Studien: Nätläkare skapar vård som inte hade sökts

Har nätläkarna avlastat vården eller skapat ny efterfrågan? Det har forskare vid Lunds universitet undersökt genom att studera vad som händer när patienter börjar betala patientavgift.

– Det vi fann var att när man fyller 20 så faller efterfrågan på de här digitala tjänsterna. De halveras mer eller mindre. Så det har en väldigt stor effekt att behöva betala patientavgiften, säger Lina Maria Ellegård, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Tillsammans med Linn Mattisson och Gustav Kjellsson står hon bakom studien.

Samtidigt som användningen av nätläkare föll efter 20-årsdagen ökade kontakterna med den fysiska primärvården. Det tyder på att digitala besök delvis ersatt traditionella vårdcentralsbesök.

– Men det är inte en tillräckligt stor ökning för att helt och hållet förklara resultaten, säger Lina Maria Ellegård.

Forskarna drar därför slutsatsen att omkring hälften av de digitala vårdkontakterna sannolikt inte hade efterfrågats om tjänsterna varit mindre tillgängliga.

Studien bygger på ett särdrag i det svenska systemet: både fysisk och digital primärvård är avgiftsfri fram till 20 års ålder. När patientavgiften införs uppstår ett slags naturligt experiment som gör det möjligt att studera hur pris påverkar vårdkonsumtionen.

Resultaten kan enligt Lina Maria Ellegård tolkas på två sätt. Den ena är att digital vård fångar upp behov som den traditionella primärvården inte lyckats möta. Den andra är att tillgängligheten skapar vårdkonsumtion som annars inte hade uppstått.

En stor del av den nya digitala vården rörde enklare besvär, exempelvis hudproblem.

– Det är vård du inte skulle fått på vårdcentralen annars utan då hade du kanske blivit hänvisad att gå till apoteket och be om råd, säger Lina Maria Ellegård.

För Lina Maria Ellegård är frågan större än nätläkarna i sig. Hon efterlyser en översyn av primärvårdens ersättningssystem.

Digitala vårdgivare får betalt per besök, medan den traditionella primärvården får huvuddelen av sin ersättning per listad patient. En gyllene medelväg hade varit att föredra, enligt henne.

Hon menar samtidigt att sänkta ersättningar till digitala aktörer kan få motsatt effekt.

– Det som är lite paradoxalt är att varje gång du sänker ersättningen så stimulerar du ju ännu mer fokus på de allra lättaste och snabbaste ärendena.

Debatten är samtidigt högaktuell. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har under våren sänkt ersättningen per digitalt läkarbesök från 500 till 435 kronor. Riktlinjerna har också stramats åt och endast kvalificerad vård ska ge ersättning. Därmed sorteras bland annat egenvårdsråd bort – sådant patienter lika gärna kan få via 1177.

För Lina Maria Ellegård aktualiserar utvecklingen en större fråga:

– Det krävs nog att man börjar om från början och funderar på hur man egentligen vill ha det och vad de här aktörerna ska ha för roll i vårdsystemet.