”Kinesisk data kommer se fullständigt bedrövlig ut”

Claes Måhlén och jag ska fortsätta prata om coronavirusets effekter.

Jag vill flika in att det här är förinspelat på fredagen.

–Om det händer nåt under helgen... –...så säger vi inget om det.

Vi pratar fortfarande om virusets effekter och lär gå in närmare på det.

Det blir också annat som är roligare att se fram emot.

Det har varit bra med data, också sånt–

–som inte är direkt kopplat till global ekonomi.

–Vi kan börja med svensk inflation. –Ja. Det var en kalldusch.

Det får man säga. Det här är en av de stora överraskningarna på senare år.

Januariinflationen är generellt sett svårfångad. Vi har omviktningseffekter.

Konsumentpriskorgen ska viktas om.

Det tenderar att ge negativa effekter på inflationen.

Den blev större än förväntat den här gången. Det ser man här.

Här uppe är det inklusive energipriser och under är det exklusive energi.

Båda utföll svagare än förväntat. En orsak var att elpriserna var svagare än väntat–

–trots att de flesta hade räknat med att det milda vädret skulle ge lägre elpriser.

Man lyckades inte fånga det fullt ut, men den här kanske är viktigare.

Den kommer ganska långt under Riksbankens prognoser, men inte lika långt under våra.

Här ser vi att vi har en bana–

–som inte ser särskilt rolig ut för Riksbankens inflationsmål.

Den rör sig längre bort från inflationsmålet.

Kan det ha fått direktionen att fundera på hur de ska göra med räntan?

Vi fick ett protokoll från Riksbanken, och det var intressant–

–för där menade många ledamöter att man inte vill tillbaka till negativ ränta.

Man jobbar hellre med balansräkningen.

Tidigare har Ingves sagt det. Han verkar ha en stor del av direktionen med sig.

Frågan är hur man ska hantera det. Den här nivån behöver inte Riksbanken hantera.

Men vi tror att en ännu lägre inflation blir mer kännbar längre bort.

Det låter som att Riksbanken tydligt vill cementera att minusräntor bör undvikas.

Man måste tolka decemberhöjningen så.

Inget talade för att Riksbanken skulle höja räntan då.

Nollan spelar alltså roll här.

I andra vågskålen... Den här frågan brukar göra lite avtryck på Brunkebergstorg.

Nu är det inte så formellt. Tidigare lutade man sig mot vinden.

Man försökte hålla tillbaka uppgången i bostadspriser. Det har inte behövts nu.

Vi ringar in Göteborg, men det gäller hela landet.

Här har vi huvudstaden och de stora städerna.

Vi fick bostadspriser som visar att trenden vi haft på slutet fortsätter.

Det är upp på priser. Detta handlar delvis om räntepolitik.

Hushållens förväntansbild har varit att räntorna ska stiga. Nu är de låga.

Det ger en uppsida på bostadspriser.

Så de höjda bostadspriserna handlar inte så mycket om vart räntan har rört sig–

–utan om vart förväntningarna rört sig.

Räntan har inte rört sig mycket. Den steg lite efter räntehöjningen.

Men långräntor ligger kvar på låga nivåer.

Hushållen börjar nu tro att det inte blir några höjningar.

Kallduschen med inflationen kanske gör att man väntar sig–

–att det snarare är lägre räntor som väntar, än högre.

Då kan vi bläddra till den här.

Vi har tidigare pratat om de förväntningar på ingenting–

–som länge har varit marknadens syn på Riksbanken.

Den ljusblå linjen visar–

–förväntningarna på ränteförändringar fram till årsskiftet 2021.

Den ljusblå är Riksbanken och den mörkblå är ECB.

Redan för några veckor sen fick vi förväntningar på ECB om sänkt ränta.

Kolla på skalan. Det är inga massiva förändringar vi pratar om.

Men nu har det kommit en tilt mot att det kan bli en räntesänkning från Riksbanken.

Förra veckan tittade vi på exakt samma bild–

–men då hade vi inte det här, så det är helt nytt.

Om Riksbanken sänker räntan... Nu vet vi inte hur en sån sänkning skulle se ut.

Om ECB gör det, så är det nog 10 punkter. Tidigare höjde Riksbanken 25.

Om man tror att de ska sänka 25, så är fortfarande ganska lite inprisat.

Vi har också fått inköpschefsindex från USA.

Men låt oss börja i Europa, som överraskade på uppsidan.

Det får man säga. Nu är vi i februaridata.

Februari har så här långt varit helt och hållet nedstängt i Kina.

Så brukar det vara, eftersom nyåret ofta påverkar februariaktiviteten.

Nu väntar vi oss ändå att detta borde göra större avtryck på global data.

Kinesisk data kommer att se bedrövlig ut när vi får den.

Men de globala effekterna blir nog mer kännbara i mars.

Som du sa, Albin, så har vi den här resan nu...

Februarisiffran för Europa fortsatte på den trenden.

Det tickar upp, även i Tyskland.

Det rimmar inte med det vi ser i Kina. Kopplingen däremellan är stark.

I Japan såg vi mer av det förväntande, alltså en nedgång till nya låga nivåer.

Vi är tillbaka till 2016-nivåer. USA gick också ner.

Men effekterna i USA lär inte bli mer markerade än i Europa–

–för Europa har starkare koppling, inom industrin, till Kina än USA.

–Hur går det här ihop, egentligen? –Data är lite spretig ibland.

Men vi måste räkna med att Q1 i Kina kommer att se svagt ut–

–och att det, under Q1 och Q2, kommer att sprida sig till data i övriga världen.

Det som många kanske hade förväntat sig att se då är coronaeffekten–

–och det är inte över än. I Sydkorea har man stängt ner en stad.

En stad i Iran är i karantän. Det har hänt mycket och det kanske har förvärrats.

I Kina har vi inte sett några tecken på att aktiviteten är på normal nivå.

Det är en resa. Vi vet inte hur lång tid det tar–

–och hur stort avtryck det ger i statistiken.

Sen räknar de flesta räknar med–

–att det blir en kraftig rekyl i aktivitet när allt återgår till det normala.

Än är det ingen jätteoro, utan man hoppas att det är tillfälligt.

Men vi börjar se förnyad oro på finansiella marknader.

Det gäller inte primärt börsen, men kinesiska valutor försvagas.

Den är på höger axel och skalan är omvänd. Vi ser en försvagning av yuanen.

Den är återigen över 7 mot dollarn. Börserna har hållit sig starka.

Vad gäller räntor, så har vi under hela coronaperioden, sett en trend nedåt.

Här är amerikanska 10-årsräntor. Det är en krok på börsen i slutet av veckan.

Där ser man att det skakar lite. Det lär påverka bolagsrapporter under Q1.

Apple har vinstvarnat. Även andra bolag säger att det kommer att kännas.

Hur mycket ska man förvänta sig att den här spreaden ska stängas åt nåt håll?

Brukar de följas åt så här?

Man kan notera att korrelationen fortfarande är ganska hög.

Men räntorna är mycket känsligare för coronaoro än vad börsen är.

Vi har tidigare sagt att vi tycker att börsen prisar in mycket positiva nyheter.

Så är det vad gäller makro. Ändå har börsen fortsatt ticka uppåt.

En del menar att man prissätter ständigt låga räntor.

Men det har man gjort gradvis under de senaste 10 åren. Värderingen har gått upp.

Börser på dessa nivåer, och utvecklingen vi har haft förra året och hittills i Q1–

–förutsätter ett annat scenario än det jag tror mest på.

Och räntemarknaden till sin natur påstås vara oroligare än aktiemarknaden.

Så kan det också vara.

Veckans agenda... Det är sportlov för dem som bor i Stockholmstrakten vecka 9.

Det finns en hel del data att titta på. Vi har inflationsdata i USA och Europa.

I slutet av den här veckan får vi inköpschefer i Kina.

Det blir intressant. Där bör man se större avtryck, även om det här är volatil data.

Det kommer svensk statistik. Det blir intressant att se vad företagen säger.

Det har rapporterats om att det börjar bli ont om komponenter–

–och att det blir svårt att hålla igång produktionen om Kina håller stängt längre.

Kommer sånt att dyka upp i de rapporterna? Vi såg det inte i Europas PMI-data.

Sen vår vi BNP för Q4 också.

Och på tal om att hålla produktionen igång–

–så har regeringen kallat till möte med några större svenska industribolag–

–för att reda ut hyr mycket corona påverkar och kommer att påverka.

Det är bra att känna till det om det.

Vi ger oss in på kommande veckas grafer. Här är kinesisk industri.

Här ser vi studsen som vi hade i slutet på förra året och en bit in i detta–

–och som handlar om handelskonflikten. Där är det eldupphör.

Det rimliga är... Det här är både det officiella indexet och Caixin-indexet.

De här borde gå ner. Frågan är hur snabbt och djupt de faller.

Men det är svårt att föreställa sig att de här inte trillar under 50 igen.

Det kanske inte skrämmer marknaden eftersom den förväntar sig det.

–Eller så chockar de på uppsidan. –Det skulle i så fall överraska.

Tyskland, då. Ifo-barometern. Fortsätter vi få en metkrok här?

Det är ju det som... PMI gick ju fortsatt upp.

Det kan indikera att Ifo också trotsar en förväntad nedgång.

Sen tror jag att ju senare insamlingsperiod vi har–

–desto mer ser vi större effekter från Kina.

Man ska vara beredd på att dessa två index kommer att ta ett nytt kliv ner–

–innan resan uppåt kan påbörjas igen.

Sen är det inflationen i eurozonen.

Det påminner om att vi har låga inflationssiffror.

Det är svårt att se att vi tar oss ur den miljön.

Den mörkblå är hela indexet för inflation.

Sen har vi kärninflation–

–rensat för mat och energi, som är den ljusblå. Den har varit stabil, runt 1 %.

Det är inte en nivå som ECB är nöjd med.

Det har smugit sig in förväntningar på en räntesänkning.

Samtidigt gör ECB nu en policyöversyn som man vill ägna full kraft åt.

Man vill slippa diskutera aktuell penningpolitik.

Du brukar säga att det är svårt att dra växlar mellan detta och svensk inflation.

Ja, det här är februariinflation. Ibland finns det bäring på svensk inflation.

Men mycket skiljer.

Tysk inflation är bättre korrelerad med svensk inflation än den norska är.

För januari var den hög, men den svenska var låg.

Sen är det amerikansk inflation. Vad tar du med dig från det här?

Här vill jag flagga för PCE-deflatorn, som vi får den här veckan.

Den ligger kvar. Man kan notera att inflationen är över 2 %. Målet är ju 2 %.

Tänker Fed höja räntan? De tittar på det här måttet.

Det har varit stadigt under 2 %, med några få undantag, under lång tid.

Man har ett inflationsmål sen 2012. Man har aldrig nått det.

–Det är ett bekymmer för Fed. –Varför spreadar de isär så nu?

Återigen påverkar viktning i korgen.

Hur olika komponenter viktas i inflations- korgen påverkar vad inflationen mäts till.

Fed tycker att det här indexet bäst förklarar inflationsutvecklingen.

Sen har vi svensk BNP. Vad förväntar du dig här?

Vi tror att det här blir ytterligare ett svagt år för Sverige.

BNP kanske ligger kvar under det som Riksbanken förväntar sig.

Sen ser vi lite återhämtning upp till bättre nivåer.

Men i Sverige måste vi växa 2 % i årstakt för att skapa tillväxt i sysselsättningen.

Vi har en för kraftig ökning av arbetskraften–

–för att kunna växa 2 %. Det här är låga siffror för Sverige.

Det ser inte så illa ut jämfört med Europa–

–men där är den genomsnittliga tillväxten lägre än i Sverige.

Så länge vi ligger under den här nivån riskerar vi att få lägre sysselsättning.

När vi ligger där under får vi troligen en stigande arbetslöshet. Det har vi sett.

Oroväckande.

Hoppas att det tar sig lite i år. Det var allt vi hade att bjuda på i Makroveckan.

–Tack, Claes. –Hej då.

Coronaeffekten är inte över än. Intressant PMI-data från Kina kommer under veckan, och marknaden förväntar sig index under 50. Svensk inflation från januari lägre än väntat. Uppsida på svenska bostadspriser. Räntesänkning från Riksbanken ingen omöjlighet. Europeiska inköpschefsindex överraskade positivt. Inflation från EMU och USA.

Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Albin Kjellberg går igenom veckans viktigaste makro.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ 100 -1.1%
NASDAQ Composite -0.9%

Vinnare & förlorare

Massolit Media 6.6%
AddLife 3.2%
Recipharm 2.9%
NetEnt -3.1%
Evolution Gaming Group -3.1%
Embracer -3.3%
Uppdaterad mån 12:21
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.