AI-logiken bakom Wall Streets ras
Här är tre punkter om världsekonomin just nu.
1. Bra jobbsiffror ledde till fallande börs
Maj blev en stark månad på amerikansk arbetsmarknad: 172 000 nya jobb skapades, nästan dubbelt så mycket som marknaden hade väntat sig. Ändå rasade börsen i fredags när statistiken offentliggjordes. Och det var inte svårt att - för den här gången åtminstone - hålla med Donald Trump: starka siffror borde ju lyfta börsen, inte sänka den!
Fast det finns en logik. En förvånansvärt stark amerikansk arbetsmarknad ökar sannolikheten att den amerikanska centralbanken höjer räntan. Och högre räntor är som regel dåligt för AI-aktier. När du kan få högre avkastning på att bara sätta in pengarna på ett bankkonto minskar värdet av att binda upp dem i investeringar där de potentiella vinsterna ligger långt fram i tiden, till exempel AI-bolag.
2. Ingen AI-jobbapokalyps (än…). Det pratas mycket om att robotarna ska komma och ta alla jobb men nej, det märks inte i arbetsmarknadsstatistiken. Det här är den tredje positiva arbetsmarknadsundersökningen från USA den här våren. Och trots att ungefär var tredje amerikansk arbetstagare använde generativ AI i slutet av 2025 syns ännu ingen mätbar förändring i vare sig sysselsättning eller antal lediga jobb i de yrken som anses mest exponerade för den nya tekniken: till exempel programmerare och HR-specialister.
3. Europa försöker bli av med amerikanskt techberoende. EU lägger fram ett paket för "digital suveränitet". Det är ett försök att minska beroendet av amerikanska techjättar som Amazon, Microsoft och Google. EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen höll inte igen häromdagen gällande hur viktigt detta är. Inte minst säkerhetspolitiskt.
Att Europa vill bli mer självständigt är helt geopolitiskt logiskt. Men att göra franska Qwant till standardsökmotor i EU-parlamentet är en sak. Att bygga upp en egen halvledarindustri är en annan.
Se hela ”Världsekonomin” här
Följ taggar
