Henrik Mitelman: Det här kan bli den bästa av AI-världar

På ett kontor i Oslo satt tolv personer och hanterade mejl med fakturor och andra administ-rativa uppgifter. Nu gör två personer samma jobb. Masih Yazdi, CFO på Intrum, berättade det för oss i podden Börssurr. Det är den
typen av vardagliga AI-konsekvenser som berör.

The Economist konstaterar samtidigt att det aldrig i historien har funnits ett tillfälle då amerikanerna varit så pessimistiska om sina långsiktiga utsikter på arbetsmarknaden. Nästan var femte arbetstagare tror att AI eller auto-matisering “mycket” eller “ganska” sannolikt kommer att ersätta dem. Det finns andra undersökningar från
Europa som tyder på samma oro på denna sida Atlanten. Ungdomarna tenderar att vara allra mest bekymrade.

Amerikanska tech bros gör dessutom sitt yttersta för att skrämma upp oss:

• Dario Amodei, vd för AI-bolaget Anthropic, har varnat för att AI kan driva upp arbetslösheten till 10–20 procent.

• Bill Gates säger att människor inte kommer att behövas för “de flesta saker”.

• Sam Altman på Open AI pratar om störningar och betydande förändringar på arbetsmarknaden (läs: som leder till massarbetslöshet).

Som tur är finns det nationalekonomer med en annan syn på sakernas tillstånd, och de är betydligt lugnare.

The Economist påminner om något viktigt: teknologisk disruption eller revolution har alltid gått långsammare än man trott. Den moderna traktorn uppfanns i USA i början av 1900-talet, men det tog generationer – inte år – innan arbetstillfällena minskade och då hade andra sektorer vuxit fram. Och den industriella revolutionen på 1800-talet, som då målades upp som kapitalismens brutala vapen mot arbetaren? Ny forskning visar att reallönestagnationen under den perioden inte berodde på maskinerna. Den minskade köpkraften orsakades av krig och höga tullar. Maskinerna var oskyldiga och politikerna skyldiga.

Och just nu? Andelen sysselsatta bland OECD:s befolkning i arbetsför ålder slår rekord. Arbetslösheten i rika länder är bara 5 procent. USA sysselsätter till och med fler människor än någonsin i AI-exponerade branscher som juridik. Även Jerome Powell, som nyligen lämnade posten som Fedchef, sade att han aldrig hade väntat sig att se så många år av riktigt hög produktivitet i USA, läs gärna min krönika om detta förra veckan. Ändå är sysselsättningen på topp i hela västvärlden.

Samtidigt finns det en intressant spänning mellan ekonomkåren och aktieinvesterare eftersom de verkar leva i skilda tolkningsvärldar.

Ekonomerna säger: Historien visar att tekniska revolutioner inte leder till massarbetslöshet. Det tar tid, det är smärtsamt för vissa, men på totalen skapas fler jobb än de som försvinner.

Börsen säger något annat. Börsen hoppas på att bolagen ska kunna skära personalkostnader med hjälp av AI och därmed lyfta marginalerna, men det får inte gå för fort så att köpkraften minskar och slutefterfrågan hos konsumenterna försvinner. Som grädde på moset kommer alla effektivitetsvinster av att vi jobbar med AI.

Båda kan ha rätt på sitt sätt. Bolagen kan skära kostnader och lyfta marginaler, och de frigjorda resurserna skapar nya jobb på andra ställen. Det har hänt förr, eller för att vara mer korrekt – något annat har aldrig hänt vid tidigare teknologiska skiften.

För alla ungdomar som oroar sig för att de aldrig kommer att få ett jobb och upplever sig som hopplöst utmanövrerade av AI – chilla!

Och för hoppfulla aktieköpare som ser framför sig att AI ska lyfta marginalerna – bejaka entusiasmen!

Det kan bli den bästa av AI-världar.