Urbaniseringen förändrar bilden av skogen

Välkomna till EFN i Umeå.

Det blir vanligare att äga skog utanför hemkommunen.

Det kallas för utboägande. Det ska vi prata om–

–med Jonas Eriksson, medlemschef på Norra skogsägarna.

Norra skogsägarna gjorde ett historiskt bra resultat 2018.

Berätta lite om det.

Jätteroligt. Vi gjorde ett resultat på 127 miljoner kronor.

Det visar att våra investeringar i sågverken–

–och utvecklingen av nya tjänster–

–attraherar skogsägarna.

Styrelsen har föreslagit en vinstutdelning–

–på 30 miljoner kronor till medlemmarna.

Det blir nog trevliga årsmöten framåt.

Vi ska komma in på nya tjänster lite senare.

Utboägandet har ju ökat.

Vad betyder det för den här landsändan?

Urbaniseringen har pågått under lång tid.

Hur upplevs skogen i samhället?

Den bilden har förändrats.

Det är färre som har erfarenhet av att ha jobbat i skogen.

Det påverkar också de politiska besluten.

På vilket sätt?

Man kanske inte har förståelse för skogens betydelse–

–och skogens klimatnytta.

Politiska beslut gör det svårt–

–på grund av det sätt som ägarstrukturen ser ut.

50 % av Skogsägarna ägs av privata enskilda skogsägare.

25 % ägs av staten och 25 % av privata bolag.

Urbaniseringstakten har gått ganska snabbt.

Det ställer nya krav på oss som skogsägarförening på–

–hur vi ska organisera oss–

–och vilka tjänster vi ska erbjuda skogsägarna.

Om man inte bor i den skogen som man äger–

–är man kanske inte lika aktiv. Men det stämmer inte...

Vi har gjort studier kring hur aktiva skogsägare är.

Skogsägare är en heterogen grupp.

De är ganska olika. Generellt kan man säga–

–att det finns 38 % kvinnliga skogsägare–

–och runt 33 % distansskogsägare.

Vissa kallar det för åbor och utbor.

Vi säger distansskogsägare–

–när man äger en skogsfastighet–

–i en annan kommun än den man bor i.

Bor man där man har sin skogsfastighet–

–kallar vi det för närboende, vissa säger åbor.

Och de har visat sig ändå vara aktiva?

I våra studier ser vi–

–att kvinnorna är betydligt mer aktiva än männen.

De har 50 procents högre aktivitetsgrad.

Det betyder att de tagit till sig vår affärsmodell.

Generellt så har de ganska lika aktivitetsnivåer.

Men distansskogsägarna attraheras av våra nya tjänster.

De har en högre aktivitetsgrad än åbor med 40 %.

Det är en bild som inte riktigt har gått ut i samhället.

Det beror på att vår ledning har lyft jämställdhetsfrågan–

–och utvecklat tjänster som attraherar–

–både kvinnor och män. Nu ger det resultat.

Vi ska se hur det har sett ut. På 90-talet ökade–

–utboägandet rejält.

På 2000-talet har utboägandet fortsatt öka.

Det är en svag lutning, men det ökar ändå.

Kommer det att mattas av över tid?

Jag tror att urbaniseringsgraden fortsätter.

Oftast äger man en skogsfastighet...

Barnen flyttar ut och sen ärver de skog.

Då kanske de bor nån helt annanstans.

Sen kanske man flyttar tillbaka när man blir äldre.

De som bor på fastigheterna köper oftast mer–

–och investerar i skog runt omkring.

Medan de som redan har flyttat ut, ärver skog.

Du var inne på att det behövs nya tjänster.

Vad behövs det för tjänster om man inte bor–

–i samma kommun som man har sin skog?

Det absolut bästa är att investera i en skogsägarplan.

Då får man en förrådsinventering.

Vad har man i sin skog? Man har ju olika mål och syften.

Vi har tjänster som kallas för skogsägarstrategier.

Utifrån vilken strategi man har...

Vissa kanske vill maximera kassaflödet–

–vissa göra en värdeutveckling på fastigheten–

–medan andra vill maximera naturvård.

Utifrån skogsbruksplanen–

–har man en handlingsplan för att nå sina mål.

Så det är fullt möjligt att bo i Skåne–

–och äga skog i norra Norrbotten?

Absolut. Det som är roligt att se–

–är att variationen av skogsägande gör–

–att man har olika mål med sin skog.

Utboägarna kan vara mer aktiva, som du är inne på.

Men det finns studier från Umeå universitet som visar–

–att små företag på landsbygden som äger skog–

–klarar sig bättre för att de har en säkerhet–

–och kan ta lån. Hur ser du på det?

Distansskogsägarna har ofta högre utbildning–

–och har en inkomst vid sidan om.

De är ofta aktiva–

–och köper tjänster av lokala entreprenörer.

På så sätt genererar det intäkter lokalt.

Men är man ung vill jag ge ett råd–

–att om man vill bo kvar på sin fastighet–

–ska man utbilda sig till maskinförare.

Eller som företagare starta upp ett antal–

–entreprenörsgrupper med maskinförare där finns det jobb.

Om man inte bor i samma kommun som man har sin skog–

–så går skatten till hemkommun eller till staten.

Det försvinner alltså en del skattemedel för utboägarna.

Vad tänker du kring det?

Vi skulle vilja se en förändring av beskattningen.

Att det går tillbaka till den kommun där råvaran finns.

Att skatten på skog och vattenkraft går tillbaka–

–till de kommuner där det har utvunnits.

Vi har tagit fram en samhällspolitisk vision–

–förankrad hos våra förtroendevalda.

I den är det tydligt–

–att man vill se en förändring i skattereformen.

Om vi ska behålla en livskraftig landsbygd–

–måste den grundläggande servicenivån finnas kvar.

Vi vill att hela samhället ska förstå att brukad skog–

–och en livskraftig landsbygd är förutsättningen–

–för en hållbara samhällsutveckling med bibehållen välfärd.

Om fler ska vilja flytta till Norrland–

–vad spelar då skogen för roll?

Den är jätteviktig. De som bor på landsbygden–

–har den högsta livskvaliteten. Studier visar–

–att det som bor på landsbygden i dag är mest nöjda.

Men skogen är framtiden.

Om vi ska ställa om till ett fossilfritt samhälle–

–måste skogen brukas–

–och det fossila ersättas med förnybar träråvara.

Vi kommer att få se helt nya produkter från skogen–

–som vi inte ens trott att vi kunde använda.

I dag gör man kläder och...

Istället för att använda olja, kan man använda trä.

Skogen är verkligen en framtidsbransch.

Den skapar klimatnytta när den växer.

Den binder koldioxid. Kan vi substituera det fossila–

–med förnybar träråvara...

Det kanske kan växa upp lokala företag–

–som baserar sin verksamhet på skogsråvara?

Inte minst så finns de lokala entreprenörsföretagen–

–som har en god framtid.

Att utbilda sig på skogsbruksgymnasiet till maskinförare–

–är jättebra.

Vad behövs det från politiskt håll–

–för att skogsbruken ska bli en framtidsbransch?

Framtiden är redan här. Det som krävs är–

–att politikerna kliver fram. Vad vill man med skogen?

Man har en vision om att skogen ska bidra med tillväxt–

–till hela landet. Politiken hänger inte riktigt ihop.

Om man vill att produktionen i skogen ska öka–

–så att vi kan exportera klimatnytta–

–måste politiken ge en viljeinriktning.

Man måste skapa trygga förutsättningar för skogsägare.

Det man investerar i måste man kunna skörda.

Då hamnar vi i äganderätten–

–med fjällnära skog och förordningen...

Där måste politiken skapa trygga förutsättningar–

–för skogsägare.

Skogsägare som odlar fram höga naturvärden–

–ska inte straffas.

Det måste finnas verktyg för att få skogsägare–

–att bedriva hög skogsproduktion och ta biologiskt ansvar.

Det gör man i dag med frivilliga avsättningar.

Variationen i skogsägandet gör att vi får–

–variationsrika skogar med hög biologisk mångfald.

Variation i skogsägande är kanske bra för Norrland.

Tack för att du kom hit, Jonas Eriksson.

Är du intresserad av skogsdebatten–

–fortsätt att följa oss på EFN, norra Sverige.

Det blir allt vanligare att skogsägare inte bor i den kommunen där de har sin skog. I stället är det distansskogsägare som är mer aktiva brukare av sin skog.

Detta gäller åtminstone skogsägare i norra Sverige berättar Jonas Eriksson, medlemschef på Norra Skogsägarna. En annan intressant detalj från föreningens studier är att kvinnliga skogsägare är mer betydligt aktiva i sitt skogsbruk manliga.

Jonas Eriksson säger att urbaniseringen har pågått under lång tid, och att det är helhetsbilden av skogen i samhället som har förändrats.

Han menar också att det kan vara så att det är färre som har erfarenhet och direktkontakt med de som har jobbat i skogen, något som han säger även påverkar de politiska besluten.

  • All anledning att fira i Norge2:11

    All anledning att fira i Norge

    Norge har blivit utsett till världens bästa land att leva i - igen. Norrmännen toppar listorna över såväl levnadsstandard som livslängd och utbildning. Dessutom är det ett av världens elbilstätaste länder. Sverige hamnar på plats 14 på Business Insiders prestigefyllda lista. 

  • Politisk osäkerhet inför tungt EU-val8:38

    Politisk osäkerhet inför tungt EU-val

    När valet till Europaparlamentet avgörs är det ovanligt många chefspositioner som ska tillsättas. Detta i kombination med populismens utbredning gör årets EU-val extra intressant. Trots det menar Handelsbankens seniorekonom Erik Meyersson att den politiska osäkerheten får små effekter på marknaden.

  • Hållbar omställning i svensk matproduktion4:02

    Hållbar omställning i svensk matproduktion

    Den svenska livsmedelsproduktionen är en av de bästa i världen ur hållbarhetssynpunkt, men det är ändå inte bra nog. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har nu antagit ett hållbarhetsmanifest för att förbättra läget.

  • Nya kundkrav skakar om fastighetsbranschen3:20

    Nya kundkrav skakar om fastighetsbranschen

    I Stockholm har de största aktörerna inom co-working femdubblat sin uthyrning de senaste sju åren. Nu har utvecklingen tagit rejäl fart även i Öresundsregionen. Fastighetsbranschen har haft svårt att hänga med, men genomgår nu en snabb tillväxtsfas.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.8%
NASDAQ-100 -1%
NASDAQ Composite -1%

Vinnare & förlorare

Addtech 1.5%
Klövern 1.2%
Ericsson 1.1%
Fagerhult -3%
Vitrolife -6.1%
Bure -8.5%
Uppdaterad mån 10:53
Fördröjning 15 min
  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.

  • Reinhart: För mycket självgodhet runt skuldsättning17:59

    Reinhart: För mycket självgodhet runt skuldsättning

    Harvardprofessorn Carmen Reinhart har studerat ekonomiska nedgångar och kriser under många år. När det nu skakar till ekonomiskt i tillväxtmarknader känner hon igen mönstret där låga räntor bidrar till att skuldbördan ökar.