detta FN-ambassadören Nikki Haley i ett inlägg på X.

Den nuvarande överenskommelsen utgör ett ramverk för fortsatta förhandlingar om en slutgiltig fredsuppgörelse. Om en sådan nås förbinder sig USA, enligt Bloomberg, till att dra tillbaka sina styrkor från regionen inom 30 dagar.