Så blir du bättre på att hantera risk i 25 steg

Riskhantering kanske inte låter jättekul–

–men det är heller inte så kul att förlora pengar.

I dag ska vi gå igenom riskhantering med en expert i ämnet.

Björn Armfelt ska guida oss igenom det.

Det här är EFN Marknad.

Varmt välkommen, Björn Armfelt.

Varför är risk inte så kul?

Det finns det nog många skäl till.

Människans DNA är skapat mer för att titta efter chanser.

Inom finans pratar vi om "rewards".

Jag har långa listor på varför riskhantering är...

Det är ingenting man gör karriär på.

Om man sitter i en ledningsgrupp och mer betonar risker än chanser, så...

Men det kanske det blir ändring på. Du har gjort karriär inom riskhantering.

Du började som finanschef på Boliden och Shell.

Du har även varit vd i Apoteksgruppens pensionsstiftelse.

Nu har du startat eget och jobbar med riskhantering. Varför det?

Om jag blickar tillbaka på de förvaltningsresultat som jag har uppnått–

–så var min styrka just reward.

Jag ha stött på många som har varit extremt duktiga på att hantera risk–

–parallellt med att också vara duktiga på reward.

Min tanke var om man vill använda fotbollstermer–

–att istället för att vinna med 5-3, vill jag vinna med 4-1.

Lite avkall på avkastningen, men väsentligt mycket bättre riskhanteringen.

Trots att jag har hållit på med det här rätt länge–

–har jag otroligt mycket ogjort på riskhanteringssidan.

Nu bygger jag metodiskt upp en riskhantering–

–där beroende på var man befinner sig–

–som privatperson, företagare eller förvaltare, kan plocka vissa delar.

Allt passar inte alla. Vi kommer senare till min aktivitetslistor.

Oavsett vilken sparhorisont och riskprofil man har–

–så finns det nånting för alla i dagens program?

Jag har nästan lovat dig att alla tittare efter programmet–

–ska bli bättre förvaltare.

Om det inte blir så får ni ringa och klaga.

Vad finns det för risker i allmänhet?

Du nämnde att intresset för risk är ganska lågt.

Jag tror inte att det är det.

Det berör ju alla människor på jorden tar risker 24 timmar 7 dagar i veckan.

Alla hanterar en daglig risk utan att fundera så mycket över det.

Det är den första reflektionen. Den andra är–

–att chans mot risk inte är symmetrisk.

Det är det som gör ämnet väldigt fascinerande.

Om du genar över gatan för att tjäna 20 sekunder, så kan du bli överkörd.

Det är väl bästa exemplet på att det inte är symmetriskt.

Den tredje reflektionen är det jag redan nämnt.

Risk har en väldigt negativ klang.

Vem vil sitta och lyssna på nån som bara pratar om risker och inte chanser.

Risk är ett rörligt mål.

Bästa exemplet är att globaliseringen har förändrat hela riskbilden.

Jag tycker att folk generellt är väldigt dåliga på att hantera risk.

Vår egen centralbank är dålig på det.

De flesta affärsbanker är dåliga på att hantera risk.

Politiker är dåliga på att hantera risk. Vissa småföretagare är dåliga på det.

Varför är det så?

Vi har inte befunnit oss i krig, Vi har haft bra ekonomisk utveckling.

Vi har invaggats i en falsk säkerhet. Det börjar sakta men säkert luckras upp.

Budskapet här är i första hand till placerare.

Om nån politiker tittar, så ta tag i riskfrågan här och nu.

Byter man plats på bokstäverna i ordet risk så hamnar man i kris.

Vi är dåliga på krishantering. Det kan de flesta skriva under på.

Om vi ska återvända till den krisen vi befinner oss i nu–

–och hur man hade kunnat förutspå och skydda sig mot den.

Vi ska komma in på lite risker i kapitalmarknaden–

–innan vi går vidare och tittar på grafer.

Vilka olika risker bör man ta hänsyn till?

Om vi tar den breda definitionen på risk–

–så är miljörisker nummer ett.

Eftersom vi ska koncentrera oss mer på finansiella risker.

Men miljörisker kan ju också bli finansiella.

Ja, den är en del av analysen.

Men jag har inget att bidra med utöver att man får läsa Rosling–

–och följa de experter som finns i dag.

Man måste ta det i beaktan. Det såg man ju på det senaste Davosmötet.

Då pratade man nästan bara miljö.

Om vi tar nästa steg. Att tilltron på att det finansiella systemet rasar.

Då får vi hyperinflation. Folk vill ta ut sina pengar från bankerna.

Det är absolut den största risken förutom miljörisker.

–Hur är din tilltro till Riksbanken? –Låg.

–Tyvärr. –Till Fed och ECB, då?

Något högre, faktiskt.

Varför är din tilltro låg till Riksbanken?

Det beror på att..

Många har sagt till mig att Riksbanken bara gör sitt jobb...

...eller bara har ett enda mål och det är inflationen.

Då hävdar många att om det är uppdraget är det bara att köra det fullt ut.

Men så fungerar det inte, utan, om jag är rätt informerad–

–centralbanken föreslår till beslutsfattarna, politikerna–

–vilka mål man bör driva penningpolitiken efter.

Man har inte föreslagit att ändra enmålspolitiken.

Det borde man sen länge ha gjort.

Man skulle kanske ha haft tre-fem mål.

Allt fler inser nog att inflationsmålet är en del av problemet.

Det beror bland annat på att vi bara har ett inflationsmål–

–men inget volymmål, det vill säga vad händer med efterfrågan–

–tillgångspriser osv. Allt fler börjar nog förstå nu att man borde ha fler delmål.

Det finns också politiska. traditionella, finansiella och miljörisker.

Miljöriskerna var vi inne på. Om vi tittar på de mer traditionella riskerna.

Vad finns det för risker just nu 2020?

Om du flyttar ner till nummer två som jag nämnde–

–att tilltron till penningvärde och finansiella system rasar...

Det känns mest relevant att prata om nu.

Global skuldsättning har gått från 100 % av global BNP till 300 %.

Ökad skuldsättning per definition är inte alltid dåligt.

Man måste fundera på vart pengarna har tagit vägen.

Har man investerat i utbildning och infrastruktur–

–och ökat eget ägande för privatpersoner vad det gäller boende–

–kan man säga att det kan vara befogat.

Men skuldsättningen har delvis gått till konsumtion.

Den har delvis fastnat i de finansiella marknaderna.

För lite har sipprat ut i utbildning, infrastruktur och framtidssatsningar.

Det är det som gör mig lite orolig.

Men det är kul att du är orolig över skuldberget–

–och jag över coronakrisen. Hör de ihop?

Nja, såtillvida att skuldkrisen hade kanske utlösts senare av nåt annat.

–I sommar eller om fem år. –Så det hade kommit en börskrasch?

Vi ska titta på grafen där vi ser ett fall vart femte år.

Det där ett bra sätt att marknadsföra risk på.

Sen 1950 har det varit 14 mer eller mindre stora nedgångar på börsen.

Varje gång det inträffar är alla lika överraskade–

–fast vi vet att det händer vart femte år.

I en sund riskhantering ska man alltid ha en skärv med kontanter–

–som man i förväg har öronmärkt för att passa på att köpa lite i varje krasch.

Nu måste vi pausa bandet lite.

Nu måste vi hålla oss... Man kan pausa på den här grafen.

Det finns mycket intressant information i den.

Du menar alltså att även om man inte förutspått coronapandemin–

–som skulle utlösa börskraschen vi befinner oss i nu–

–var det ändå nånting som skulle göra det?

Det finns två kategorier av faktorer som utlöser börsnedgångar.

Antingen är det vanlig hederlig makro.

Antingen går räntorna upp, det är vinstnedgångar på börsen–

–eller så dyker det upp nåt helt oväntat.

Kunde du förutspå att börskraschen skulle komma?

Nej, men på nästa bild ser du en väldigt enkel modell–

–för att hantera risk. Den bryr sig inte om...

...vad det är som gör att vi förr eller senare får–

–aktier upp och aktier ner.

Om man tittar på diagrammet. Det här var bara ett utkast.

En god vän tyckte att det var underbart. Han fick deja vu-känslor.

Var det så du gjorde när du började din karriär?

Förr ritade man diagram och gjorde lite egen handpåläggning.

Det här är den amerikanska börsen från 1920.

Den blåa linjen är börsen.

Jag har dragit en linje som visar den långa trenden–

–en rät linje. Ovanför och under den räta linjen har jag gjort korridorer.

När man är över den långa trenden så har man lite mindre aktier–

–och när man är under den långa trenden har man lite mer aktier.

I toppen på diagrammet, det här gjorde jag innan nedgången–

–stannade jag på 20 % aktier.

Nu har den blå linjen backat ner. Vi ligger nu på 40-60 % aktier.

Tror man på den här modellen så...

Den handlar om att köpa billigt och sälja dyrt.

En nackdel med modellen är att det tar lång tid innan man får rätt.

Men är man beredd att vänta så är det en oslagbar riskmodell.

Den här gången fungerade den till slut. Nåt hände som fick ner börserna.

Hur skyddade du dig mot det här fallet, då?

–Jag hade inte så mycket aktier. –Vad hade du i stället?

Säljoptioner som jag hade köpt och köpoptioner som jag hade sålt.

Min "high yield" var, med facit i hand, inte så bra.

Sen hade jag väldigt mycket hyresfastigheter.

Hur skyddar man sig allmänt? Om man gör den här modellen–

–och så ser man att det kommer en krasch om ett år, hur ska man då skydda sig?

Vi kommer att komma till listan över hur man kan hantera risk.

Det beror lite på ambitionsnivån.

Är man intresserad, eller inte, av att ge sig in i optionsmarknaden?

Alla kanske inte vill eller bör göra det. Enklast är att laborera med aktieandelen.

Är detta en checklista på hur man blir bättre på att hantera risk?

–Ja. Vi går väl på den, då. –Vi gör det på en gång.

Man börjar med att ta tag i frågan.

Om man tror att riskhantering ger resultat i det långa loppet–

–så är absolut nummer ett att bestämma sig för att ta tag i frågan.

Ja...

Sen har jag långa listor på...

Jag tänker inte gå igenom allihop, men...

Man kan använda det här som ett underlag på vad man ska checka av.

Vi har även en del 2 som vi kan visa. Man kan spara den också.

Om du visar bilden där, så kan jag snabbt gå igenom några av dem.

Då har vi också: "Tvingande beslut är sällan bra."

Låt den ligga kvar, så ska jag snyggt och fint gå igenom den.

Så där. Om vi då tar tvåan...

Om "risk" låter tråkigt–

–så är nästa ord verkligen tråkigt. Det är "proportionalitetsprincipen".

Proportionalitetsprincipen innebär att man...

Alla delfrågor i riskhanteringen...

...får man helt enkelt sätta i turordning.

Om du har en delfråga och tittar på ett bolag...

Vad påverkar börsvärdet med 1 miljard?

Vad påverkar börsvärdet med 100 miljoner? 10 miljoner? Och vad är småfrågor?

Man får inte ta alla problem, risker eller chanser och jobba med dem parallellt–

–utan man får fråga sig vad som är viktigt och vad som är stort.

Det blir ofta väldigt få frågor. Man ska inte blanda ihop stora och små risker.

Det gäller inte bara bolagsanalys, utan allt.

Ska man pinpointa riskerna och prioritera lite?

Jag brukar försöka sätta en siffra på det.

På Apotekets pensionsstiftelse förvaltade vi 11 miljarder.

Det högsta epitetet på risk var 1 miljard.

Det näst högsta var 100 miljoner. Sen var det 10 miljoner.

När man har kommit ner på 10 miljoner är mötena slut. Då har tre timmar gått.

Det gäller att rangordna riskerna. Förr kallade man det för cykelställsfrågor.

Det är lätt hänt att man hamnar i cykelställsfrågor. Jag kör på snabbt här.

Man ska räkna, räkna och räkna. Det är viktigt om man ska hantera risk.

Punkt 4 handlar om att man lätt fastnar i prognosträsket. Man gör prognoser.

I stället tycker jag–

–att man ska lägga tiden på traditionell mekanisk riskhantering.

Den kallar jag "timing and sizing": När köper/säljer man? Och hur stora belopp?

Det är ren mekanik.

Det där med "win-win" borde alla nappa på. När man hamnar där ska man ta beslut.

Om du köper 1 000 aktier och de går de upp 5 %, så sälj hälften.

Om det går ner, så har du gjort rätt och om det går upp, så har du hälften kvar.

–Alla ställer väl inte upp på det. –Man kanske inte ska vara så girig, då.

Man vill gärna ha "win-win", jättemycket.

Om du behåller allt, så blir det ju "win-lose".

Nästa punkt handlar om att man ska läsa mycket.

Warren Buffett läser ju 16 timmar per dygn. Han gjorde i alla fall det.

Nästa punkt handlar om att man ska kopiera de bästa. Jag har nämnt några exempel.

Jag jobbade hos Rune Andersson. Han var fenomenal på riskhantering.

Man ser också hur det har gått. Kent Janér är en känd riskhanterare i Brummer.

Gustaf Douglas. Det han har gjort är skicklig riskhantering.

Mats Arnhög har jag snubblat på när jag kom med affärsförslag.

Det vore en dröm att kunna hantera risk som han. Detta är några av mina föredömen.

Active Biotech, då, som han snuddade på?

Ja, men resultat är inte detsamma som bra eller dålig riskhantering.

Du kan ha ett högt resultat och vara en dålig riskhanterare.

Du kan ha ett lågt resultat och vara en bra riskhanterare.

Det viktiga är inte standardavvikelser på resultatet, utan risken man tog på vägen.

Det är alltså inte enskilda utfall som är viktiga, utan beslutsprocessen.

Anta att du köper en aktiefond som går upp 10,5 % och index går upp 10 %.

Då betyder inte det att det var bra riskhantering.

Du måste se hur de gjorde för att slå index med 0,5 %.

De kanske tog mycket risk.

Nån som har 9,5 % avkastning kanske har tagit halva risken.

Man måste alltså skrapa på ytan och se vad de har gjort–

–för att gå sämre eller bättre eller för att tjäna eller förlora pengar.

–Vad har vi mer? Vi hinner med några till. –Teknisk analys är superbra.

Där hittar du svarta svanar om du har tur.

Teknisk analys gör ingen skillnad på varför...

Man bara ser att det är högt eller lågt. Där kan man hitta fallhöjd.

Spelteori. Man måste vara "street-smart".

Det kanske inte har så gott renommé–

–men att vara "street-smart" kan i vissa lägen hjälpa.

Om du är bra på att hantera risk och kan lite makro och företagsekonomi–

–och du kan bolagen–

–kan du komplettera det med "street-smartness" och teknisk analys.

Du kan plocka lite från de här komponenterna i din riskhantering.

Nästa punkt handlar om att förstå skillnaden mellan att investera och spela.

Jag har tittat på bolag där "fair value accounting" var 5-15 kronor–

–och kursen var 21. Om man då köper på 21, så är det ingen investering.

Det är bara att "den här köps nog av nån annan". Det blir lite mer kedjebrev.

Du har faktiskt en del 2 också. Tiden börjar rinna ut.

Skälet till att de här listorna, som jag tycker är bra, är så långa–

–är att de är en förteckning över de misstag jag själv har begått.

De har kommit väldigt naturligt, de här listorna.

Jag drar några andra. Belåning är inte bra. Att vara otålig är inte bra.

Att inte ha cash i beredskap är inte bra.

Du sa ju i början att man ska ha lite cash.

Ja, om du inte har cash, så är det dålig riskhantering.

Nu är vi inne på del 2. Det var så många punkter att de inte fick plats på en sida.

"High yield" är ett bra komplement eller substitut till aktier.

Man vill inte hamna i en situation där man tvingas ta beslut om att sälja eller köpa.

En annan punkt som jag tror kan överraska många som håller på med aktier–

–är att defensiva aktier ger högre avkastning än tillväxtaktier.

Det har de inte gjort de senaste fem åren–

–men om vi backar bandet och tror att historien upprepar sig–

–så ska man ha defensiva aktier.

Förutom högre avkastning ger de lägre risk–

Det är bra att ha mycket defensiva aktier–

–om man vill ha avkastning och om man vill ta ner sin risk.

Nästa punkt är "Värdering har betydelse". Många jobbar inte med värdering.

Det hänger ihop med punkten innan. Då hamnar man i defensiva aktier.

Inträdesbarriärer har jag missat många gånger. Det är nåt som man ska gräva i.

Man kan inte gräva i allt, men inträdesbarriärer bör man gräva i.

Att det faktiska resultatet inte återspeglar risken har vi redan nämnt.

Nästa punkt är lite rolig.

Warren Buffett har valt vissa branscher som han kan och är duktig på.

Här står det: "Det mesta som flyger, flyter och rullar är det hög risk på."

Det ger dålig avkastning.

–"Flyter, flyger..." –"...och rullar."

Bil, flyg och båt.

Scanias lastbilar har varit bra. De finns undantag.

Man ska vara kräsen och inte ha bråttom. Det kommer alltid nya chanser.

Anekdoter har inte så hög status, men man kan inte helt avskriva dem.

–De är i alla fall roliga att lyssna på. –Sista punkten är psykoanalys.

Som rubrik...

Det är att man måste ha självinsikt.

Man ska få sin självkänsla och sitt självförtroende att samarbeta.

För mig har självkänslan varit bra–

–men självförtroendet har inte samarbetat med självkänslan.

Jag har haft bra balans vad gäller självkänslan–

–men självförtroendet har tagit överhanden. Det är inte bra.

Det var verkligen ett gediget papper med tips här.

–Jag har fler punkter. –Det vet jag, Björn.

Då säger jag så här: Jag hoppas att många av er tyckte att det här var givande.

Jag tyckte att det var mycket givande.

Om Björn ser upp till Rune Andersson, så ser jag upp till Björn Armfelt.

Jag hoppas att du vill komma tillbaka och gå igenom flera av dina punkter.

Tack för att ni tittat. I morgon kommer Astrid Samuelsson och pratar läkemedel.

Björn Armfelt jobbar med portföljhantering och riskhantering. I EFN Marknad utlovar han att han kan lära alla att bli bättre förvaltare genom att lära sig mer om risk.

Programledare: Matilda Karlsson

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ 100 2.6%
NASDAQ Composite 2.1%

Vinnare & förlorare

Massolit Media 5.6%
ICA Gruppen 3.1%
Kinnevik 2.7%
Pandox -3.9%
Stillfront Group -5.4%
Paradox Interactive -6.1%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.