Lönegapet minskar

men högavlönade män agerar stoppkloss

Det mest utmärkande som ny är hur stora de är.

Många är nog inte medvetna om hur stora skillnaderna är.

Lönegapet mellan män och kvinnor har två huvudorsaker.

Största delen av lönegapet-

-orsakas av att kvinnor oftare jobbar deltid.

Kvinnors inkomster är bara drygt 60 % av männens.

Heltidsekvivalenten, det kvinnor hade tjänat-

-om de jobbade heltid, är 89 % av männens inkomst.

Lönegapet finns, men är mindre.

En förklaring är att fler män jobbar heltid.

En annan att män och kvinnor jobbar i olika branscher.

De typiska kvinnoyrkena i kommunal och statlig sektor-

-har mycket lägre löner än typiskt manliga yrken.

Forskarna säger att ju högre inkomst ett yrke har-

-desto större är löneskillnaderna mellan könen inom yrket.

Grafen visar olika yrkesgrupper.

De röda cirklarna visar kvinnodominerade yrken-

-och de blå mansdominerade.

De gula visar yrken med jämnare könsfördelning.

Här ser vi månadslönen. Och här kvinnors lön-

-i procent av männens. Fler kvinnodominerade yrken-

-syns till vänster där snittlönen är lägre.

De flesta yrkena ligger under 100–linjen-

-kvinnors lön är alltså lägre än männens-

-i de flesta yrken. Ju högre lönen är, desto större-

-tycks löneskillnaderna vara mellan könen inom yrket.

Bland manliga chefer tjänar nära 15 % över 1 miljon-

-men bara 10 % bland kvinnliga chefer. Skillnaden är stor-

-5 procentenheter eller 50 %.

Andelen kvinnor med toppinkomster-

-de 10 högsta procentenheterna i inkomstfördelningen...

Där är kvinnor underrepresenterade. Även i Sverige.

25 % av de 10 % som tjänar mest är kvinnor.

Och bland de 1 % som tjänar mest-

-är andelen kvinnor ännu lägre.

Och högavlönade män bryr sig minst om jämställda löner.

Bland dem med lägre inkomster tycker båda könen-

-att det är lika viktigt med jämställdhet.

Ju högre inkomst, desto mer ökar gapet.

Av de män som tjänar mer än 55 000 per månad-

-tycker en väldigt låg andel att jämställdhet är viktig.

Gapet där är som störst till kvinnor och deras åsikt.

Om kvinnor ska nå toppjobben är det viktigt att veta-

-att just männen med de jobben-

-som kvinnorna ska jobba med-

-är de starkaste motståndarna till ökad jämställdhet.

Grafen visar att löneskillnaderna är små-

-i början av karriären. Men sen händer nåt.

Löneskillnaderna ökar i åldern när många skaffar barn.

Barn är en stor del av förklaringen.

I yrkena man tjänar mest-

-är arbetstiden ofta minst flexibel.

Man måste vara anträffbar dygnet runt-

-och beredd att resa. Faktum kvarstår-

-att på kvinnor, inte bara i USA, ställs högre krav-

-att de ska tillbringa mer tid i hemmet.

Då blir det svårare med oflexibla arbetstider.

Att kvinnan ofta är hemma med barnen-

-får stora konsekvenser för arbetslivet.

I USA är kvinnorepresentationen på topposter...

Tittar du på vd:ar i stora företag-

-är kvinnorna färre än 5 %.

Andelen är nog inte mycket större i Sverige-

-runt 9-10 %. Tittar man på ett utsnitt av MBA–studenter-

-och deras inkomster över tid i USA-

-blir gapet upp till 50 % tio år efter examen.

Men en förändring är på gång.

Lönegapet har krympt med runt 5 procentenheter på 15 år.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 89 procent av vad män gör. Lägger vi till det faktum att kvinnor oftare jobbar deltid hamnar siffran på 60 procent. Men under de senaste 15 åren har lönegapet mellan män och kvinnor minskat med 5 procentenheter.

Bland orsakerna till dessa skillnader finns barn och typiska kvinnoyrken med låga löner. De som bryr sig minst om jämställda löner är högavlönade män.

Redaktör: Nicolina Söderqvist

 

Se även del 2: Så kan lönegapet stängas

 

  • Kronan dyker på duvaktig riksbank1:02

    Kronan dyker på duvaktig riksbank

    Riksbanken lämnar som väntat styrräntan oförändrad på -0,25 procent. De lanserar samtidigt nya obligationsköp och skjuter något på nästa höjning. Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén kommenterar.

  • Klimatboven internet slukar energi3:38

    Klimatboven internet slukar energi

    Att streama video, kolla sociala medier eller koppla upp sig mot en spelserver ser de flesta som en självklarhet i vardagen. Vad vi ofta inte tänker på är att allt detta kräver datalagring, som i sin tur kräver stora mängder energi. I dag drivs många av världens datacenter av fossila bränslen.

  • Tuffa tider för tjänstemän1:06

    Tuffa tider för tjänstemän

    Arbetsmarknaden för tjänstemän har börjat svaja. Under första kvartalet 2019 ökade uppsägningarna med 26 procent jämfört med samma period förra året. Det visar en rapport...

  • Kompetensbrist het fråga i EU-valet5:25

    Kompetensbrist het fråga i EU-valet

    Stockholmsföretagen har länge varit i behov av en större arbetskraftsinvandring. Det enskilt viktigaste yrket i Stockholm just nu är dataprogrammerare, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms handelskammare.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.1%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Evolution Gaming Group 8.2%
Essity 3.6%
SSAB 3.1%
Assa Abloy -3.3%
Bonava -5.4%
Swedish Orphan Biovi… -6.9%
Uppdaterad tor 09:51
Fördröjning 15 min
  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll13:30

    Starbreeze: Familjedrama och rock´n´roll

    Runt spelbolaget Starbreeze har ett börsdrama utspelats som bland annat gjort tiotusentals småsparare allt annat än glada. Journalisten Max Jedeur-Palmgren har skrivit ett reportage om bolaget.

  • Reinhart: För mycket självgodhet runt skuldsättning17:59

    Reinhart: För mycket självgodhet runt skuldsättning

    Harvardprofessorn Carmen Reinhart har studerat ekonomiska nedgångar och kriser under många år. När det nu skakar till ekonomiskt i tillväxtmarknader känner hon igen mönstret där låga räntor bidrar till att skuldbördan ökar.