Ekonomen: ”Allt fler signaler blinkar rött”

KPIF-inflationen steg till 1,5 procent i maj, enligt SCB:s preliminära beräkning. Det var högre än marknadens förväntningar på 1,2 procent och upp från 0,8 procent i april. Även KPIF exklusive energi steg mer än väntat och uppgick till 0,5 procent, jämfört med marknadens prognos på 0,2 procent. Samtidigt var utfallet klart lägre än Riksbankens prognos på 0,9 procent.

Susanne Spector ser flera tecken på att inflationstrycket är på väg att breddas.

– Det var överraskande. Vi ser en breddning av inflationen som går snabbare än vi har räknat med. Tillsammans med gårdagens inköpsindex för tjänstesektorn, där insatsvarupriserna steg till höga nivåer – nära topparna från 2021–2022 och nivåer vi inte sett utanför den inflationsepisoden – och en tjänsteinflation som överraskar på uppsidan i dag, är det allt fler signaler som blinkar rött för inflationen, säger hon.

Dessutom menar hon att årets inflationssiffror hålls tillbaka av flera politiska åtgärder.

– Man ska komma ihåg att inflationstalen fortfarande är låga, men skatteåtgärderna pressar ned inflationen rejält i år. Vi har den sänkta matmomsen, tandvårdsreformen och bränsleskattesänkningen. Om man justerar för de effekterna skulle inflationen ligga klart över målet, kanske någonstans kring 2,7 procents KPIF. Då skulle de svenska inflationstalen kännas ganska annorlunda.

Skatteåtgärder håller inflationen nere

Nordeas chefsekonom Annika Winsth fäster större vikt vid att det underliggande inflationstrycket fortfarande ser relativt lågt ut.

– Det vi är intresserade av nu är om den inhemska inflationen påverkas av det som händer i omvärlden och om det finns ett underliggande pristryck som riskerar att öka. Då tittar vi på KPIF exklusive energi och den var 0,5 procent. Riksbanken hade en prognos på 0,9 procent och vi hade 0,3 procent. Utfallet var alltså något högre än vår prognos, men klart lägre än Riksbankens, säger hon.

Enligt Winsth var det framför allt tjänstepriserna som bidrog till uppgången i maj. Det behöver dock inte vara ett tecken på ett bredare och mer varaktigt inflationstryck i ekonomin.

– Det som har stigit är tjänsteinflationen. Vi har inte detaljerna ännu, men vi misstänker att det handlar om paketresor och liknande. Då är det inte lika bekymmersamt för Riksbanken eftersom sådana prisökningar ofta är säsongseffekter. Det hade varit mer oroande om vi sett ett mer kontinuerligt pristryck i någon bransch, men det tror vi faktiskt inte att det handlar om.

Politiken hjälper Riksbanken

Runt hörnet väntar dessutom skatteeffekter och subventioner som enligt Winsth kommer att pressa ned inflationen ytterligare.

– Om man summerar skatteeffekterna – bland annat elstödet och den sänkta matmomsen – får man en påverkan på omkring 1,68 procentenheter på KPIF-inflationen i höst, när alla effekter gäller samtidigt. Allt annat lika hade alltså inflationen varit 1,68 procentenheter högre utan de här åtgärderna, vilket är väldigt mycket.

Samtidigt är flera av åtgärderna tillfälliga och väntas ge en motsatt effekt när de fasas ut. Enligt Winsth är dock det underliggande inhemska pristrycket fortsatt lågt.

– Det innebär att vi kommer att ha en väldigt låg inflation i höst till följd av den finanspolitik som förs. Man kan säga att regeringen gör en del av Riksbankens jobb.

Susanne Spector ser däremot större risk för att inflationen biter sig fast än många andra bedömare.

Danske Bank räknar med att Riksbanken höjer räntan två gånger i år, vilket är en mer hökaktig ränteprognos än många andra bedömares. Bankens prognos är att styrräntan höjs från dagens 1,75 procent till 2,25 procent vid årets slut innan den därefter sänks tillbaka till 2,0 procent under 2027.

– Det är klart att det är en dålig kombination, att vi ser att prisindikatorer drar iväg samtidigt som inflationen sprider sig. Det är inte en mix man vill ha. Vi har tyckt att vi tagit i ganska mycket i vår inflationsprognos, men jämför vi den med indikatorerna pekar de på stora uppåtrisker. Jag känner mig mer orolig för att det kan bli mer besvärligt.