Josefsson om… börsraset

De senaste veckornas oro på världens börser–

–har fått många björnar att utropa: "Vad var det jag sa!"

Nu har du fått vatten på din kvarn, Roger Josefsson.

Man är lite grand farfar björn.

Många såg det här som inledningen på ett stort ras.

Både aktie- och räntemarknaden går lite åt samma håll.

Det fanns ingenstans att gömma sig under raset.

Kring analysen av det som hände–

–finns det rätt mycket att snacka om.

2,9 % slutade det på. Inte så rafflande mycket.

2,9 procents löneinflation är inte så högt.

Kom ihåg att vi har ungefär 2 procents inflation.

Reallönerna stiger med ungefär 1 procentenhet.

Där ligger produktiviteten.

Om produktiviteten är lika hög som reallönerna–

–har vi inget inflationstryck.

Det är svårt att hetsa upp sig för den här siffran.

Det finns lite fler saker kring siffran...

Om man tittar på den säsongskorrigerade–

–och icke säsongskorrigerade serien–

–så har det hänt nåt i det senaste utfallet.

Det icke säsongskorrigerade utfallet–

–jämfört med året innan, är 2,2 %.

Och den andra siffran som du sa, 2,9 %...

Skillnaden mellan de här två siffrorna–

–ska bara vara justerat för antal arbetade dagar.

Kan det vara 0,7 procentenheter av lönetillväxten–

–som förklaras av antalet arbetade dagar?

Det finns mycket i utfallet som gör–

–att man får vara försiktig.

Att lönetrenden är på väg upp är det ingen som betvivlar.

Så med just det här utfallet var det ingen större fara.

Tror du att man kan dra några slutsatser framöver?

Vi pratade ju om produktiviteten – en viktig variabel.

Det är det som fördelas mellan arbetskraft–

–och kapitalägare i form av löner och vinster.

De mesta pekar på en tillväxt under första kvartalet–

–på 3,5-4 %.

Samtidigt var utfallet lågt i antalet arbetade timmar.

Det leder till hög produktivitet under första kvartalet.

Ur mitt perspektiv ser det väldigt gynnsamt ut.

Produktiviteten är hög, arbetsmarknaden mattas långsamt–

–och vinst- och lönetillväxten är hög–

–utan att det ger upphov till högt inflationstryck.

Just om effekterna av stigande inflation–

–fokuserar många makroekonomer på.

Så här sa Lena Fahlén, ställföreträdande chef–

–för ekonomisk analys på Handelsbanken häromdagen:

Det är ett tecken på att den enorma jakten på yield–

–som vi har haft sen 2008 när centralbankerna sjösatte–

–väldigt okonventionell penningpolitik, börjar reverseras–

–nu när inflationen visar tecken på att leva.

Om man har räntehöjningar framför sig–

–är det inte så kul att vara i obligationsfonder.

Risken är att man förlorar pengar.

Lena Fahlén har rätt i att högre inflation ger–

–upphov till högre räntor, fallande obligationspriser–

–och kanske fallande aktiemarknader.

Lite spelar väl inflationsspöket roll–

–för det som har hänt på aktiemarknaderna?

Hur stor del?

Det går faktiskt att dela upp.

En marknad är realobligationsmarknaden.

Med hjälp av den kan reaktionen delas i två delar:

Dels en inflationsdel, dels en realräntedel.

Jag har lite siffror på det.

Här är inflation den blå linjen och den vita realräntan.

Sen i mitten av december–

–har inflationsförväntningarna gått upp en del.

Men framför allt har realräntan gått upp.

Så här långt verkar det som om två tredjedelar–

–av den totala ränteuppgången, drivs av realräntan–

–snarare än högre inflationsförväntningar.

Då kan man fundera över reaktionen på aktiemarknaden.

Du har tittat rätt långt tillbaka i tiden.

Det borde räcka att titta härifrån.

Anledningen är att man får titta på delarna på marknaden.

Aktiemarknaden har reagerat tydligt.

Reaktionen på räntemarknaden kom tidigare.

Den började i mitten av december.

Det var när Trump fick igenom sitt finanspolitiska paket.

Det fick räntorna att dra sig uppåt.

Den senaste perioden har vi i den här grafen.

Samma mönster men ännu tydligare...

Realräntan har stigit kraftigt–

–men inflationsförväntningarna är i princip oförändrade.

Inflationsspöket är förvisso en del i diskussionerna.

Men tittar man på hur räntemarknaden har reagerat–

–verkar inte inflationsförväntningarna har stigit.

Det som stigit är realräntan, vilket kan tolkas positivt.

Har realräntan större inverkan än inflationen?

I det här fallet utan tvekan.

Nästan hela ränteuppgången sen börsfallet–

–har drivits av realräntan.

Det är ett tecken på att ekonomin ser stark ut.

Realräntan drivs av förväntningar på tillväxt.

I det här ligger samma diskussioner–

–som på aktiemarknaden. Det ser faktiskt rätt bra ut.

Förhoppningsvis försvinner nu det sista av finanskrisen.

Det är vad det här reflekterar.

Ska det här tolkas på ena eller andra sättet?

Tillväxten är hög, inflationen är fortsatt låg...

Det låter som om det är mumma.

Det gör att man kan fundera över diskussionerna som varit–

–framför allt från olika kommentatorer.

Generellt har det varit att inflationen är på väg upp.

Därför går räntorna upp. Då ökar diskonteringsräntan–

–och då ska aktiepriserna falla tillbaka.

Men det är snarare tvärtom.

Reala data ser rätt starka ut.

Vi har starka förväntningar på första kvartalet i år.

Marknadens inflationsförväntningar–

–har snarare dämpats än stigit.

Jag har svårt att köpa den generella kopplingen.

Varför föll aktiemarknaderna, då?

Anledningen till att aktiemarknaden föll handlar om...

Det aktiemarknaden framför allt reagerar på–

–är inte vad räntemarknaden säger om framtida tillväxt–

–utan framför allt på att räntan i sig stiger.

Om man tittar på vanliga enkla ramverk–

–så är diskonteringsräntan viktig–

–vid prissättning av aktier.

Det är där ränteuppgången har spelat roll.

Om vi tittar på nästa bild...

Jag har gjort det enkelt för mig.

Om den enda rörliga komponenten–

–vid prissättning av aktier är räntan–

–använder man Gordons tillväxtformel.

Jag förväntar mig oförändrad utdelningsstrategi–

–och tillväxt. Det enda vi rör på är räntan.

När ränteuppgången inleddes i december–

–så skulle kurserna ha utvecklats enligt den blå linjen.

Korrigeringen i början av februari–

–var ett uttryck för att diskonteringsräntorna stigit–

–vilket gör att aktiepriserna borde vara lägre.

Det som hänt var att diskonteringsräntorna stigit–

–och därför gick aktiemarknaden ner.

Ska det ner ytterligare? Jag tror inte det.

Vad förväntar sig aktie- och räntemarknaden–

–ska hända i framtiden? Här är förväntningarna–

–att det kommer ännu lite mer styrka.

Att det dippar här... Vad styr vad egentligen?

Kan man tänka att den här kommer lite så här nu...?

Det är viktigt att skilja på två saker.

När det gäller hur räntan påverkar aktiemarknaden–

–så är det inte via förväntningar.

Det är diskonteringsräntan som gör att de kommunicerar.

När diskonteringsräntan stiger ska aktier falla tillbaka.

Det är vad det här reflekterar, snarare än–

–att Fed ska höja vansinnigt mycket–

–så att det blir ett stort börsfall.

Räntemarknaden sitter i förarsätet.

"I wish", då skulle jag kunna tjäna pengar på börserna.

I det här fallet handlar det om–

–att när vi skriver fram den framtida tillväxten–

–måste vi använda högre diskonteringsränta.

Vad ska vi framför allt ta med oss från dagens grafer?

Ska vi börja om från början...?

Det viktigaste är att utfallet som drev det här–

–enligt börsanalytiker, är ett väldigt konstigt utfall.

Det finns mycket att ifrågasätta–

–gällande de statistiska korrigeringarna etc.

Underliggande ser det rätt så bra ut.

Vi har stark tillväxt och låg timtillväxt–

–vilket innebär att produktiviteten är väldigt hög.

Det är positivt för tillväxten–

–och för förmågan att hantera högre lönetillväxt.

När det gäller korrigeringen i sig är det ett uttryck för–

–att diskonteringsräntan stigit–

–när aktiemarknaden prissatts.

Det vi ser i den sista lilla uppgången–

–är att man börjar ta in att det ser rätt bra ut.

Börskurserna kanske är för låga mot rapporterna i USA.

Då börjar det vända upp igen.

Korrigeringen är bara en diskonteringsränta.

Om man tittar en bit fram så är det lugnt.

Det här är inte inledningen på nåt stort börsfall.

För att det ska hända måste Fed begå ett policymisstag.

Det ligger inte i korten just nu.

Samtidigt måste vi se en omsvängning i konjunkturen.

Vad vi kan se i den data som finns tillgänglig–

–finns inga såna tecken.

Spännande.

Förra veckan sa du att nästa vecka skulle vi prata valuta.

Det har vi inte gjort. Vad händer nästa vecka?

Blev du lite besviken...?

Ska vi försöka oss på valuta nästa gång?

I början på februari föll den amerikanska börsen kraftigt och världens övriga börser följde snart efter. Roger Josefsson diskuterar vad som kan ha orsakat fallet och dess konsekvenser.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite 0%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier