EFN Råvaror: Metallerna som vinner på elbilsboomen

Välkommen till EFN Råvaror–

–som helt handlar om metaller som rider på elbils-boomen.

Välkommen, Martin Jansson.

Vi talar alltså om litium, kol, aluminium–

–koppar, nickel, kobolt och mangan.

Du vill gärna dela upp dem i grupper.

Det finns två tydliga grupper. Det ena blocket består av–

–metaller som redan används mycket–

–aluminium, nickel och koppar. De finns också redan–

–i de bilar vi har i dag.

När en ny elbil kommer ut, skrotas nog en gammal bil–

–som drivs av fossila drivmedel.

En del av metallerna kan användas till den nya bilen.

Sen är det blocket med metaller–

–som är nya i bilindustrin.

Det är främst kobolt och litium–

–som nog kan bli en trång resurs framöver–

–när elbilsrevolutionen kommer.

Man talar ju främst om litium–

–när det gäller elbilar och bilbatterier.

Hur har prisbilden sett ut den senaste tiden?

Priserna har skenat de senaste åren.

I alla våra elektroniska prylar–

–Ipadar, mobiler och platta datorer–

–så finns det litium i batterierna.

Efterfrågan har ökat och drivit priserna.

Koboltpriserna har gått genom taket det senaste året–

–när elbilsbatterierna har ökat. De innehåller mer kobolt.

Litium bryts mest i Kina, Chile, Argentina och Australien.

Ganska få företag dominerar marknaden.

Vad kan man säga om marknaden för litium i stort?

Det är en liten och äventyrlig marknad–

–för det saknas inte incitament att investera i litium nu–

–med höga priser och god lönsamhet.

Men teknikutvecklingen går fort på efterfrågesidan.

En investering i en gruva kan ta 15 år att betala av.

Ingen vet om vi använder litium i batterier då.

Det gör investerare återhållsamma.

Men litiumbranschen har ändå ganska snabbt stöpts om.

Kina har tagit en större del.

Kommer det att hända mycket framöver?

Är det många prospekteringar i gång?

Ja, och många mindre bolag.

Det brukar vara det vid produktion av nya mineraler.

Men en del stora gruvbolag lägger en del–

–av sin prospekteringsbudget på litium och kobolt.

Det händer mycket, och det går väldigt fort.

Vissa bedömer att det kan bli ett överutbud ganska snabbt.

Vad tror du?

Det är svårt att sia om–

–men det finns en risk att för många investerar samtidigt–

–och sen när produktionen kommer i gång–

–kanske efterfrågan redan har minskat.

Det är svårt att säga nåt om marknadsbalansen framöver.

Priset på kobolt har trefaldigats sen mitten av förra året.

Det är en biprodukt, vilket gör den speciell. Förklara.

Den är annorlunda än litium.

Litium produceras i förekomster som bara har litium.

Kobolt är helt en biprodukt.

Det finns en enda gruva som bara producerar kobolt.

Det är en biprodukt från nickel- och koppargruvor.

Gruvorna styr produktionen utifrån–

–hur priset utvecklas på nickel och koppar.

Även om koboltpriset har gått upp–

–så har det ingen betydelse.

De expanderar inte produktionen för det.

En del av utbudet har lyckats öka–

–på grund av att Kongo har en väldigt stor del–

–av koboltutvinningen, och att folk gräver själva–

–snudd på i trädgården, med dåliga arbetsförhållanden–

–och dålig miljöpåverkan.

Vad har det för betydelse? Finns det bra kobolt?

Ja, de etablerade gruvbolagen i stora gruvnationer–

–får ut kobolten på etablerade sätt.

Sen finns det småskalig gruvproduktion.

Inte bara av kobolt, utan av guld i Sydafrika och Ryssland.

Det är ett problem. FN och EU har en lista på mineraler–

–som de anser vara kritiska utifrån–

–folkrättsliga situationer och arbetsförhållande.

Där är inte kobolt med, men det kan införas.

Då blir det svårare för tillverkarna att få tag i kobolt.

Över 50 %, kanske till och med 60 %–

–av koboltproduktionen sker i Kongo.

En stor del kontrolleras av Kina. Vad betyder det?

Det är en knepig situation för den som vill köpa metallen.

Gruvproduktionen är belägen i Kongo–

–och malmen skickas till Kina–

–där raffineras den till ren kobolt.

Det är två länder som är knepiga att samarbeta med–

–som dominerar tillverkningskedjan.

Du har med dig en kub.

Du kan väl visa hur man ska tänka–

–när man ser på såna här metaller i den här kuben.

Man brukar prata om att–

–med en fullt genomförd revolution för elbilar–

–så tar de här metallerna slut. Men så är det inte–

–för man kan dela in metallförekomsten i tre klasser.

Den första delen av den blå kuben–

–är det som finns över jordytan, som vi har i produktion.

När vi återvinner en gammal produkt kommer de ut igen.

Den är lättillgänglig.

Sen finns det en väl definierad box – Reserver.

Det är den malmkropp under marken–

–som gruvbolagen känner till väl–

–och vet kan produceras ekonomiskt.

Det finns logistik runtomkring–

–och en etablerad produktionskedja.

Den boxens storlek är beroende av ekonomin.

Om koboltpriset går upp tre gånger–

–sväller boxen av sig själv–

–då det blir mer lönsamt att producera malm–

–som ligger längre bort från logistikkedjan.

Sen finns det ett stort område här – Tillgångar.

Den delen känner vi lite sämre.

Den ligger utanför det etablerade logistiknätet–

–så vi kan inte nå den på dagens prisnivåer.

Med tiden kan material vandra–

–från det mer okända området, in i den blå boxen–

–i takt med stigande priser eller större satsningar–

–för att undersöka området noggrannare.

När man säger att det finns 44 årsproduktioner kobolt–

–då talar man om det i den blå boxen.

Men den sväller av sig själv, så det blir ingen brist.

Den boxen man ser som är över den andra boxen–

–alltså det återvinningsbara...

Får vi se en teknisk utveckling av återvinningskapacitet?

Den utvecklingen går fort.

I väst är det bra nivå på metallåtervinningen.

Det lär spridas till Asien.

Sen när det skapas en ny efterfrågan på kobolt–

–krävs det "jungfruligt material".

Man måste få upp mer ny metall från jordens innandöme.

När man har fått det i produktion...

Det kan man tydligt se på användningen av litium–

–i våra telefoner. Där har man plockat upp ny litium–

–men nu när marknaden för mobiler och Ipadar flackar ut–

–räcker det att återvinna de gamla metallerna–

–för den nyproduktion som sker.

På nästa bild ser man riskerna.

Vi pratade om Kongo och Kina med kobolten.

Utbudsrisken för metaller.

Grafen visar att kobolt och litium ligger på olika platser.

Utbudsrisken är större för kobolt–

–då produktionen är koncentrerad till Kongo–

–som är ett kritiskt land–

–och för att produktionen sker som en biprodukt.

När priset rör sig ändras inte koboltproduktionen.

Det blir svårt att påverka mängden kobolt på marknaden.

För litium är det tvärtom.

Det finns rena litiumförekomster spridda över världen–

–i många länder, utan särskilt hög politisk risk.

Det gör utbudsrisken relativt låg, även om det krävs–

–en kraftig investering för att få upp kapaciteten.

På den andra axeln har vi påverkan vid utbudsrestriktioner–

–det vill säga hur lätt det är–

–att ta in en annan metall eller nåt annat material–

–om man står utan den kritiska metallen.

Då är risken lite högre på kobolt än litium–

–men båda kommer att skiftas upp–

–för det här speglar dagens marknad–

–före elbilsrevolutionen.

Men när elbilarna tar en större del–

–av användandet av kobolt och litium, vandrar de uppåt.

Det finns väldigt få alternativ i dagsläget.

Den tekniska utvecklingen kan göra att nåt annat tar vid.

Ja, elbilsmetaller i all ära–

–men vi ska även se på marknadshändelser för andra råvaror.

Du får några snabba av mig. Först oljan.

Oljan har gått upp 15 % sen mitten av juni.

Det beror på en stark "driving season" i USA–

–och på tumultet och oron i Venezuela just nu–

–vilket ger en viss riskpremie.

Järnmalm, då?

Den stiger, då Kina intensifierar sin kampanj–

–för att förbättra luften. Så stålverken i Kina vill nu ha–

–en järnmalm med högre järnhalt.

Det driver efterfrågan på bättre kvalitet.

Basmetaller? Nickel och koppar?

Det spekuleras lite. Det är politiskt skifte i Kina i höst.

Många tänker att ekonomin är stark även efter det.

Makrodata i Kina har blivit bättre efter en orolig vår.

Det gör att många spekulerar i en starkare efterfrågan.

Och så guld.

Guld glänser just nu, på grund av Trump.

Oron Trump skapar får investerare att söka sig till guld.

Trumps oreda skapar även en svagare dollar–

–vilket gynnar dollarnoterade råvaror.

Tack så mycket, Martin.

I veckans EFN Råvaror demonteras elbilen. Råvarustrateg Martin Jansson går igenom metallerna som används vid tillverkning och drift av elbilar, med extra fokus på litium och kobolt. Han berättar om orsakerna till att priserna skenar, och varför investeringar är problematiska.

Men han hinner också med läget för andra råvaror. Till exempel olja, järnmalm och guld.

Programledare: Ellinor Beckett.

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1%
NASDAQ-100 -0.4%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Fenix Outdoor 2.6%
Nolato 1.8%
Lundin Petroleum 1.6%
Axis -2.5%
Hennes & Mauritz -2.8%
Munters -4.1%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Eller hitta oss i sociala medier