Norrköping – industristad 2.0

"Härliga Norrköping." De kör lite med fotbollen. De tog ju guld förra året i Allsvenskan.

Fotboll har alltid präglat staden. Jag kommer från Linköping och redan i tioårsåldern–

–åkte jag ofta med pappa och tittade på fotboll här.

På den tiden var det en väldig antagonism mellan städerna. Linköping var tjänstemannastad–

–Norrköping var arbetarpräglad, men de skillnaderna har suddats ut.

Norrköping har gradvis blivit mer akademiskt, vilket industrilandskapet kommer att visa.

Så Sverige är på gång, på väg in i Norrköping, häng med!

Det här var ett helt nerkört industriområde för 25-30 år sen och vad gör man då?

Man kan riva allt, eller också kan man försöka använda det på nåt sätt. Så här ser det ut nu.

Att vi kunde bygga ett nytt konserthus, Louis De Geer, som har blivit väldigt bra–

–blev en väldigt bra självkänsla för Norrköpingsbor också.

Man blev stolt över nåt, man hade nåt som ingen annan hade. Det var en vändning i stan.

Samtidigt kom universitetet hit och växte upp här i området vid Kungsgatan.

–Det vitaliserade... –...hela staden, ja.

Stan ser annorlunda ut, rent fysiskt.

Mycket har påverkat stadsbilden, alla studenter har haft en jättepåverkan på stadsmiljön–

–kaféer och... Energinivån tror jag våra studenter har bidragit med, som är viktig.

Det som är grunden är befolkningstillväxt.

Vill man etablera företag och bygga, så tittar man mycket på hur det ser ut.

Flyttar folk till stan? Är det en ort där folk vill vara och leva?

Det är det uppenbarligen, vi har all-time-high vad gäller befolkningsutveckling.

Mycket har hänt sen de första människorna sökte sig till Motala Ström för att fånga lax.

Från 1600-talet var Norrköping länge en av landets ledande fabriksstäder–

–med en stark textil- och pappersindustri. Men alltfler skorstenar har slutat ryka.

Nerläggningarna har kommit slag i slag. Den gamla arbetarstaden har de senaste decennierna–

–blivit en modern industristad.

Det viktigaste av allt: Renoveringen av det gamla industrilandskapet.

Nedlagda pappersbruk och spinnerier har ersatts av ett blomstrande område–

–med universitet, företag och ett rikt kulturliv.

Norrköping som stad växer också. Många flyttar in och många föder barn.

Dagens hjärnforskning handlar inte längre bara om medicin och biologi.

Nu är det mycket visualisering och att utveckla nya verktyg för datahantering.

Thomas ska snart berätta mer om det här.

Visualisering är alltså att synliggöra nåt som har varit svårt att se tidigare.

Absolut, i vårt fall handlar det om att ha stora informations- och datamängder–

–och göra nånting förståeligt av det.

Vi på Intraspectral, jobbar med röntgenbilder som kommer från datortomografer.

Att transformera dem från klassiska röntgenbilder–

–till 3d-bilder som är lätta att förstå, är vår kärna.

Från scannern kommer en massa tvådimensionella röntgenbilder, såna som du har sett på TV–

–fast tusentals såna bilder. När man lägger samman dem, kan man få en tredimensionell volym.

Det vi gör är att säga till datorn att nu vill vi visa densitetsvärden–

–av en viss typ och det ska ha färgen... som här, nåt hudliknande. Då ser man just det.

Men om man säger till datorn att titta på t.ex. densitetsvärden–

–som ligger närmare skelett. Då kan vi skala av så här och se skelettet och de stora blodkärlen.

Är det framförallt ny IT-teknik som har möjliggjort er affärsidé?

Genom att så många har spelat datorspel så har teknikutvecklingen gått så snabbt kring–

–att just göra den här typen av 3d-bilder. Det kan vi använda oss av.

När vi levererar våra produkter, är det vanliga speldatorer. Men vi ser tillämpningar överallt.

Vi jobbar t.e.x. med att göra museisamlingar tillgängliga:

Att kunna scanna ett föremål och tillgängliggöra det, på ett annat muséum som vill forska på det–

–eller i form av en museiutställlning.

Det här är den inre kistan och sen fortsätter vi och skalar av.

Här ser vi kartonnaget, en fin, guldbeklädd pappersklädnad man lade dit för att vara vacker.

Under där är mumien och då kan vi fortsätta för att vi har röntgenbilder hela vägen–

–in under lindorna och titta in på skelett och det om finns kvar av huden.

Det är ju helt fascinerande.

Hur ser visionerna och möjligheterna ut?

Vi räknar med att under året ska vi fördubbla omsättningen–

–och vi har börjat rekrytera. Vi annonserade senast igår.

–Bolaget är just nu omsättningsfinansierat. –Ni tjänar ihop till er egen expansion.

Ja, det gör vi. De är både bra och dåligt. Man kanske skulle vara mer aggressiv–

–och få ut nya produkter snabbare, men vi har valt att i nuläget växa organiskt.

1,7 miljarder såna här förpackningar kommer hit varje år.

Det här är ytterligare en gren där Sverige ligger i absolut världstopp:

När det gäller att återvinna PET-flaskor och burkar. Välkomna till Returpack.

Det här är lite som en modern gruva. Alla burkarna och flaskorna använder vi igen–

–för att göra nya förpackningar, istället för att gräva upp jorden och ta en massa ny råvara.

–Så det är lite modernt också. –Ja, det är väl hela tanken?

Bengt, är det här navet i svenskt pantsystem?

Ja, absolut. Det är hit alla förpackningar kommer från hela Sverige.

Vi tar hand om dem för att sen skicka vidare–

–så att det kan göras nya burkar och flaskor när vi är klara med vår sortering.

En burk eller en liten PET-flaska är ju en krona i pant. Hur ser kretsloppet ut för en pantkrona?

Det är så att när en tillverkare säljer till butiken, tar de ut den kronan i pant.

Sen rapporterar de det till oss, så då tar vi in den kronan från bryggeriet och tillverkaren.

Sen betalar du den kronan när du köper förpackningen i butiken–

–och får tillbaka den av butiken där du lämnar tillbaka den.

–Men ni har en pantintäkt här? –Ja. Sen betalar vi ut till butiken.

När du har lämnat in din flaska, då betalar vi ut den. Då har vi en pantkostnad.

–Så det är ett evigt kretslopp? –Det är det, även med pengar.

Det är ett företag som har skapats av privata aktörer...

–...för att tillgodose ett samhällssyfte. –Det kan man säga.

Betyder det att du inte har normala lönsamhetskrav på dig, överhuvudtaget?

Det kan man också säga, det övergripande målet för vår verksamhet är att höja återvinningen–

–och att nå så hög återvinning som möjligt.

Sen, eftersom vi är ett privat företag, måste vi se till att täcka våra kostnader–

–och få det att gå runt och att inte våra ägare behöver skjuta till mer pengar.

–Gör ni det då? –Vi går runt. Vi har en liten vinst.

Men det är också för att säkerställa pantsystemets fortlevnad och även på lång sikt.

I den tidigare industristaden frodas idag ett kreativt och kunskapsdrivet företagande.

En process som drivs på av Campus Norrköping som är en del av Linköpings Universitet.

Stans läge är inte så tokigt heller, med flyg, sjöfart, tåg och Europavägar.

De flesta jobben finns i den offentliga sektorn, inte minst kommunen.

Privata arbetsgivare hittar vi inom papper, förpackning, logistik och transport–

–energi och miljö, liksom inom handel och besöksnäring.

Vem har inte hört talas om Kolmårdens djurpark?

Några mil utanför Norrköping ligger Kolmårdens djurpark.

Den är naturligtvis viktig för hela kommunen.

Jag sitter här med Mats Olsson, djurparkschef.

En självklar fråga i början av mars: Vad gör man i en djurpark vintertid?

Det är tvådelat. Djuren ska må bra 365 dagar om året.

Den professionella djurhanteringen är likadan året runt.

Det är ingen skillnad mellan vinter och sommar, förutom väder och vind.

Under vintertid pågår intensiv planering och förberedelser inför kommande högsäsong.

Hur många jobbar här vintertid?

Cirka 190 personer är årsanställda.

Och ytterligare cirka 600 jobbar här på sommaren.

Det var nytt rekord för säsongsanställningar.

Selma har jobbat här i 49 år.

Ja, jag började i april 1967.

–Som ponnyflicka. Du gick runt med ungarna. –Ja, det var poppis. De tyckte att det var kul.

Lyft fram några nyckelhändelser från dina 49 år på parken.

Att vi fick privata ägare.

Dagens ägare är kanonbra. Det känns så tryggt.

Att ni kan ha sex djur av en utrotningshotad art...

Det är många.

Hela bevarandetanken bygger på-

-att försöka hitta oaser för utrotningshotade djur.

Den största potentialen för en djurpark är folkbildning.

Med folkbildning som utgångspunkt måste bevarandet vara en del.

Vad skiljer Kolmårdens djurpark från andra företag?

En jätteviktig del är den samhällsekonomiska betydelsen.

2015 hade Kolmården cirka 500 000 besökare.

Det är någon typ av tradition.

Den samhällsekonomin förväntas.

När vi ser på 2015, och vi kan göra en ökning på över 40 % och nå 720 000 besökare-

-och dessutom öka andelen tvådagarsbiljetter med över tio procentenheter-

-ökar det övernattningsbehovet mycket.

Tillsammans med många andra framgångsrika aktiviteter förstås, men parken är huvudskälet–

–till att Östergötland och Norrköping är i topp för övernattningsökningar 2015.

Vad ser du fram emot under sommarsäsongen 2016?

Det blir spännande med berg– och dalbanan Wildfire.

Jättekul. Den blir nog poppis.

Jättebra.

Skylten och loggan ni ser bakom mig är välkänd för många.

Den ligger precis här i infarten till Norrköping.

Johsjö är ett klassiskt, typiskt, svenskt verkstadsföretag.

En bred underleverantör som levererar till många olika typer av företag.

En bra tes just nu är att just den här typen av företag–

–ger Sverige den höga tillväxt som råder. Vi ska se om den tesen stämmer.

Thomas, de senaste tillväxtsiffrorna för Sverige är fantastiska, över 4 %.

Märker ni av det i Norrköping i allmänhet och Johsjö i synnerhet?

Ja, det märks på många sätt. Det händer väldigt mycket nere i stan.

Det byggs och det är full fart. Vi inom Johsjö-gruppen med både el och mekanik–

–och ingenjörsinsatser, har full beläggning i ganska många veckor framåt. Det är bra snurr.

Här är vi alltså oerhört tjänstemanna-tunna.

Mycket ligger på dem som arbetar här på verkstaden.

Från ritningar har de ett självständigt jobb att få ihop systemet totalt.

–Och det klarar de? –Det klarar de jättebra.

–Det krävs inte ett helt gäng civilingenjörer? –Nej, absolut inte.

Det är det som är styrkan i Sverige och svensk produktion.

Ansvaret är verkligen nedtryckt i organisationen.

1910 bildade bolaget Johsjö av Johan Sjö–

–som hade jobbat som inköpare på ett pappersbruk här och började med en agenturverksamhet–

–och tog in tillbehör och utensilier för pappersbruk.

Den handelsverksamheten fortsatte. 1975 kom vi in i modern tid–

–med den mekaniska verkstad som vi har idag.

Här är ett exempel på vad vi producerar för industribruk.

–Den har en fantastisk yta och finish. –Ja, det är fint.

Det här är riktigt hantverk.

–Är det smöroljesystem? –Nej, manövervattensystem.

Då vet vi det, manövervattensystem.

–Men det här är en typisk Johsjö-produkt? –Det där är en typisk Johsjö.

Det finaste som görs i huset är processtankar och tryckkärl till läkemedelsindustrin...–

–...alltså tankar där vi blandar ingredienser. –Stora kärl?

–Vad förvarar de där? Råmaterial till läkemedel? –Precis, det som blir våra piller och mediciner.

–Så småningom, en Alvedontank. –Precis.

Det är en del av det hela. Sen elskåp och ställverk till industrin.

Men det här känns rätt väsensskilt från rör.

Absolut, men du kan tänka att till en sån tank–

–är det en omrörare som ska blanda smeten.

Då behöver man styra det och då kan det vara den här typen av utrustning.

Sen kan vi sy ihop allt det här till en helhet, så kunden får en komplett funktion.

Det är lite kul, just på läkemedelssidan verkar det investeras oerhört mycket just nu.

Men ni är en bred underleverantör till en ganska bred del av svenskt näringsliv?

Ja, så är det.

Det kännetecknande är att det är ganska kvalificerade jobb vi gör.

Vi har inte mycket enklare produkter och detaljer, utan det är knorr på det.

Nu lämnar vi Norrköping, det var den femtonde staden som Sverige på gång–gänget besöker.

Ni hänger väl med och tittar på oss? EFN.se, sök upp "Sverige på gång".

Där finns Sveriges orter beskrivna ur ett företagsperspektiv.

Nu drar vi söderut. Vi ses snart igen.

Sverige på gång är i Norrköping – arbetarstaden som gick igenom en tuff period då de gamla fabrikerna lades ned. I dag har den ett blomstrande universitets- och företagsområde med ett rikt kulturliv. Upprustningen av det gamla industrilandskapet har på några decennier förvandlat Norrköping till en modern industristad.

  • 3:31

    "Bopriserna sjunker på alla fronter"

    Valueguard presenterade under tisdagsmorgonen nya HOX-siffror, som visar en nedgång på tre procent sedan förra månaden. Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, kommenterar.

  • 4:17

    "Marknadspsykologin är helt annorlunda"

    SEB:s boprisindikator gör sitt största ras på tio år och allt fler hushåll tror på sjunkande bostadspriser framöver. Johan Nordenfelt, chef för affär- och processutveckling...

  • Riskerna på marknaden tilltar3:11

    Riskerna på marknaden tilltar

    Aktier är fortsatt attraktivt värderade i Handelsbankens senaste investeringsstrategi. Men det finns orosmoln. Petra Bergman intervjuar fondförvaltare Peter Bolte.

  • Klädförsäljningen backar1:35

    Klädförsäljningen backar

    Fastighetsmäklare spår fallande priser. Konsumtionen ökar. Svag minskning av spelandet. Julhandeln spås slå rekord.

  • Så ska du tänka kring nya amorteringskravet2:08

    Så ska du tänka kring nya amorteringskravet

    Det nya amorteringskravet är ett hett ämne i den privatekonomiska världen. Chefekonomen Andreas Hatzigeorgiou har tre smarta tips att tänka på inför ett eventuellt införande.

  • 1:44

    "En illustration av hur tufft det är"

    SBAB har tagit fram siffror som visar hur mycket man måste ha sparat under 20 år för att nå en genomsnittlig kontantinsats i Sveriges fem största städer. Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, kommenterar siffrorna.

  • Höjd pensionsålder ger fler jobb5:59

    Höjd pensionsålder ger fler jobb

    Höjd pensionsålder skapar fler jobb – inte färre, som en del hävdar. Det menar Pensionsmyndighetens ordförande Göran Hägglund.

  • Låga hyreshöjningar nästa år1:36

    Låga hyreshöjningar nästa år

    Många får svårt att klara räntehöjning. Fler betalar hotellrummet själva. Godkänt betyg för strömmingstjänster. Uppgång för restaurangförsäljningen i september.