Handelsmodellen avslöjar: Det är nästa geopolitiska vapen

Ukrainakriget slog hårt mot världens spannmålsmarknader, men det var energipriserna som följde i krigets spår som orsakade störst skada för konsumenter runt om i världen. Det visar en ny studie publicerad i PLOS Climate.

Forskare från bland annat Oxford och Delfts tekniska universitet har byggt en handelsmodell som täcker 177 länder och fyra grödor – majs, vete, ris och sojabönor. I modellen simulerades tre typer av chocker: krigets direkta effekter på ukrainskt och ryskt utbud, energiprisstegringen och de handelsbegränsningar som ett 20-tal länder införde 2022–2023. Sedan fick chockerna slå till simultant, mot en bakgrund av 54 års historiska skördevariationer.

Energiprischocken, som modellerades som en fördubbling av diesel- och bekämpningsmedelskostnader och en tredubbling av gödselkostnader, dominerade effekterna för i princip alla grödor och regioner. Konsumentpriserna på vete steg med i median 51,5 procent vid det sammansatta chockscenariot, vilket ledde till att den globala vetekonsumtionen föll med nästan 9 procent. Förklaringen är jordbrukets genomgående beroende av fossil energi, som gör att ett energiprishopp slår mot producenter oavsett var i handelskedjan de befinner sig.

Kan drabba alla samtidigt

Handelsbegränsningar fick däremot kraftiga regionala effekter. Indiens risexportförbud 2023 slog mot konsumenter i stora delar av subsahariska Afrika, Centralasien och Östasien, medan indiska konsumenter gynnades av fallande inhemska priser – ett mönster som modellen reproducerar och som stämmer med faktiska observationer.

Studien visar också att väderrelaterade skördevariationer fortfarande är en minst lika stor systemisk risk som de icke-klimatiska chockerna. Om ett sammansatt politiskt och ekonomiskt chockscenario sammanfaller med ett extremt dåligt skördeår kan den samlade konsumentvälfärdsförlusten överstiga 600 miljarder dollar och drabba nästan alla länder samtidigt.