Två hållbara aktiecase

Det är onsdag 19 februari. Mad ökade klimatkrav kommer investeringsmöjligheter.

Det är dagens ämne. Vi bjuder på två aktiecase.

Men först blir det en intervju med NCAB:s vd. Det här är EFN Marknad.

Här sitter jag med Hans Ståhl, vd för NCAB. Vi ska prata mönsterkort.

–Hur går det för mönsterkorten? –Bra. Jag har mina älskade mönsterkort.

Jag har hållit på med såna i nästan 20 år och har ett bra förhållande till dem.

Både kunderna och marknaden älskar dem. Ni stiger i dag 10 % på en bra rapport.

–Hur har året varit? –2019 har varit bra.

Men marknaden avtog lite under hösten vad det gäller orderingången.

Samtidigt gjorde vi ett jättebra resultat. Marginalen var bra. Vi är jättenöjda.

Q4 brukar vara lite svagare för er. Det kinesiska nyåret påverkade också det här.

Det spökar lite beroende på när julen kommer och hur många lediga dagar det är.

Det kinesiska nyåret kom tidigt. Det blir lite effekter mellan december och januari.

Det påverkar er därför att 97 % av er tillverkning sker i Kina.

När man hör det blir man orolig över coronaviruset. Vi måste ta det på en gång.

Ja, det är elefanten i rummet.

Det kommer att innebära ett avbräck för alla företagare i hela världen.

Men vi är lyckligt lottade. Vi har mycket folk på plats.

Redan för två veckor sen började vi jobba med kunderna. Vi prioriterade.

Vi har jobbat med fabrikerna. Vi har en så härlig relation med dem.

Vi känner ägarna och den högsta ledningen.

Vi försöker få dem att prioritera oss nu när de ska starta upp.

Vi såg ju en vinstvarning från Apple i går. Produktionen hade legat på is.

Hur går det för era fabriker? Rullar de på som vanligt?

De höll stängt i två extra veckor. Nu har de öppnat.

I snitt, om man tar alla våra fabriker där nere, så är det 50 % bemanning.

Man har kommit igång. Sen vet man ännu inte hur deras leverantörskedjor ser ut.

Det är transport. Allt ska transporteras till Hongkong och det ska köpas laminat.

Men de är i alla fall på plats.

Om en eller två veckor har de nog all personal på plats.

Nyåret, då? Varför har det så stor inverkan på er?

Fabrikerna stänger. Det kinesiska nyåret är heligt för kineserna.

Det rubbar man inte på.

Då stänger fabrikerna helt och hållet.

Det är alltid svårt att starta upp en process.

Januari och februari är starka månader i västvärlden. Då är det full rulle.

Jag har försökt övertala kineserna att ta nyår under vår semester.

Men de tycker att vi ska ha semester när det är kinesiskt nyår.

Sen är det jobbigt att komma igång. I en processindustri får man börja försiktigt.

Men vi har klarat oss jättebra de sista åren. Vi jobbar nära kunden.

Planering är A och O. Vi lär lyckas bra nu också, även om det blir ett avbräck.

Vi kommer att få till det bra.

Vi återgår till mönsterkorten. Det där är till en buss.

Hur ser marknaden ut? Vilka är kunderna? Vad används mönsterkorten till?

Mönsterkort används i dag till allt.

Det finns mönsterkort i precis allting.

I nya belysningar, som LED-belysningar, finns det också mönsterkort.

–Men de är inte så där stora. –Nej, men i lysrör är de rätt stora.

Marknaden ökar med 3-4 % per år. Det låter inte mycket, men det är från en hög nivå.

Det blir allt mer mönsterkort. Samtidigt blir de allt mindre och komplexare.

Var växer ni mest, då? Ni har en bra marknad i Norden.

Ungefär 20 % har ni i Norden. Där har ni bra marginaler.

I Europa är det ungefär 35 %, exklusive Norden. Lite sämre marginaler.

–Är det er huvudmarknad? –Vi vill växa på tre områden:

USA, Europa och Asien.

Där ligger vår framtid.

Har det blivit en paus i USA på grund av tullarna eller fortsätter ni växa där?

Det blev kämpigt när de höjde tullarna från 10-25 % förra året.

Då blev det stopp i orderingången ett tag.

Men det känns som att det har kommit tillbaka nu.

Vi har riktat om bolaget och fokuserar på "high mix, low volume, high tech".

Där ser vi ett litet ljus i tunneln, så det är jättekul.

Hur ser konkurrensen ut i USA?

Den är hård. Konkurrensen är hård överallt.

USA är speciellt, för där är den militära sektorn stor.

Många fabriker producerar där, men mest för det inhemska militära.

Jag träffade dig den 5 juni 2018 på Nasdaq.

Det var bolagets första handelsdag på börsen.

Jag frågade dig vilken den största utmaningen var. Minns du vad du svarade?

–Det var många saker. –Vad svarade du?

–Det är att utveckla... –Vi kommer att få se vad det var.

–Jag ska göra ett försök. –Gissa bara.

–Anställda. –Det var rätt. Vi kan väl titta.

–Vad har ni annars för utmaningar? –Det är att anställa folk.

Det är en utmaning att få rätt folk ombord.

Vi har väldigt avancerade utbildningsmetoder och mycket kurser.

Man måste rekrytera attityd och utbilda i kunskap. Man kan inte utbilda i attityd.

–Hur har det gått med attityden? –Den är jättebra.

Vi har ett fantastiskt gäng. Varje år gör vi en "employee survey".

Vi får höga ratings och kom på andraplats.

När alla företag som hade kartlagts räknats ihop, så kom vi på andraplats.

–Det är fantastiskt. –Varför är det så viktigt?

Ni växer både organiskt och via förvärv.

Är det svårt att växa genom förvärv och behålla en kultur?

Nej, men det ingår i våra företags- besiktningar att studera personalen.

Har man samma tänk kring kvalitet och kring hur man behandlar människor?

Har man samma tänk kring vilken typ av kunder man har–

–och adderas värde till erbjudandet?

Vi säljer inte bara kort, utan adderar också mycket värde. Det är viktigt.

Är det därför det tar tid att få upp marginalerna på nya marknader?

–Visst är det så. –Finns det även strukturella skillnader?

Det gör det. När man växer tar marginalen stryk.

Då anställer vi folk, och det kostar på.

Det positiva är att bruttomarginalen på produkten är densamma över hela världen.

Det handlar om hur mycket vi spenderar på att anställa folk.

Spännande. Vi får se hur det arbetet fortskrider.

–Tack för att du kom hit, Hans Ståhl. –Tackar.

Från NCAB ska vi bege oss till dig, Philip Ripman.

Du har flugit hit från Norge för att berätta–

–varför man ska investera i hållbara aktier.

Ja. Varför ska man det? Man kan ta bort ordet "hållbarhet"–

–och bara tänka på bolag som är med och löser samhällsutmaningarna.

Deras produkter och tjänster löser de utmaningarna.

Det brukar vara ett bra ställe att vara på.

Vi tror att det kommer att fortsätta.

Det handlar om att man ska ligga långt fram i miljökraven–

–för då är man där redan, när kraven höjs.

Absolut. Men låt oss ta ett steg tillbaka och tänka på hållbarhetsmålen.

Här täcker vi både miljöaspekter och sociala aspekter.

Vi kan förhoppningsvis sluta prata om vad hållbarhet betyder för oss.

Vi vet ju vilka utmaningar vi har. Det står i de målen.

Man ska fånga upp företag som har produkter och tjänster–

–som är med och löser utmaningarna som finns i det ramverket.

Du har tagit fram de investeringsteman som ni tror är framtiden.

Vi kan ta och kika på den bilden. Den kommer där.

Klimat, hållbar ekonomi, hållbara städer och "empowerment".

Är det nåt som är extra intressant?

För det första är vi stolta över att ha skapat en diversifierad portfölj.

Det är inte bara en klimatfond, utan vi har fyra ben att stå på.

Empowerment är ett starkt tema–

–om du ser på hållbarhetsmålen och dess delmål och indikatorer.

Empowerment genomsyrar många av hållbarhetsmålen.

Det är digitala tjänster, finansiella tjänster, hälsovårdstjänster...

Allt det där är kärndelar i de målen, och därför speglas det i fonden.

Ska vi kika på om det finns lite pengar att tjäna där?

Om man tittar på de globala målen–

–så har vi fått en hel del investeringsmöjligheter och kapital.

Det ser vi här borta.

Jag vill ta upp två faktorer som är viktiga–

–när man använder det globala målet som ett ramverk.

Vi måste ha ett gemensamt språk, en definition på vad saker betyder.

Här vet vi vad utmaningen är. Låt oss fokusera på den.

Nummer 2 är som ett investeringscase, varför då använda det som ett ramverk?

Vi vet att det finns kapital för att nå målen.

Det var en projektering gjord av UNCTAD.

Man ser olika mätningar på vart kapitalet tar vägen.

Jag vet inte vad svaret kommer att bli.

Men jag är ganska säker på att när 190 länder är överens om–

–vad som är utmaningen och hur den ska lösas–

–så finns det kapital.

Det man pratar mycket medialt om när det gäller hållbarhet–

–har handlat om utsläpp och luftföroreningar.

I länder som Kina och Indien har det varit ännu mer snack om det.

Det var nästan katastrofläge i New Delhi.

Det är ganska många tidningsrubriker kring det. Hur tänker du där?

Vi pratar väldigt mycket om klimat som ett tema.

Här sticker Sverige ut lite. Det står på agendan i Sverige.

Men om vi tänker på vad som ligger bakom, bland annat teknikskiftet i Kina.

Bort från kol och över till sol och vind.

Det handlar först och främst om luftkvalitet.

Det har varit den starkaste drivkraften för att byta teknik–

–och tänka annorlunda om bilar och trafik.

Folk vaknar till det och går och lägger sig till det.

Det känns i kroppen.

Det är en utmaning som måste lösas på annat sätt.

I andra länder som i Kina och i Indien är det mycket mer aktuellt–

–här i Sverige är det inte så här allvarligt.

–Missar vi hur stor frågan egentligen är? –Nej.

Det är ett samtalsämne i Bergen kring något som vi kallar för "luftlokket".

I London är det också en stor fråga.

Fler och fler studier visar negativa effekter hos barn på grund av luftföroreningar.

Det är ett tema som går igen, inte bara i Indien och i Kina–

–utan också i våra hemländer.

Det största samtalsämnet när det gäller utsläpp är koldioxiden.

Den måste ju minska. Det finns planer på att det kommer att ske.

Vi vet i alla fall vad som krävs för att vi ska lyckas.

Utmaningen på bred basis är–

–hur går man från att vara ett företag som släpper ut mycket koldioxid–

–till att bli ett som inte gör det?

Projekteringarna innehåller en slags teknikoptimism–

–bland annat runt att de är "Bioenergy with carbon capture and storage".

Skulle du kunna förklara vad grafen säger?

Det är skillnaden mellan olika scenarier framtagna av FN.

P1–P4. Det visar egentligen hur stor teknikoptimist man är.

Om man tar P4 så är det med mycket "negative emissions".

Om man ska kunna släppa ut mer koldioxid i dag–

–måste man senare ta bort den. För det måste det finnas teknologi.

Tror man inte på den teknologin måste utsläppen minskas.

Det är egentligen det de olika scenarierna visar.

Det här är hur intressant som helst.

Men vi ska prata lite mer om bolag och hur man kan tjäna pengar på det här.

Du har med dig en spaning. Det är dags för Dagens spaning.

I dag på morgonkvisten hamnade jag i en diskussion om ett av våra bolag.

Advanced Drainage Systems, ADS.

Det är ett bra exempel på ett bolag som stämmer in på flera av de teman–

–som vi pratat om. Klimatsidan, vattenfrågan–

–och det berör också "climate adoptation" som har blivit ett buzzword.

Jag ska förklara vad företaget gör.

De levererar först och främst vattenrör för två syften.

Självklart för att leverera vatten–

–men också för att få bort vatten vid översvämning.

De har bytt ut cementen i rören mot plast.

Då kan du fråga: Är det lämpligt att använda plast?

Men det är ju ett bolag som återvinner mest plast av alla.

De återanvänder plasten i rören.

Cementtillverkning är mycket koldioxidintensiv.

Att gå att från cement till att återanvända plast är väldigt bra.

Man får träff på flera olika faktorer.

–Var hittar man den aktien? –I USA.

Vi ska bege oss till ditt hemland Norge.

Nästa aktiecase handlar om Scatec Solar.

Vad är det som är så kul med Scatec?

Det är ett exempel på ett bolag som vi säger är norskt–

–men det verkar långt utanför Norges gränser.

Alla intäkter kommer från tillväxtmarknaderna.

Det sätter upp och projekterar solcellanläggningar–

–från planläggning och konstruktion till drift.

De är väldigt duktiga.

Det är killar som kommer från oljeindustrin.

Därifrån har de tagit med sig att kunna leverera stora prisvärda projekt i tid.

Det har företaget lyckats väldigt bra med.

Aktiekursen har ju rusat.

Är aktien övervärderad nu?

Det är alltid ett frågetecken kring priset på hållbara aktier.

I Norge har antalet gröna aktier på marknaden varit begränsat.

Det är en faktor. Men de hållbara bolagen som finns–

–har positionerat sig för ökad tillväxt.

Det kan vara en förklaring till prissättningen.

Så du är fortsatt positiv till Scatec på lång sikt.

När jag bad dig hämta ett par hållbara aktiecase–

–kom du med Vodafone. Varför är det hållbart?

Vi har ju pratat lite om diversifiering.

Det handlar inte bara om miljö och klimat utan också om den sociala sidan.

Det är ett område som är lite undervärderat–

–och svårt eftersom det inte finns lika mycket data–

–som det gör på klimatsidan. Ändå finns det tillräckligt för ett investeringscase.

Caset är rätt och slätt att tillgången–

–på digitala och finansiella tjänster måste öka på global basis.

Även om Vodafone har flest partner och 70 % av intäkterna i Europa–

–så kommer det också intäkter från tillväxtmarknaderna.

De har en specifik strategi att knyta kvinnor till digitala tjänster.

Det är ett stort problem jämställdhetsmässigt.

Det äger ett företag som heter M-Pesa, en digital, finansiell leverantör i Kenya.

Bara att introducera digitala, finansiella plattformar–

–har en väldigt positiv effekt.

Man kan se på pengar på ett annat sätt. Man kan spara, sätta undan till barnen–

–och starta ett företag med helt andra förutsättningar än tidigare.

Så spännande med Vodafone är att det har gått till tillväxtmarknaderna.

Genom att ha tillgång till en internetbank ökar tillväxtmöjligheterna.

Men kursen har inte gått så bra.

Vad ska få den att vända?

Vi gick in i juni 2018. Caset har varit okej sen dess.

Det har varit en lång trend. Men om man tittar på utvecklingen den senaste tiden–

–så kommer det att få en positiv utveckling framöver–

–eftersom det har en tydlig strategi på tillväxtmarknaderna.

De når också hållbarhetsmålet och tar sig an en samhällsutmaning.

Det är ett case vi vill ha exponering mot.

Slutligen så är Vodafone jätteberoende av Europa.

Det är deras största intäktskälla. Hur ser det ut där?

Vi kommer ofta in på storleken på bolagen.

Ska vi bara ha mindre bolag eller bara de stora?

Vi pratar om ganska stora utmaningar.

Vi pratar klimat och digitala tjänster.

Det är viktigt att tänka på hur vi ska lösa det.

Små bolag har inte samma muskler som de stora.

Inför de stora utmaningarna vi står inför behöver vi ha med oss de stora bolagen.

Så du är fortsatt lång i Vodafone, Scatec Solar och det tredje var...?

–Advanced Drainage Systems, ADS. –Super. Det var allt för idag.

I morgon får vi besök av Sven-Olof Johansson. Missa inte det!

Vilka investeringsmöjligheter uppstår när hållbarhetskraven skärps? Det svarar Philip Ripman från SPP på i dagens avsnitt. Dessutom intervjuas NCAB:s vd Hans Ståhl med anledning dagens kvartalsrapport.

Philip Ripman pratar bland annat om Scatec Solar och Vodafone.

Programmet leds av Ara Mustafa och Hans Ståhl intervjuas av Matilda Karlsson

  • Dramatisk utveckling väntar USA6:29

    Dramatisk utveckling väntar USA

    Inköpscheferna i Kina är hoppfulla men omvärlden fortsätter bromsa in. I USA sprids coronaviruset allt snabbare. Det senaste om vad som händer på marknaderna med Handelsbankens Kiran Sakaria.

  • Dyrt att missa de stora uppgångarna21:24

    Dyrt att missa de stora uppgångarna

    Börsen har återhämtat sig något de senaste dagarna men världsekonomin tyngs fortfarande av coronaviruset. Jonas Thulin från Erik Penser Bank söker ljusglimtarna med hjälp av hårda data i EFN Marknad.

  • Kraftig uppstuds för Kina-PMI4:07

    Kraftig uppstuds för Kina-PMI

    Den första skörden av inköpschefsindex från Kina har kommit och både industrin och tjänstesektorn överraskar positivt. Det senaste om vad som händer på marknaderna med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 2%
NASDAQ Composite 1.7%

Vinnare & förlorare

Lundin Petroleum 15.6%
Swedish Match 5.1%
Paradox Interactive 4.7%
Thule Group -6%
Hennes & Mauritz -6.5%
Intrum Justitia -8.7%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Snabbt fall kan ge snabb återhämtning14:02

    Snabbt fall kan ge snabb återhämtning

    Nu kommer statistiken som verkligen visar de enorma globala ekonomiska effekterna av coronakrisen. Men den permanenta skadan behöver inte bli så stor som befarat.

  • Ingen ljusning för oljepriset5:49

    Ingen ljusning för oljepriset

    Oljan fortsätter att pressas av både coronakrisen och priskriget mellan Opec och Ryssland. Kinas centralbank sänkte räntan under morgonen.

  • Så väljer du rätt obligationsfond17:08

    Så väljer du rätt obligationsfond

    Marknaden för företagsobligationer har hamnat i fokus under den ekonomiska oron på grund av coronakrisen. Hur ser kapitalflödena och riskspridningen ut och varför har fonder stängts för uttag. Det diskuteras i EFN Marknad med Maria Ljungqvist från Aktie-Ansvar.