Det mesta pekar nedåt

God morgon och välkommen till Makroveckan.

Jag har med mig Lena Fahlén.

I mitten på förra veckan kom Fed med besked.

Det fokuserades på balansräkningen–

–men också på räntebanan framöver.

Det var ett jättespännande möte.

Vi trodde att det skulle bli spännande–

–sen blev det mer dramatiskt än förväntat.

Här har vi Feds tidigare prognos för räntan.

I år skulle det vara två höjningar.

Marknaden spekulerade i att man skulle ta bort en av dem.

Men man sa att det inte blir fler höjningar i år.

Sen blir det ytterligare nån höjning nästa år.

Det var mycket duvigare än väntat.

Man tog också fler steg vad det gäller balansräkningen.

Man gav ett tydligt besked till marknaden.

De kommer inte fortsätta trappa ner balansräkningen.

De minskar takten på nedtrappningen–

–slutar i september och håller sen balansräkningen konstant.

Det handlar om hur mycket likviditet man tillför ekonomin.

Det var glada nyheter för marknaden.

Vi har en dotplot över vad varje ledamot tyckte.

Varje gul prick står för vad en ledamot anser.

Här är den räntenivån som de tycker det ska vara.

Den vita linjen visar vad marknaden tycker.

Marknaden är mer pessimistisk än ledamöterna.

Här är medianen bland Fed-ledamöterna–

–och här vad marknaden prissätter. Ganska stor diskrepans–

–trots att Fed drog ner den gröna linjen.

Det är relativt stor spridning mellan ledamöterna.

Även om medianen sjönk–

–så skulle vissa ledamöter kunna tänka sig att höja.

Inflationen är ingen munter syn.

Det här är vad prognosmakarna tror om inflationen.

Vi tog med den för att de senaste månaderna–

–har prognosmakarna tagit ner förväntningarna.

Det har också centralbankerna gjort.

Det var en anledning till att Fed blev mjukare–

–och tog bort höjningarna.

Inflationen har inte blivit så hög som man trott.

Det är en bild som vi ser över hela världen.

För en tid sen var även ECB också väldigt duvig–

–sköt upp årets höjningar–

–och drog ner tillväxtprognoserna.

Både Fed och ECB har svängt om i början av året–

–och levererat det som vi trodde skulle komma under året.

Med inflationen kommer lägre ränteförväntningar.

Här, för att koppla tillbaka till Fed-beskedet...

Även om marknaden redan innan hade tagit till sig signaler–

–i tal från Fed om en mjukare linje, överraskade det.

Här ser man prissättningen på Fed utifrån marknaden–

–före och efter Fed-beskedet.

Det skiljer bara två dagar emellan.

En ögonblicksbild före och efter.

Man har prisat ut höjningar och prisar in sänkningar.

Marknaden sätter en sannolikhet på runt 40 %–

–att det blir en sänkning av den amerikanska styrräntan.

Vi går vidare... Inköpschefsindex från Europa.

Tyskland går väldigt trögt–

–och visar de sämsta siffrorna på sex år.

Det blev en riktig kalldusch för marknaderna.

Först visste man inte hur Fed-beskedet skulle tolkas.

Var det härligt att inte få räntehöjningar?

Eller skulle man oroa sig för att det bromsar in?

Men i fredags kom kallduschen.

Inköpschefsindex från både USA och eurozonen–

–kom in sämre än väntat och framför allt den tyska.

Grottar vi i siffrorna var orderingången för tysk industri–

–den sämsta sen 2007 inför finanskrisen.

Svaga siffror väcker konjunkturoro.

Det har skrämt marknaderna.

Det är inte bra för oss.

Det blev rejäla börsfall i slutet av förra–

–och inledningen på den här veckan.

Den amerikanska långräntan tickar nedåt.

Det är inte bara börserna som faller, utan Feds besked–

–och konjunkturoron har gjort att amerikansk långränta–

–som sätter tonen för många av världens räntemarknader–

–har fortsatt falla och är nere på 2,40.

Det var inte länge sen vi var oroliga då den var över 3 %.

Ska marknaden klara det? Vad händer med ekonomin?

Nu behöver vi inte vara lika oroliga.

Och den amerikanska yieldkurvan...

Nu är den nere på minus.

Den studsade ner sent i fredags.

På förra bilden hade vi tioåringen.

Det här är tioåringen minus tremånadersräntan.

Kurvan säger nånting om hur marknaden prisar framtiden.

Man är allt mer orolig.

Marknaden är ganska besatt av–

–negativa nivåer på yieldkurvan.

Det har visat sig vara en bra indikator på–

–recessionsrisker. När yieldkurvan blir negativ–

–brukar det bli recession. Det är det som oroar marknaden.

Den säger inget om tidpunkten.

Blir det om tre månader eller ett-två år.

Andra faktorer påverkar de långa räntorna–

–och håller ner dem. Bland annat Feds balansräkning.

Vi bedömer inte att det blir recession i USA nu.

Ni är inte så pessimistiska.

Vi tror på en rejäl inbromsning–

–men vi tror inte att det blir negativ tillväxt i USA.

Men marknaden börjar fundera på hur stor risken är.

Här har vi den tyska långräntan som är negativ.

På egna ben. Här finns inte ens en yieldkurva.

Den är negativ. Det har den inte varit sen 2016.

Då var det stor recessionsoro, det var svagt i Kina osv.

Fredagens siffror väcker oro kring–

–hur det står till i Tyskland.

Vi har hoppats och trott att problemen i bilindustrin–

–relaterade till tester av utsläppsrätter–

–när stoppen är över ska siffrorna studsa tillbaka.

Än så länge syns inte det i barometrarna.

Är det mer bredbasigt än bara relaterat till bilindustrin?

Det signalerar fortsatt stor osäkerhet.

I Norge tuffar det på.

Där går man åt andra hållet och höjer räntan.

Det blev som väntat en räntehöjning.

Det går ganska bra i Norge.

Inhemsk ekonomi är stark, valutan är svag.

I de nya prognoserna tidigarelägger man höjningen–

–och säger att den kommer redan i september.

Däremot drar man ner banan lite längre ut.

Det blir inte riktigt lika många höjningar.

Norge tuffar på.

På veckans agenda, vad ska vi fokusera på?

Det är allt möjligt spännande–

–framför allt trenden i statistiken.

Mycket statistik har överraskat negativt.

Vi vill se att det vänder upp.

Men inflation är alltid spännande.

I Sverige är det spännande–

–att se hur KI-barometern utvecklas framöver.

Överraskningsindexen har varit lite svagare–

–efter fredagens statistik.

Kommer den ekonomiska statistiken som ett aggregat–

–att studsa uppåt?

Det här mäter hur statistiken–

–överraskar relativt förväntningarna.

Ligger det över noll är majoriteten av statistiken positiv.

Det har överraskat åt det negativa hållet.

Speciellt för euroområdet–

–men en oroande nedåttrend för USA.

Man skulle vilja se att euroområdet studsar upp lite.

Som sagt har det varit rätt svagt.

Här har vi KI:s show.

KI-barometern blir lite spännande.

Det som har varit lite oroväckande–

–är konsumenterna som varit lite mer negativa än de borde.

Arbetsmarknaden är ganska stark–

–reallöneutvecklingen god osv.

Det tittar vi lite extra på.

Det är viktigt vad konsumenten tycker och gör.

Inflation i euroområdet.

Den är det fokus på om ECB nånsin ska kunna höja räntorna.

Det här är förväntningarna på kärninflationen–

–rensat för bland annat energipriser.

Förändringarna ligger på en oförändrad siffra.

I slutet av året överraskade statistiken negativt.

Det finns en viss oro kring vart siffran tar vägen.

Huvudscenariot är sidledes.

ECB vill gärna att den ska ligga lite högre–

–kanske runt 2 %. Nu ligger den runt 1 %.

En spännande vecka. Inte en vecka utan brexit.

Det är en ganska intensiv brexitvecka även denna.

Rubrikerna kring brexit–

–lär förmodligen dominera den ekonomiska statistiken.

Theresa May vill lägga fram sitt avtal en tredje gång.

Talmannen har sagt–

–att det måste vara förändringar i avtalet.

Vi får se om hon lyckas med det.

Vad händer om avtalet inte går igenom?

Blir det då en hård brexit redan den 12 april?

Eller, vilket kanske är mest sannolikt–

–så händer nånting som gör att EU kan köpa–

–en längre förlängning av övergångsperioden.

Men då måste man visa några trovärdiga alternativ.

Ett nyval eller nånting annat.

Att stampa samma avtal om igen är inte så sannolikt.

En intensiv vecka framför oss.

Stort tack, Lena, och för att ni har tittat.

Inflationen fortsätter att överraska negativt globalt. Inköpschefsindex kom in sämre än väntat både i USA och eurozonen. I veckan väntar en hel del intressant statistik, bland annat inflation i euroområdet.

Veckans viktigaste händelser i den makroekonomiska världen avhandlas av Handelsbankens chef för makroanalys Lena Fahlén och Petra Bergman.

  • Därför väljer Bornold Volvo före Traton16:05

    Därför väljer Bornold Volvo före Traton

    Kappahls svaga rapport, Tratons (dvs Scanias) börsnotering och Beyond Meat. Det är några av ämnena som Johanna Kull från Avanza och Joakim Bornold från Söderberg & Partners avhandlar i dagens Börslunch.

  • Marknaden letar sänkningssignaler2:56

    Marknaden letar sänkningssignaler

    Mindre duvaktiga toner från Federal Reserve. Marknaden har fullt fokus på helgens G20-möte. Riksbanken minskar antalet möten. Morgonens makroanalys med Kiran Sakaria och Matilda Karlsson.

  • Bolagen som borde ha en grön premie17:44

    Bolagen som borde ha en grön premie

    Börslunch andra sommarspecial gästas av Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB. Stora Enso, Alfa Laval, Nibe, Vestas och Swedish Match är några av de bolag som analyseras.

  • Faktorerna som talar för Kinnevik17:02

    Faktorerna som talar för Kinnevik

    Börslunch första sommarspecial fokuserar på Kinnevik. Stefan Wård, analyschef på Pareto, reder bland annat ut vad som egentligen hände när investmentbolaget först ville sälja Millicom men sen ändrade sig.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.2%
NASDAQ-100 0.9%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Lundin Petroleum 3.3%
Evolution Gaming Group 2.3%
Nordea 2.3%
ÅF -2.4%
Indutrade -2.5%
Bravida Holding -2.9%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier