”Sverige har utrymme för mer stimulanser”

God morgon. Det är den 23 mars. Claes Måhlén, vad har du att bjuda på i dag?

Det är fortstatt stor dramatik, och det händer mycket på daglig basis.

Tyskland planerar ett rekordstort finanspolitiskt paket.

Det gör även USA. Det kommer att få åtgärderna under finanskrisen att blekna.

Det är väldigt stor dramatik. Vi har än så länge "limit down" på S&P-terminen.

Börsen fortsätter falla när vi kommer in i den europeiska sessionen.

En av Fed-ledamöterna sa i helgen att USA:s BNP kan falla 50 %–

–och att arbetslösheten kan gå upp, så regeringen och Fed måste motverka det.

–Det är... –...mycket att prata om.

Förutom det ska vi även komma in på lite svenska bostadspriser.

Vi ska prata om BNP och PMI, och hur den ser ut när resterande länders PMI kommer.

Absolut. Vi kan börja med ett litet räkneexempel.

Det som kommer ut nu är inte prognoser på BNP–

–utan det ska snarare ses som olika scenarier.

Vi har ju aldrig varit inne i en situation som dagens–

–där man stänger ner ekonomisk verksamhet binärt från en dag till en annan.

Det gör att vi lär få se betydligt större BNP-fall än under finanskrisen.

Här har jag bara samlat ihop några. Det är en snittprognos i de räkneexempel vi gör.

De är osäkra. Det är snarare exempel än prognoser och ska tas med en nypa salt.

Än har vi inte kommit in i Q2. Jag visar bara hur det kan se ut då.

Man får föreställa sig att den största effekten kommer att ske i Europa.

De stora länderna har begränsat sin ekonomiska aktivitet dramatiskt.

Då ser vi att vi kan få 10 % ner för BNP i Q2 i Europa.

Det kan definitivt bli mer. Vad hade vi då under finanskrisen?

Då var vi ner dryga 5 %.

Under den svenska finanskrisen på 1990-talet var det nåt liknande.

Det här kommer att se annorlunda ut än det varit tidigare.

Får några sektorer BNP att falla extra mycket? Är det nåt som är extra känsligt?

Till att börja med räknade alla med den typ av sektorer–

–som är mer eller mindre stängda i delar av Europa.

Det är restauranger, hotell, turistnäring, flygindustrin och hela transportindustrin.

Nu stänger man ner all industriproduktion, utom den mest nödvändiga.

Här finns det också en utbudskris. Man får inte tag i komponenter till produktionen.

Det ser vi också i Sverige.

Det verkade i början handla om sektorer, men det drabbar större delar av ekonomin.

Är det allvarligare när det kommer till produktion och större industriföretag?

Vad gäller restauranger, kaféer och hotell räcker det att man börjar gå dit igen.

Och det är ju inte fallet i närtid. Det är allvarligare när det drabbar småföretag–

–för de är svårare att nå för myndigheter. Man arbetar med såna program nu.

Under finanskrisen drabbades det finansiella systemet, som bankerna.

Det är förhållandevis lätt att rädda dem, även storbolag.

Dem kan man nå rätt enkelt.

Familjeägda bolag, som kan vara vanligare i tjänstesektorn–

–är svåra för myndigheter att träffa. På det sättet är denna kris annorlunda.

–Här kommer arbetslösheten in. –Det är antalet arbetsstödssökande i USA.

"Jobless claims." Det här är bara början.

Det här kommer att se väldigt dramatiskt ut de närmaste veckorna.

Men den här har börjat stiga, och vi kommer att se mycket mer.

Myndigheterna säger att arbetslösheten kan bli långt högre än under finanskrisen.

Det här förloppet kan se annorlunda ut på andra sidan.

Det kan bli en snabbare återhämtning när verksamheten startar upp igen.

Frågan är bara hur stor skada som sker under tiden.

Vi har pratat lite om Europa, men kan väl gå in på tysk IFO också.

IFO, som skulle komma den här veckan, kom redan förra veckan.

Även där ser vi, liksom i den statistik som fångar upp nedstängningar, stora fall.

Än är det inte till rekordlåga nivåer. Det är en bit kvar till finanskrisens nivåer.

Men då har vi inte fångat upp hela händelseförloppet.

Vi får räkna med att vi kommer att landa en bit under de där nivåerna.

Och centralbankerna gör allt de kan.

Både finans- och penningpolitiken kommer att göra allt som är möjligt.

Än har penningpolitiken reagerat mest.

Man måste tröska igenom stimulanspaket och räddningspaket i parlamenten.

Nu går alla centralbanker till det man upplever som den nedre gränsen.

Det kom en räntesänkning från Bank of England förra veckan.

Fed vill inte gå till negativt.

Norges Bank sänkte förra veckan till det som nog är deras nedre gräns.

Centralbanken drar ner räntan så mycket som möjligt. Och vad gör Riksbanken?

Vi tror att man går tillbaka till negativa räntor.

Riksbanken har sagt att negativa räntor fungerar för att stimulera ekonomin.

Om man tänker så, så är detta ett läge där man kommer att behöva stimulanser.

Men Ingves går ju helst inte tillbaka till negativa räntor. Kan det vara prestige?

Vi får se vad som händer. Men Riksbanken säger att det är möjligt.

Jag kan inte se ett läge som är mer dramatiskt än det vi är på väg in i.

Man får förmoda att alla verktyg kommer att användas.

Det är samma sak med QE-programmen, alltså obligationsköp.

Centralbanker vidtar åtgärder. Det är QE-program och andra likviditetsåtgärder.

Riksbanken har gett bankerna 500 miljarder som ska lånas ut till företag.

ECB gör liknande åtgärder.

Fed gör också nya och nygamla åtgärder.

Vi är inne i en ny kraftig expansionsfas för centralbankens balansräkning.

Du säger att det är svårast att komma åt små företag. Har de lyckats så här långt?

Den uppgiften får nog snarare skickas vidare till regeringar.

Det är mycket lättare för finanspolitiken att nå den typen av företag.

Här behövs det inte bara lån, utan det krävs också rena bidrag.

Det finns familjeföretag som inte vill skuldsätta sig.

De lägger hellre ner verksamheten. Då blir det uppsägningar som följd.

Vad tycker du om regeringens stödpaket från förra veckan?

Där lär komma mer. Vi vet inte hur stort USA:s stödpaket blir.

I USA pratar om paket på 10 % av BNP. I Sverige är det nu 1-2 % av BNP.

Tyskland ligger mittemellan. Vi får nog se större paket från Sverige framöver.

Hur mycket har de att ta av?

För svensk del har vi en låg statsskuld, så vi är i en relativt bra situation.

Staten kan stimulera väldigt kraftfullt.

I länder med högre statsskuld, som USA och inte minst Italien–

–är frågan hur mycket man kan låna på kort tid.

Hur ska då centralbanker agera i det här? De köper förvisso statsobligationer.

Ska man öka det mer? Blir det ett förlopp som marknaden ser som helikopterpengar?

Stefan Löfven sa i sitt tal att samhället står starkt. Det finns resurser att ta av?

Det finns resurser till att stimulera.

Sen är det så att när länder stänger ner aktiviteten–

–så är det svårt att stimulera.

Det spelar inte så stor roll om man drar på med offentlig konsumtion.

Du får inte full effekt när det råder utegångsförbud.

I USA handlar det om att människor måste få pengar till mat för dagen.

Olika typer av åtgärder kommer att behövas.

Här ser vi då förra veckans stödpaket.

Det här är Riksbankens QE-program, alltså obligationsköpsprogrammet.

Det kom man med i måndags för en knapp vecka sen.

Man kan köpa statsobligationer, bostads- obligationer och kommunobligationer.

–Och företagsobligationer. –Ja.

Och där är nivån, eller volymen, större än i alla paket som kommit hittills.

Man visar musklerna, precis som andra centralbanker.

Allt det här har spillt över på valutorna. Vilket tycker du är det mest dramatiska?

Vilka valutor klarar sig sämst?

Det har pratats om att svenska kronan försvagas mycket.

Då ska man säga att den svenska kronan inte sticker ut så mycket.

Vi har den här. Vi tittar på förändring mot dollarn.

Vi tappar, men det beror på att dollarn stärks. Alla vill ha dollar nu.

Men många valutor tappar mer–

–som pundet, den australiensiska dollarn och den norska kronan.

Den föll fritt under loppet av förra veckan.

Det hänger ihop med att Norge är ett oljeberoende land.

Man får mycket stryk i den här miljön.

Varför vill alla ha dollar?

Dollar är nån slags safe haven-valuta, och många finansierar sig i dollar.

När det blir ont om dollar... Det vill Fed åtgärda med hjälp av andra centralbanker.

När det blir knappt om dollar måste man hitta finansiering.

Om man inte gör det i terminsmarknaden, så får man köpa valutan på cashmarknaden.

Det kan bli väldigt stora slag i en så här stressig finansiell situation.

Här har vi den norska kronan. Gå igenom det lite kort.

Jag vill visa den dramatik som råder i den norska kronan.

Det är dagsförändring mot dollarn. Norska kronan försvagas när staplarna går uppåt.

Här hade vi rörelsen förra veckan, eller en dag förra veckan.

Så här var det under finanskrisen.

Här krackelerar ERM-paketet–

–eller ERM-systemet. Det var 1992.

Och här devalverar Norge 1986. Det är den största rörelsen...

–Är det ett rekord vi ser? –Det är ett rekord, ja.

Trots att det inte har skett nåt systemmässigt–

–så försvagas den norska kronan mer under en dag än nånsin tidigare.

Och så svenska bostadspriser.

Lite i skymundan fick vi bostadsprisdata–

–för februari förra veckan. Det ser bra ut än.

Här ser vi ökningstakten. Den ska läsas på vänster axel.

Det är fortsatt upp på priser.

Vi ser till och från en ganska stark korrelation med börser.

Börsen är på höger axel.

Det dramatiska börsfallet spiller nog inte över i bostadspriserna fullt ut.

Men den här säger att, generellt, när börsen utvecklas negativt–

–brukar bostadspriser påverkas negativt. Hur mycket vet vi inte.

Man försöker ha låga räntor. Det ska hålla såna här tillgångspriser under armarna.

Då är inte bostäder ett safe haven?

Finansiell stress, som nu sprider sig, är inte bra för bostadspriser heller.

Och arbetslösheten stiger snabbare, trots regeringens och Riksbankens åtgärder.

Stigande arbetslöshet är inte heller bra för bostadspriser.

Sen har vi veckan som kommer. PMI...

Nu får vi data som börjar fånga upp den dramatiska förändringen i ekonomierna.

Det är fokuset. Sen lär vi se mer åtgärder från centralbanker och regeringar–

–som kommer under loppet av veckan.

Det viktigaste blir vad inköpscheferna säger.

Då ska vi få data för USA, Europa och Storbritannien bland annat.

–Kan vi vänta oss ett sånt här fall? –Så småningom får vi nog se så stora fall.

Det är fall som tar oss tillbaka till det vi hade under finanskrisen, minst.

Det är inte förväntat att det här ska fångas upp fullt ut redan i marsdata–

–utan det dröjer nog till april innan vi få se ännu större fall.

–Det får vi hålla koll på. Tack, Claes. –Tack. – Hej då.

Massiva stimulanspaket avlöser varandra i coronavirusets fotspår. När stora delar av den globala ekonomin stängs ned kommer BNP-fallen vara betydligt större än under finanskrisen.

De viktigaste händelserna i den makroekonomiska världen analyseras av Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén och EFN:s Matilda Karlsson.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ 100 -1.1%
NASDAQ Composite -0.9%

Vinnare & förlorare

AddLife 5.4%
Paradox Interactive 3.9%
Stillfront Group 3.1%
Arjo -1.4%
Hansa Medical -2.2%
Lagercrantz -2.4%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.