Start Huvudflöde

Eurovision pågår i Malmö och EU-valet närmar sig. Men hur heta är egentligen europeiska aktier? Det diskuteras i dagens Börslunch. Gäst är Carl-Henrik Söderberg, analytiker på IG Markets. I programmet sias det även om vem som vinner årets upplaga av Eurovision. Blir det kanske Kroatien eller Schweiz?

Programledare: Jonas Malmborg 

Eurovision pågår i Malmö och EU-valet närmar sig. Men hur heta är egentligen europeiska aktier? Det diskuteras i dagens Börslunch. Gäst är Carl-Henrik Söderberg, analytiker på IG Markets. I programmet sias det även om vem som vinner årets upplaga av Eurovision. Blir det kanske Kroatien eller Schweiz?Programledare: Jonas Malmborg

BL_024_240508

Därför är det dags för Europa - även på aktiemarknaden

Nätvårdgivaren Krys vd Johannes Schildt berättar om hur Kry har utvecklats på tio år, hur lätt det är att få diabetesläkemedlet Ozempic utskrivet och hur regleringar kring AI påverkar konkurrensen mot Kina.

Nätvårdgivaren Krys vd Johannes Schildt berättar om hur Kry har utvecklats på tio år, hur lätt det är att få diabetesläkemedlet Ozempic utskrivet och hur regleringar kring AI påverkar konkurrensen mot Kina.

Inslag_Kry_240416

Krys vd: Så gynnar europeisk AI-reglering Kina

Organisationen Svenskt Näringsliv har tidigare drivit linjen att svensk kärnkraft ska byggas ut på marknadsmässiga grunder, men nu vill man istället att staten satsar på kärnkraft. Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, berättar för EFN om kovändningen och varför 400 miljarder kronor inte räcker för satsningen.

Jan-Olof Jacke säger att energisystem i grunden ska byggas på så strikta marknadsekonomiska principer och teknikneutrala principer som det bara går. Den snabba gröna omställningen gör dock att staten behöver gå in och hjälpa till med den kommande utbyggnaden av kärnkraft, exempelvis genom kreditgarantier. Annars riskerar Sverige att tappa konkurrenskraft.

Regeringen har genom Tidöavtalet avsatt 400 miljarder kronor i statliga garantier – men Jan-Olof Jacke menar att det inte räcker.

– Det är uppenbart att det finns ett starkt intresse bland näringslivet att investera. Men givet den enormt stora politiska risk som finns så behöver staten vara med och lyfta av en del av den risken, säger Jan-Olof Jacke, och tillägger att Svenskt Näringsliv just på håller på att ta fram två separata rapporter om finansieringen av svensk kärnkraft.

Mycket av kärnkraftselen kommer att gå till den gröna omställningen och Jan-Olof Jacke har en stark tilltro till att Sverige inom några år kommer att ha en ledande position här.

– Min absoluta förhoppning är att vi ska fortsätta ha en ledande roll internationellt. Men då krävs det att vi får ordning på våra tillståndsprocesser. Det tar för lång tid. Det går inte att ha ledtider i tillståndsprocesser på tio år. Om vi agerar nu, om vi signifikant kortar tillståndstider och får fart på den svenska fossilfria elkraftsproduktionen, så har vi alla förutsättningar i världen att vara en ledande nation i den här omställningen, säger han.

Reporter: Anders Frick 

Organisationen Svenskt Näringsliv har tidigare drivit linjen att svensk kärnkraft ska byggas ut på marknadsmässiga grunder, men nu vill man istället att staten satsar på kärnkraft. Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, berättar för EFN om kovändningen och varför 400 miljarder kronor inte räcker för satsningen.Jan-Olof Jacke säger att energisystem i grunden ska byggas på så strikta marknadsekonomiska principer och teknikneutrala principer som det bara går. Den snabba gröna omställningen gör dock att staten behöver gå in och hjälpa till med den kommande utbyggnaden av kärnkraft, exempelvis genom kreditgarantier. Annars riskerar Sverige att tappa konkurrenskraft. 
 
Regeringen har genom Tidöavtalet avsatt 400 miljarder kronor i statliga garantier – men Jan-Olof Jacke menar att det inte räcker.– Det är uppenbart att det finns ett starkt intresse bland näringslivet att investera. Men givet den enormt stora politiska risk som finns så behöver staten vara med och lyfta av en del av den risken, säger Jan-Olof Jacke, och tillägger att Svenskt Näringsliv just på håller på att ta fram två separata rapporter om finansieringen av svensk kärnkraft.Mycket av kärnkraftselen kommer att gå till den gröna omställningen och Jan-Olof Jacke har en stark tilltro till att Sverige inom några år kommer att ha en ledande position här. 
 
– Min absoluta förhoppning är att vi ska fortsätta ha en ledande roll internationellt. Men då krävs det att vi får ordning på våra tillståndsprocesser. Det tar för lång tid. Det går inte att ha ledtider i tillståndsprocesser på tio år. Om vi agerar nu, om vi signifikant kortar tillståndstider och får fart på den svenska fossilfria elkraftsproduktionen, så har vi alla förutsättningar i världen att vara en ledande nation i den här omställningen, säger han.Reporter: Anders Frick

2024-05-08-JanOlofJacke_v2

Svenskt näringsliv kräver statlig kärnkraftsgaranti

Är Skandinavien redo för en ny Kalmarunion drygt 500 år senare? Får man använda miljön som ursäkt för att skydda inhemska klädmärken? Och så köps det bland annat Andreas Norlén och konst av ex-presidenten George W Bush.Eurovision-hajpen har spridit sig även till Mammons rike denna veckan. 

Jonas Malmborg har som vanligt med sig tre 12-poängare i Åsa Linderborg, Agri Ismaïl och Fredrik Strage.

Är Skandinavien redo för en ny Kalmarunion drygt 500 år senare? Får man använda miljön som ursäkt för att skydda inhemska klädmärken? Och så köps det bland annat Andreas Norlén och konst av ex-presidenten George W Bush.Eurovision-hajpen har spridit sig även till Mammons rike denna veckan. Jonas Malmborg har som vanligt med sig tre 12-poängare i Åsa Linderborg, Agri Ismaïl och Fredrik Strage.

MR_009

Eurovision banar väg för ny Kalmarunion, Räntans baksida, Swiftie dads-mörkret och mycket mer

Fram till EU-valet i juni kommer EFN Ekonomikanalen att ordna debatter och dueller med de olika partiernas kandidater. Efteråt analyseras duellerna i ett eftersnack. Gäst i första duellens analyspanel, mellan Folklistan och Piratpartiet, är Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.


Programledare: Samantha Coard

Fram till EU-valet i juni kommer EFN Ekonomikanalen att ordna debatter och dueller med de olika partiernas kandidater. Efteråt analyseras duellerna i ett eftersnack. Gäst i första duellens analyspanel, mellan Folklistan och Piratpartiet, är Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. 
Programledare: Samantha Coard

duell_1_folklistan_piratpartiet_eftersnack

EU-duellen: Christina Nyman analyserar utmanarpartiernas ekonomiduell

Fram till EU-valet i juni kommer EFN Ekonomikanalen att ordna debatter och dueller med de olika partiernas kandidater.

Först ut i maj, är utmanarpartierna Folklistan och Piratpartiet. Enligt en färsk opinionsundersökning från Expressen/Verian kan 11 procent av väljarna tänka sig att rösta på Folklistan – medan Piratpartiet har gått från 7 procent av rösterna 2009, till 0,6 i senaste valet. Var står partierna nu?

Här duellerar Folklistans Johan Nissinen, EU-parlamentariker, och Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet, om Europas svaga tillväxt, grön omställning och EU-utvidgningen – bland annat.
Dessutom ställs de inför ett quiz.

Programledare: Niklas Ekdahl
Längd: 30 minuter

Fram till EU-valet i juni kommer EFN Ekonomikanalen att ordna debatter och dueller med de olika partiernas kandidater. 
 
Först ut i maj, är utmanarpartierna Folklistan och Piratpartiet. Enligt en färsk opinionsundersökning från Expressen/Verian kan 11 procent av väljarna tänka sig att rösta på Folklistan – medan Piratpartiet har gått från 7 procent av rösterna 2009, till 0,6 i senaste valet. Var står partierna nu? 
 
Här duellerar Folklistans Johan Nissinen, EU-parlamentariker, och Katarina Stensson, partiledare för Piratpartiet, om Europas svaga tillväxt, grön omställning och EU-utvidgningen – bland annat. 
Dessutom ställs de inför ett quiz. 
 
Programledare: Niklas Ekdahl 
Längd: 30 minuter

EU-duell_1_folklistan_piratpartiet

EU-duellen: Johan Nissinen, Folklistan, och Katarina Stensson, Piratpartiet

EU-duellen

Cyberattacker är idag ett allvarligt hot mot samhället. I takt med den snabba digitalisering av Sverige så ökar också sårbarheten för cyberangrepp. I dagens Börslunch ska vi därför lära oss mer om cybersäkerhet och hur man kan investera i den här sektorn. Med oss i studion har vi Daniel Djurberg senior analytiker på Handelsbanken och cybersäkerhetsexperten Marcus Murray som även grundat cybersäkerhetsbolaget TrueSec.

Programledare: Kajsa Söderberg och Anna Stjernquist 

Cyberattacker är idag ett allvarligt hot mot samhället. I takt med den snabba digitalisering av Sverige så ökar också sårbarheten för cyberangrepp. I dagens Börslunch ska vi därför lära oss mer om cybersäkerhet och hur man kan investera i den här sektorn. Med oss i studion har vi Daniel Djurberg senior analytiker på Handelsbanken och cybersäkerhetsexperten Marcus Murray som även grundat cybersäkerhetsbolaget TrueSec.Programledare: Kajsa Söderberg och Anna Stjernquist

BL_023_240508

Stora kursrörelser och stor potential för it-bolagen

Den gröna omställningen är i full gång. Vad är status just nu och vilka bolag kan bli vinnare på utvecklingen? Det diskuteras i dagens Börslunch. Gäster är Johanna Kull från Carnegie och Lars Frick från Placera.

Programledare: Magdalena Kowalczyk och Jonas Malmborg 

Den gröna omställningen är i full gång. Vad är status just nu och vilka bolag kan bli vinnare på utvecklingen? Det diskuteras i dagens Börslunch. Gäster är Johanna Kull från Carnegie och Lars Frick från Placera.Programledare: Magdalena Kowalczyk och Jonas Malmborg

BL_022_240506

”Det finns ingen grön planekonomi”

Börslunch

I dagens EFN Direkt diskuterar vi utbyggnaden av kärnkraft. Ska staten finansiera satsningen och hur kommer en sådan investering att påverka elpriserna framöver?

I studion gästar Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). Svenskt näringsliv har svängt i frågan och vill se ett utökat statligt stöd. Thomas Tangerås menar att det finns en poäng i det Svenskt näringsliv antyder, och att energiomställningen kan komma att kosta samhället mer än vad företagen har råd att betala.Regeringen har aviserat en omfattande kärnkraftssatsing, men det anser Tangerås är fel väg att gå.

”Det är bättre att ha ett mer omfattande stödsystem som inkluderar alla kraftslag, på ett teknikneutralt sätt, så att man varken gynnar eller missgynnar ett enskilt kraftslag”, berättar han vidare.

Programledare: Anna Stjernquist 

I dagens EFN Direkt diskuterar vi utbyggnaden av kärnkraft. Ska staten finansiera satsningen och hur kommer en sådan investering att påverka elpriserna framöver? 
 
I studion gästar Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN). Svenskt näringsliv har svängt i frågan och vill se ett utökat statligt stöd. Thomas Tangerås menar att det finns en poäng i det Svenskt näringsliv antyder, och att energiomställningen kan komma att kosta samhället mer än vad företagen har råd att betala.Regeringen har aviserat en omfattande kärnkraftssatsing, men det anser Tangerås är fel väg att gå. 
 
”Det är bättre att ha ett mer omfattande stödsystem som inkluderar alla kraftslag, på ett teknikneutralt sätt, så att man varken gynnar eller missgynnar ett enskilt kraftslag”, berättar han vidare.Programledare: Anna Stjernquist

EFN_direkt_intervju_240510_1130

Forskare: Bättre att avvakta med kärnkraft

EFN Direkt gästades under morgonen av valutastrategen Tommy von Brömsen, för att diskutera hur Riksbankens räntebesked har påverkat den svenska kronan och vad som behövs för att stärka kronan på lång sikt.

Riksbanken meddelade tidigare i veckan att man sänker räntan och man öppnar för ytterligare en sänkning i augusti. Beskedet var väntat och försvagade kronan med några öre vid beskedet, men har sedan återhämtat sig något.

Tommy von Brömsen berättar att på kort sikt hänger kronans öde mycket på FED och vad de beslutar att göra med styrräntan. Man har sett en stark samvariation mellan kronans växelkurs och det globala ränteläget. För att kronan ska stärkas så krävs troligtvis att FED börjar inleda sina räntesänkningar, fortsätter han.

Programledare: Anna Stjernquist

EFN Direkt gästades under morgonen av valutastrategen Tommy von Brömsen, för att diskutera hur Riksbankens räntebesked har påverkat den svenska kronan och vad som behövs för att stärka kronan på lång sikt.Riksbanken meddelade tidigare i veckan att man sänker räntan och man öppnar för ytterligare en sänkning i augusti. Beskedet var väntat och försvagade kronan med några öre vid beskedet, men har sedan återhämtat sig något.Tommy von Brömsen berättar att på kort sikt hänger kronans öde mycket på FED och vad de beslutar att göra med styrräntan. Man har sett en stark samvariation mellan kronans växelkurs och det globala ränteläget. För att kronan ska stärkas så krävs troligtvis att FED börjar inleda sina räntesänkningar, fortsätter han.Programledare: Anna Stjernquist

EFN_direkt_intervju_240510_0745

Vad behövs för att stärka kronan?

I onsdagsmorgonens EFN Direkt gästas vi av försäljnings- och affärsutvecklingschefen för Svensk Mäklarstatistik, Hans Flink.

Denna månad är fjärde månaden i rad som vi har en prisuppgång för bostäder, enligt Svensk Mäklarstatistiks senaste rapport som släpptes under morgonen. Men enligt Hans Flink är det mer en normalisering av marknaden som vi ser just nu, eftersom det håller på att gå tillbaka till hur det såg ut innan pandemin.

Programledare: Tina Jogensjö

I onsdagsmorgonens EFN Direkt gästas vi av försäljnings- och affärsutvecklingschefen för Svensk Mäklarstatistik, Hans Flink.Denna månad är fjärde månaden i rad som vi har en prisuppgång för bostäder, enligt Svensk Mäklarstatistiks senaste rapport som släpptes under morgonen. Men enligt Hans Flink är det mer en normalisering av marknaden som vi ser just nu, eftersom det håller på att gå tillbaka till hur det såg ut innan pandemin.Programledare: Tina Jogensjö

EFN_direkt_intervju_240508_0745

Experten: Detta kan bromsa boprisuppgången

EFN direkt 

En förutsättning för att en arrangörsstad ska kunna tjäna ordentligt med pengar på ett evenemang är att det sprids positiv uppmärksamhet i stor mängd före, under och efter evenemanget, det säger docent Erik Lundberg på centrum för turism vid Göteborgs universitet. När det gäller Eurovision song contest i Malmö har det börjat dåligt för värdstaden eftersom mycket av försnacket har handlat om risken får våldsdåd i Malmö i samband med ESC.

– Det är det man har pratat om och kanske inte så mycket om allt det positiva och spännande som finns att göra och se i Malmö, säger Erik Lundberg.

Än finns dock chansen att även årets Eurovision blir ihågkommet som en fest i första hand och då har också Malmö en chans att dra långsiktig nytta av evenemanget. Men då gäller det att få ESC-febern att leva vidare när ljusen slocknat och artister och Eurovisionfans åkt hem, menar Erik Lundberg.

– Det ska inte vara i fem dagar och sedan går alla hem och hotellen och restaurangerna är glada utan kan man koppla det till lokala föreningar, till musik, lokala verksamheter eller evenemang som pågår i staden så är det ett sätt att nyttja kraften i ett evenemang.

I 2023 års arrangörsstad Liverpool vet man en del om att nytta kraften i ESC. Beräkningar som staden Liverpool gjort visar att en bra bit över en halv miljard kronor omsattes som ett resultat av evenemanget.

– Det blev en större succé än vi någonsin kunnat föreställa oss, säger Claire McColgan, kulturdirektör i Liverpool.

Liverpool satsade hårt på olika typer av kringarrangemang och såg också till att initiera samarbeten inom näringslivet som hade förutsättningar att bli bestående.

– Sättet som stadens näringsidkare samarbetade med oss kommer att bli en modell för hur vid ska samarbeta i framtiden, säger Claire McColgan.

Reporter: Jonas Frändén

En förutsättning för att en arrangörsstad ska kunna tjäna ordentligt med pengar på ett evenemang är att det sprids positiv uppmärksamhet i stor mängd före, under och efter evenemanget, det säger docent Erik Lundberg på centrum för turism vid Göteborgs universitet. När det gäller Eurovision song contest i Malmö har det börjat dåligt för värdstaden eftersom mycket av försnacket har handlat om risken får våldsdåd i Malmö i samband med ESC. 
 
– Det är det man har pratat om och kanske inte så mycket om allt det positiva och spännande som finns att göra och se i Malmö, säger Erik Lundberg. 
 
Än finns dock chansen att även årets Eurovision blir ihågkommet som en fest i första hand och då har också Malmö en chans att dra långsiktig nytta av evenemanget. Men då gäller det att få ESC-febern att leva vidare när ljusen slocknat och artister och Eurovisionfans åkt hem, menar Erik Lundberg. 
 
– Det ska inte vara i fem dagar och sedan går alla hem och hotellen och restaurangerna är glada utan kan man koppla det till lokala föreningar, till musik, lokala verksamheter eller evenemang som pågår i staden så är det ett sätt att nyttja kraften i ett evenemang. 
 
I 2023 års arrangörsstad Liverpool vet man en del om att nytta kraften i ESC. Beräkningar som staden Liverpool gjort visar att en bra bit över en halv miljard kronor omsattes som ett resultat av evenemanget. 
 
– Det blev en större succé än vi någonsin kunnat föreställa oss, säger Claire McColgan, kulturdirektör i Liverpool. 
 
Liverpool satsade hårt på olika typer av kringarrangemang och såg också till att initiera samarbeten inom näringslivet som hade förutsättningar att bli bestående. 
 
– Sättet som stadens näringsidkare samarbetade med oss kommer att bli en modell för hur vid ska samarbeta i framtiden, säger Claire McColgan.Reporter: Jonas Frändén

240506_Inslag_Eurovision_v2

Eurovision som kassako – än finns chansen för Malmö

Guldet handlas redan på rekordnivåer men ädelmetallexperten Eric Strand, grundare av Au Ag Fonder, tror att guldpriset kommer att öka ännu mer när de förväntade räntesänkningarna slår in senare i år. Vid årsskiftet räknar han med ett pris på 2475 US-dollar per troy uns – annars lovar han att äta upp sin hatt.

– Guld är en funktion av en funktion av hur mycket skulder och pengar som skapas i det ekonomiska systemet. Vi har skapat väldigt mycket skulder sedan finanskrisen 2008 och sedan covidkraschen, så därav går guldpriset så starkt, säger Eric Strand, som intervjuas i EFN:s studio i Göteborg.

Sedan i höstas har priset gått från ca 1850 till 2350 US-dollar per troy uns, vilket innebär ett dagspris på motsvarande nästan 800 kronor per gram.

– Det som har hänt är att centralbankerna har köpt väldigt mycket guld, särskilt Kina och kinesiska investerare. Det har varit ett stort köptryck. Många länder, särskilt USA, har stora budgetunderskott och därför fortsätter guldpriset att stiga, säger Eric Strand.

När de förväntade räntesänkningarna genomförs så räknar han med att priset kommer att stiga ännu mer.

– Förut har vi alltid sagt att allt under 3000 är billigt, och vi är beredda att höja den gränsen. Det finns mycket kvar, säger Eric Strand.

Vid årsskiftet är hans bedömning att prisnivån kommer att ligga omkring 2475 US-dollar per troy uns, men att det kan bli mycket mer än så.

– Annars får jag äta upp min hatt, säger Eric Strand.

Reporter: Anders Frick 

Guldet handlas redan på rekordnivåer men ädelmetallexperten Eric Strand, grundare av Au Ag Fonder, tror att guldpriset kommer att öka ännu mer när de förväntade räntesänkningarna slår in senare i år. Vid årsskiftet räknar han med ett pris på 2475 US-dollar per troy uns – annars lovar han att äta upp sin hatt. 
 
– Guld är en funktion av en funktion av hur mycket skulder och pengar som skapas i det ekonomiska systemet. Vi har skapat väldigt mycket skulder sedan finanskrisen 2008 och sedan covidkraschen, så därav går guldpriset så starkt, säger Eric Strand, som intervjuas i EFN:s studio i Göteborg. 
 
Sedan i höstas har priset gått från ca 1850 till 2350 US-dollar per troy uns, vilket innebär ett dagspris på motsvarande nästan 800 kronor per gram. 
 
– Det som har hänt är att centralbankerna har köpt väldigt mycket guld, särskilt Kina och kinesiska investerare. Det har varit ett stort köptryck. Många länder, särskilt USA, har stora budgetunderskott och därför fortsätter guldpriset att stiga, säger Eric Strand. 
 
När de förväntade räntesänkningarna genomförs så räknar han med att priset kommer att stiga ännu mer. 
 
– Förut har vi alltid sagt att allt under 3000 är billigt, och vi är beredda att höja den gränsen. Det finns mycket kvar, säger Eric Strand. 
 
Vid årsskiftet är hans bedömning att prisnivån kommer att ligga omkring 2475 US-dollar per troy uns, men att det kan bli mycket mer än så. 
 
– Annars får jag äta upp min hatt, säger Eric Strand. 
 
Reporter: Anders Frick

240502_Inslag_Guld_v2

Trots rekordnivåer – experten tror på ännu högre guldpris: ”Annars äter jag upp min hatt”

Krisen i byggbranschen har spillt över på marknaden för sågade trävaror men på det familjeägda sågverket Rödins Trä i Svenstavik i Jämtland har man börjat se en liten ljusning. Företaget säljer det mesta av sin produktion på export och kan ses som en konjunkturindikator i branschen.

– Förfrågningarna ökar, man vill ha längre kontrakt och vi kanske till och med kan påtala en liten prisjustering, så det känns bra, säger Markus Rödin, som är tredje generationens Rödin på vd-posten i familjeföretaget.
Tio procent av försäljningen går till Sverige, 40 procent till Norge och resterande 50 procent till resten av världen, varav en betydande del till Mellanöstern. Krisen i den svenska byggbranschen har man därmed kunnat runda men även Norge har haft en rejäl byggkris så helt opåverkat har inte Rödins Trä varit.

– Valutan har varit ganska fördelaktig för oss under den här perioden men visst har det blivit en liten inbromsning men ganska marginell ändå, säger Markus Rödin.

På längre sikt tycker han att det ser än ljusare ut, mycket tack vare träet i sig självt.
– Trä är ett hållbart byggmaterial, när det växer så suger det in koldioxid och koldioxiden byggs in i långlivade träprodukter som möbler och hus och så vidare.

Reporter: Jonas Frändén 

Krisen i byggbranschen har spillt över på marknaden för sågade trävaror men på det familjeägda sågverket Rödins Trä i Svenstavik i Jämtland har man börjat se en liten ljusning. Företaget säljer det mesta av sin produktion på export och kan ses som en konjunkturindikator i branschen. 
 
– Förfrågningarna ökar, man vill ha längre kontrakt och vi kanske till och med kan påtala en liten prisjustering, så det känns bra, säger Markus Rödin, som är tredje generationens Rödin på vd-posten i familjeföretaget. 
Tio procent av försäljningen går till Sverige, 40 procent till Norge och resterande 50 procent till resten av världen, varav en betydande del till Mellanöstern. Krisen i den svenska byggbranschen har man därmed kunnat runda men även Norge har haft en rejäl byggkris så helt opåverkat har inte Rödins Trä varit. 
 
– Valutan har varit ganska fördelaktig för oss under den här perioden men visst har det blivit en liten inbromsning men ganska marginell ändå, säger Markus Rödin. 
 
På längre sikt tycker han att det ser än ljusare ut, mycket tack vare träet i sig självt. 
– Trä är ett hållbart byggmaterial, när det växer så suger det in koldioxid och koldioxiden byggs in i långlivade träprodukter som möbler och hus och så vidare.Reporter: Jonas Frändén

Rodins_Tra_Master

Jämtländskt sågverk ser ljusning i efterfrågan

EFN Sverige

Kan panelen höra skillnaden mellan Benny Andersson och AI? Försöker storfinansen roffa åt sig kulturkapitalet? Och så kritiserar Agri Ismaïl Fredrik Strages professionella existens. 

Arbetarrörelsens röda fanor har vajat i vårsolen denna vecka utan att varken panelen eller Jonas Malmborg deltagit. Istället har de förberett sig på veckans brännheta ämnen i Mammons rike.

Kan panelen höra skillnaden mellan Benny Andersson och AI? Försöker storfinansen roffa åt sig kulturkapitalet? Och så kritiserar Agri Ismaïl Fredrik Strages professionella existens. 
 
Arbetarrörelsens röda fanor har vajat i vårsolen denna vecka utan att varken panelen eller Jonas Malmborg deltagit. Istället har de förberett sig på veckans brännheta ämnen i Mammons rike.

MR_008

Benny Andersson eller AI, Att växa upp, Handels kulturkapital och mycket mer

Hur mycket får opera kosta? Kan baracker vara lösningen på frågan om riksbankschefernas bolån? Och är Sommar med Ernsts slutfest en drogfri fest? Kylan är på väg att släppa sitt grepp om Sverige, men i Mammons rike är det fortsatt varmt och skönt. 

Tillsammans med panelen Fredrik Strage, Agri Ismaïl och debutanten Sara Kristoffersson, professor på Konstfack och författare, försöker Jonas Malmborg söka tröst i att ingen av dem blev bjudna på Elle-galan.

Hur mycket får opera kosta? Kan baracker vara lösningen på frågan om riksbankschefernas bolån? Och är Sommar med Ernsts slutfest en drogfri fest? Kylan är på väg att släppa sitt grepp om Sverige, men i Mammons rike är det fortsatt varmt och skönt. Tillsammans med panelen Fredrik Strage, Agri Ismaïl och debutanten Sara Kristoffersson, professor på Konstfack och författare, försöker Jonas Malmborg söka tröst i att ingen av dem blev bjudna på Elle-galan.

MR_007_v2

Är det dags att riva Kungliga Operan och hur mycket litar vi på riksbankscheferna?

Mammons rike 

Det stundande EU-valet är inramat av dramatik i svallvågorna av pandemin med pågående krig, energikris och inflationschock. Trots låg tillväxt tuggar Europas ekonomi på med lägre skuldsättning, större handelsöverskott och jämnare inkomstfördelning än USA. Inte minst tack vare EU:s återhämtningsfond.

Svart svan, vit svan är en serie personliga betraktelser av ekonomijournalisten Niklas Ekdal.

Det stundande EU-valet är inramat av dramatik i svallvågorna av pandemin med pågående krig, energikris och inflationschock. Trots låg tillväxt tuggar Europas ekonomi på med lägre skuldsättning, större handelsöverskott och jämnare inkomstfördelning än USA. Inte minst tack vare EU:s återhämtningsfond.Svart svan, vit svan är en serie personliga betraktelser av ekonomijournalisten Niklas Ekdal.

SSVS_009

Europa tuggar på - hoppet hägrar

Det är svårt att skönja trenden att våldet i världen minskar när krig pågår och människor lever i skräck. Men faktum är att dagens människa är mycket mindre våldsbenägen än tidigare genom historien. Det gäller allt från krig och tortyr till barnmisshandel. Och om freden kommer är det en svart svan som kommer att få stora konsekvenser och i så fall bli en början till något bättre.

Svart svan, vit svan är en serie personliga betraktelser av ekonomijournalisten Niklas Ekdal.

Det är svårt att skönja trenden att våldet i världen minskar när krig pågår och människor lever i skräck. Men faktum är att dagens människa är mycket mindre våldsbenägen än tidigare genom historien. Det gäller allt från krig och tortyr till barnmisshandel. Och om freden kommer är det en svart svan som kommer att få stora konsekvenser och i så fall bli en början till något bättre.Svart svan, vit svan är en serie personliga betraktelser av ekonomijournalisten Niklas Ekdal.

SSVS_008

Fred i sikte - våldet minskar

Niklas Ekdal pekar på problem med den gröna omställningen i världen. Men han anar också att en svart svan av det positiva slaget kan segla in. 
För redan under det här året kan kurvan för de globala utsläppen av växthusgaser sluta stiga. Och då hamnar vi i ett psykologiskt och politiskt läge där vi förhoppningsvis inser att det går att lösa problemet.

Niklas Ekdal pekar på problem med den gröna omställningen i världen. Men han anar också att en svart svan av det positiva slaget kan segla in. 
För redan under det här året kan kurvan för de globala utsläppen av växthusgaser sluta stiga. Och då hamnar vi i ett psykologiskt och politiskt läge där vi förhoppningsvis inser att det går att lösa problemet.

SSVS_007

Grågrön röra - utsläppskurvan planar ut

Svart Svan, vit svan 

Oroligheter och sammandrabbningar fortsätter att skaka ett 40-tal universitet i USA där protester mot kriget i Gaza pågår. Studenterna kräver bland annat att deras lärosäten ska sluta handla med Israel eller bolag som stöder Israel. Journalisten Niklas Ekdal gästade EFN Direkt för att diskutera hur detta påverkar ekonomin.

Ekdal kommenterar att protesterna har fått förvånansvärt lite uppmärksamhet i Sverige, medan internationella medier sänder i princip dygnet runt från händelserna. Det finns en enorm politisk sprängkraft inom USA i relation till Israel–Palestina-konflikten och det finns liknelser med studentprotesterna 1968.

Demonstranterna har framför allt tre krav. Det första handlar om akademiska samarbeten mellan universiteten och israeliska institutioner. Sedan gäller det anslag från israeliska företag, och det sista kravet handlar om amerikanska företag som exporterar vapen och säkerhetsutrustning till Israel, som universiteten även har investeringar i. Israel och USA är väldigt integrerade med varandra, inte bara kommersiellt men även politiskt och känslomässigt, vilket gör det är svårt för universitetsledning att gå kraven tillmötes. ”Det enda som på kort sikt kan lösa upp den här knuten är om konflikten i Gaza lugnar ner sig” fortsätter Ekdal.

Oroligheter och sammandrabbningar fortsätter att skaka ett 40-tal universitet i USA där protester mot kriget i Gaza pågår. Studenterna kräver bland annat att deras lärosäten ska sluta handla med Israel eller bolag som stöder Israel. Journalisten Niklas Ekdal gästade EFN Direkt för att diskutera hur detta påverkar ekonomin.Ekdal kommenterar att protesterna har fått förvånansvärt lite uppmärksamhet i Sverige, medan internationella medier sänder i princip dygnet runt från händelserna. Det finns en enorm politisk sprängkraft inom USA i relation till Israel–Palestina-konflikten och det finns liknelser med studentprotesterna 1968.Demonstranterna har framför allt tre krav. Det första handlar om akademiska samarbeten mellan universiteten och israeliska institutioner. Sedan gäller det anslag från israeliska företag, och det sista kravet handlar om amerikanska företag som exporterar vapen och säkerhetsutrustning till Israel, som universiteten även har investeringar i. Israel och USA är väldigt integrerade med varandra, inte bara kommersiellt men även politiskt och känslomässigt, vilket gör det är svårt för universitetsledning att gå kraven tillmötes. ”Det enda som på kort sikt kan lösa upp den här knuten är om konflikten i Gaza lugnar ner sig” fortsätter Ekdal.

EFN_direkt_240502_1130_Intervju3

Studenternas demonstrationer kan bli spiken i kistan för Biden

EFN direkt sänder extra med anledning av nattens händelser i Mellanöstern. Amerikanska medier rapporterar om israeliska attacker i Iran. Anna Stjernquist tar det ekonomiska perspektivet på situationen tillsammans med Jens Magnusson, chefsekonom SEB och Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken.

Dessutom har Anders Frick tagit reda på hur Göteborgs hamn påverkas av konflikten.

EFN direkt sänder extra med anledning av nattens händelser i Mellanöstern. Amerikanska medier rapporterar om israeliska attacker i Iran. Anna Stjernquist tar det ekonomiska perspektivet på situationen tillsammans med Jens Magnusson, chefsekonom SEB och Claes Måhlén, chefsstrateg Handelsbanken.Dessutom har Anders Frick tagit reda på hur Göteborgs hamn påverkas av konflikten.

EFN_direkt_240419_0930

Det händer nu i Mellanöstern-konflikten

Så går det för oljan, räntan och kronan

Under måndagsmorgonen gästades vi av råvaruexperten Christian Kopfer från Handelsbanken, för att diskutera oljemarknaden efter Irans attack mot Israel natten mot söndag.

Hittills har man sett relativt små reaktioner på oljepriset, men om oljemarknaden hade varit öppen under söndagen så hade det sannolikt blivit ett större påslag, menar Kopfer. De återhållsamma reaktionerna på oljemarknaden under morgonen tyder på att man i det här läget inte ser någon större risk för ökad eskalering.

I dagsläget står Iran för 3,3% av det globala oljeutbudet. Om ytterligare sanktioner inträffar så blir det inte lätt att ersätta det, men det finns reservkapacitet i Opec i övrigt, berättar Christian Kopfer.

Programledare: Anna Stjernquist

Under måndagsmorgonen gästades vi av råvaruexperten Christian Kopfer från Handelsbanken, för att diskutera oljemarknaden efter Irans attack mot Israel natten mot söndag.Hittills har man sett relativt små reaktioner på oljepriset, men om oljemarknaden hade varit öppen under söndagen så hade det sannolikt blivit ett större påslag, menar Kopfer. De återhållsamma reaktionerna på oljemarknaden under morgonen tyder på att man i det här läget inte ser någon större risk för ökad eskalering.I dagsläget står Iran för 3,3% av det globala oljeutbudet. Om ytterligare sanktioner inträffar så blir det inte lätt att ersätta det, men det finns reservkapacitet i Opec i övrigt, berättar Christian Kopfer.Programledare: Anna Stjernquist

EFN_direkt_240415_0745_Intervju

”Opec är inte här för konsumenterna” 

Börsen i Tel Aviv har under söndagen knappt alls påverkats av konflikten mellan Israel och Iran. Men världshandeln kan påverkas om konflikten sprider sig och eskalerar i Röda havsområdet, som är en viktig nod för handeln. Det säger statsvetaren Isabell Schierenbeck till EFN.

Efter nattens och morgonens attacker från Iran mot Israel så kan man vänta sig någon form av svar från Israel. Däremot kommer Israel sannolikt inte att slå tillbaka mot iranskt territorium. Det menar Isabell Schierenbeck, som är professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.

”Det beror dels på de kommentarer som vi har hört från Biden-administrationen och andra internationella samt regionala aktörer. Många poängterar att detta riskerar att leda till eskalering i hela regionen, och man vill inte se det. Det talar mot att Israel skulle slå tillbaka mot iranskt territorium. Däremot så tror jag att vi kommer att få se någon form av svar. Det skulle kunna vara att Israel slår mot Hizbollah längre in i Libanon. Det skulle också kunna vara att Israel slår mot några av Iranstödda miliser i Syrien, till exempel”, säger Isabell Schierenbeck till EFN.

Hon poängterar att Israel lyckades tillintetgöra nästan samtliga drönare och robotar, tillsammans med amerikanskt, franskt, brittiskt och jordanskt försvar.

”Detta är ju ändå någon form av framgång för Israel, att visa att man kan försvara sig så bra”, säger Isabell Schierenbeck.

När det gäller frågan om hur näringslivet påverkas så menar hon att det beror på vad som händer i området kring Röda havet.

”Huthimiliser kan bli alltmer aktiva. Vi vet också att iranska revolutionsgardet bordade och tog ett stort handelsfartyg i går. Denna typ av eskalering skulle vi kunna se framför oss. Men mycket tyder på att omvärlden i form av regionala och internationella aktörer gör allt för att se till att detta inte eskalerar”, säger hon.

Börsen då? Söndagen slutade kring nollan för börsen i Tel Aviv – men även här finns risker som förknippas med Röda havet.

”Mycket handlar om hur det här utvecklas framöver, och framför allt vad som händer i Röda havsområdet, som är en otroligt viktig nod för världshandeln”, säger Isabell Schierenbeck.

Reporter: Anders Frick

Börsen i Tel Aviv har under söndagen knappt alls påverkats av konflikten mellan Israel och Iran. Men världshandeln kan påverkas om konflikten sprider sig och eskalerar i Röda havsområdet, som är en viktig nod för handeln. Det säger statsvetaren Isabell Schierenbeck till EFN.Efter nattens och morgonens attacker från Iran mot Israel så kan man vänta sig någon form av svar från Israel. Däremot kommer Israel sannolikt inte att slå tillbaka mot iranskt territorium. Det menar Isabell Schierenbeck, som är professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.”Det beror dels på de kommentarer som vi har hört från Biden-administrationen och andra internationella samt regionala aktörer. Många poängterar att detta riskerar att leda till eskalering i hela regionen, och man vill inte se det. Det talar mot att Israel skulle slå tillbaka mot iranskt territorium. Däremot så tror jag att vi kommer att få se någon form av svar. Det skulle kunna vara att Israel slår mot Hizbollah längre in i Libanon. Det skulle också kunna vara att Israel slår mot några av Iranstödda miliser i Syrien, till exempel”, säger Isabell Schierenbeck till EFN.Hon poängterar att Israel lyckades tillintetgöra nästan samtliga drönare och robotar, tillsammans med amerikanskt, franskt, brittiskt och jordanskt försvar.”Detta är ju ändå någon form av framgång för Israel, att visa att man kan försvara sig så bra”, säger Isabell Schierenbeck.När det gäller frågan om hur näringslivet påverkas så menar hon att det beror på vad som händer i området kring Röda havet.”Huthimiliser kan bli alltmer aktiva. Vi vet också att iranska revolutionsgardet bordade och tog ett stort handelsfartyg i går. Denna typ av eskalering skulle vi kunna se framför oss. Men mycket tyder på att omvärlden i form av regionala och internationella aktörer gör allt för att se till att detta inte eskalerar”, säger hon.Börsen då? Söndagen slutade kring nollan för börsen i Tel Aviv – men även här finns risker som förknippas med Röda havet.”Mycket handlar om hur det här utvecklas framöver, och framför allt vad som händer i Röda havsområdet, som är en otroligt viktig nod för världshandeln”, säger Isabell Schierenbeck.Reporter: Anders Frick