Oljeattackerna försvårar Feds beslut

Här sitter vi och pratar. I dag är det stort fokus–

–på effekterna av drönarattackerna på oljeanläggningarna i Saudiarabien.

Det blev stora effekter på oljepriset och marknaderna.

Välkomna till Börslunch denna måndag 16 september.

Ja, det är dramatiska tider.

Det är roligt att ha Marie Giertz och Erik Nordenskjöld med oss.

Extra kul är det att ha Ola Ringdahl här. Du har varit vd för Lindab i ungefär ett år.

Vad är din övergripande bild av läget i bolaget nu?

Det har varit intressant att lära känna Lindab under detta år.

Det är ett stort bolag. Vi finns i nästan hela Europa.

Jag har rest runt och träffat kolleger.

Det finns mycket fint att ta till vara, men också mycket att förnya och utveckla.

Men mitt intryck är att det är ett fint bolag.

Ta tillvara och utveckla... Man har vuxit snabbt.

Så nu ska man finjustera lite och inte bara fokusera på tillväxt?

Vi firade 60-årsjubileum i våras.

Under Lindabs första 50 år etablerade man sig i nya länder och ökade antalet produkter.

Man expanderade varje år.

Vid en tidpunkt kan det bli dags att konsolidera–

–och se på produktportföljen och närvaron i olika länder–

–för att se om vi är uthålligt lönsamma på alla platser.

Det hör till det vi gör nu.

Vi ser vad vi ska satsa på för att bli mer framgångsrika.

Vilka delar av världen är ni starkast i?

Vi har ett väldigt starkt fäste i Norden.

Men stora viktiga marknader för oss är också Storbritannien, Frankrike–

–Tyskland, Polen och flera andra av de stora europeiska länderna.

Vi är rätt spridda, men har tonvikten på norra halvan av Europa.

Där har ni backat lite i sommarens rapport.

Om man tittar på kvartalsförsäljningen kvartal två, så var det en nedgång i Norden–

–jämfört med ett år tidigare. Men då hade försäljningen 2017-2018 stigit kraftigt.

Den kanske steg för snabbt för vårt eget bästa.

Vi har nu hållit igen vad gäller projekten. Syftet är att förbättra lönsamheten.

Vi växte lite för snabbt och fick lite växtvärk ett tag där.

Det blir ett effektivare och lönsammare Lindab.

Nu har ni den allmänna konjunkturoron som bubblar där ute.

Hur skulle du säga att Lindab påverkas av den?

Lindabs största segment är ventilation.

Där är vi stora i de flesta europeiska länder.

Sen har vi en mindre del, som är byggkomponenter.

Där är vi stora i Skandinavien och delar av Östeuropa.

Det är lite olika affärer där.

Byggkonjunkturen drabbar olika delar av Europa vid olika tider och på olika sätt.

Vi ser att antalet tillstånd för att bygga nytt går ner–

–i alla fall tyder det på det framåt.

Hur mycket som kommer att drabba Lindab vet vi inte. Vi har samtidigt en nollränta–

–som ju stimulerar en hel del byggande också. Vi är rustade för flera olika scenarier.

Vi måste vara det. Vi räknar med en lugnare tillväxt framöver än vi sett dessa tre år.

–Vi är förberedda på det. –Vill du fråga nåt? Du gillar den globala...

Man blir nyfiken. Det är ju svagt i Tyskland.

Framför allt gäller det tillverkning och bilindustri. Känner ni av det?

Vi har haft kraftig tillväxt i Tyskland–

–men nu känner vi att vi planar ut på tillväxttakten i Tyskland.

Vi är inte så knutna till biltillverkningssegmentet–

–utan mer till industri- och kontorsfastigheter och flerfamiljshus.

Men även där ser man en viss inbromsning. Men vi är kvar på en ganska hög nivå.

Vi är alltså inte nere på dåliga nivåer nu–

–utan vi ligger kvar på en tillverknings- och försäljningstakt som är bra för Lindab.

Vi har mycket att arbeta med för att höja vår effektivitet–

–och vända lönsamheten ytterligare.

En avslutande fråga från Erik.

Jag funderade på det här med internationell exponering och Riksbanken i fokus.

Vad händer om kronan går starkare?

Vi skulle välkomna en starkare krona.

Jag har svårt att förstå dagens utveckling, som hela tiden försvagar kronan.

Jag tycker inte att det är positivt.

Jag talar nog för många exportföretag. Vi vill ha förutsägbarhet i valutautvecklingen.

Vi mår inte bra när det är tvära kast. Vi är inte i behov av nån valutadopning.

Vi vill ha en starkare krona–

–för att också kunna sätta tryck på effektiviseringar i Sverige.

Jag är inte så förtjust i den utveckling vi har sett.

Mycket intressant. Tack, Ola Ringdahl, för att du gästade oss. Lycka till.

Vi ska snacka vidare om annat. Innan vi ger oss in i oljediskussionerna–

–noterar vi att Billerud Korsnäs har vinstvarnat och straffas för det på börsen.

Aktien var nere 5 % för en stund sen. Även H&M backade efter sina försäljningssiffror.

Men vi ska gå vidare till helgens stora händelse, nämligen attacken mot Aramco.

Det är den största produktionsstörningen nånsin vid ett enskilt tillfälle–

–och den största prisrörelsen på råvarumarknaden. Spontana reaktioner?

–Vi talade om global osäkerhet. Detta blir... –...en ny global osäkerhet.

Vi har inte varit vana vid störningar på oljeutbudssidan.

Det har inte varit i fokus de senaste åren, snarare tvärtom.

Vi har haft en positiv utbudsstörning då vi fått mer av andra oljeenergikällor–

–till exempel USA med skiffergas.

Det här är ett nygammal fenomen–

–att det kommer in såna störningar på marknaden.

Det är intressant om det fortsätter.

En enstaka grej kan marknaden absorbera med en prisjustering.

Men om det kommer ytterligare... Vi har haft kapningar av fartyg och så de här attackerna.

Om det blir ett nytt riskscenario kring oljan, så ökar det på pressen.

Tror du att detta kan få konjunkturen att tippa över?

Inte i nåt grundscenario, men man vet aldrig.

Det är ett annorlunda narrativ–

–jämfört med att vi har fått billigare olja och blivit mindre beroende av Gulfen.

Men vi kommer fortfarande att få mycket olja därifrån. Det slår på marginalen.

Om vi växlar vidare bland graferna, så har vi störtningen och prischocken.

Men oljan brukar gå hand i hand med inflationen.

Jag tror att du har en graf, om vi fortsätter vår grafvandring här...

Här kan man bli orolig. Vi har ett Fed-besked på onsdag.

–Dyrare olja och högre inflation. Eller? –Ja, rent generellt blir det så.

Sen är det frågan om Fed kommer att titta så mycket på det i det korta perspektivet.

Är det här ett hack i kurvan eller en ny regim med högre oljepris?

Om det är det senare, så kan inflationssiffrorna bli högre och högre.

Det kan bli svårt för Fed att kommunicera kring det.

Det finns ju ett sorts narrativ som säger att räntorna ska vara normalhöga–

–och att de inte ska pressas ner i negativt territorium, som de gör i Europa och Sverige.

Marie, Fed brukar vara ganska flexibla. Eller hur?

Ja, det kan man säga. Den senaste omsvängningen som gjorts sen årsskiftet...

Men framför allt kring våren hade vi fortfarande starka data i USA–

–vad gäller den inhemska ekonomin.

Man tillät sig därför att göra den här omsvängningen och sänka räntan.

Det har i och för sig berott på den låga inflationen.

Men man ser också att de tittar mer på riskerna ute i omvärlden.

Det är handelshinder och geopolitiska orosmoment. Det viker ner i Europa.

Fed tenderar nog att vara lite flexibla.

Om inflationen börjar ticka upp på grund av oljepriset...

Vi ska komma ihåg att oljepriset har kommit ner...

Inflationsimpulsen från oljan är snarare tvärtom just nu.

Den inflationen är egentligen lite högre.

Om den skulle börja stiga där–

–och det finns risk att den underliggande inflationen, rensat för olja, tickar upp–

–så blir det mer bekymmersamt för USA.

Men då kan man titta på konjunkturläget. Får det effekt på konsumenternas beteende?

Då kan det bli ett svaghetstecken. Högre oljepris ger högre kostnad för gemene man–

–och hushållen och bensinpriserna. Det kan bromsa konjunkturläget.

Fed brukar vara duktiga på att balansera inflation kontra konjunkturläge.

Vi ska inte dra för stora växlar på den här enskilda händelsen.

Vi vill sätta rubriken: "Nu vänder det."

Det kan ses som en inflationsdrivare som får Fed att höja räntorna i en svag konjunktur–

–vilket vore en mardröm–

–eller det motsatta: "Nu är det oroligt där ute, så nu kan vi sänka räntorna."

Sen beror det på vem avsändaren är.

–Om det är Iran, menar du? –Ja precis, var det kommer ifrån.

Framtiden får utvisa det. Vi hade en graf här.

Den visar att Fed kanske inte alltid fäster så stor uppmärksamhet vid det här.

Fed tittar på andra...

Jag nämnde det lite kort. Den gröna exkluderar energin.

Den ligger ganska stabilt runt 2 %-strecket.

Den har tickat upp lite, så det är en diskrepans mot den blåa linjen, oljepriset–

–som snarare har gått ner. Samtidigt har vi inflationen, den röda, som inkluderar oljan.

Den ligger under den underliggande inflationen i dag.

Man tenderar att vilja ha stabila priser.

Då brukar man försöka rensa för de priser som ofta går upp och ner–

–vilket ju energi- och oljepriset gör, och även livsmedelspriser.

Du brukar säga att högkonjunkturer inte självdör. De blir mördade.

Ofta av centralbankerna. Det kommer policymisstag nånstans i processen.

Det är svårt att förutspå vilka de är. Det är därför det går som det går.

Det här att centralbankerna inte parerar med sänkta räntor då det finns ett tryck på dem–

–att normalisera ränteläget–

–skulle kunna vara ett sånt svansscenario.

Det är inte det mest troliga.

Men om man letar efter risker för att centralbankerna skulle kunna göra misstag–

–så är det att man inte är lika benägen att sänka nu när det inte är kris och panik.

Men man kanske kan skapa sånt själv. Det är risken.

–Förlåt. –Nej, kör på.

Det där med policymisstaget... Det är som du säger–

–att konjunkturen inte dör av sig själv, utan det brukar vara centralbanken–

–som stramar åt lite för mycket.

Och den oron tror jag att man kände för ett år sen när Fed inledde räntehöjningscykeln.

Men sen kände man ändå att det fanns orosmoment med handelstullar och så.

Jag skulle säga att den där risken med policymisstag, att Fed stramar åt för mycket–

–minskade lite då man gjorde omsvängningen i våras och sänkte räntan.

Sen kanske marknaden inprisar för mycket av räntesänkningar.

Inflation eller oljekriser kan ju göra att man inte kan sänka så mycket som man tänkt.

Då blir väl marknaden lite sur.

Men jag har svårt att se, i det här läget när Fed redan har sänkt...

Man kommer nog att sänka på onsdag också. Då ser inte jag nåt policymisstag i närtid.

–Men riskerna finns alltid. –Vi har en Fed-graf. Man sänker på onsdag...

...trots att börsen är all time high och inflationen överträffar förväntningarna.

Sen fortsätter man sänka ända fram till 2020.

Erik, din svansrisk känns lite avlägsen här.

Det är därför det är just en svansrisk.

Det är inte huvudscenariot.

Man försöker nog parera allting, men med nya data går det lätt att svänga.

Men den nya datan är klurig. ISM-siffrorna visar att USA är tudelat.

Konsumenterna mår superbra, men det gör inte tillverkningsindustrin.

Vi har den här klassiska grafen också. Är det svårnavigerat?

Ja, det kan man säga. Den här grafen är ganska spännande.

Man kan å ena sidan bli optimist.

Man kan tycka att tillverkningsindustrin och den globala handeln må vara körd i botten.

Men den amerikanska ekonomin är till största delen en service- och tjänstesektor.

Och arbetsmarknaden ser stark ut, så det är inte så stora orosmoment i USA:s ekonomi.

Tjänstenäringen är stark.

Men om man vill vara pessimist kan man undra–

–om den blå kurvan, tjänstesektorn, också kommer att vika ner–

–i linje med tillverkningsindustrin. Vilket ben ska man stå på?

Vilket ben står du på?

Tillverkningen har nog möjligtvis bottnat lite.

Jag tror inte på recessionsoron om det inte blir nån ytterligare chock utifrån.

Det är framför allt handelstullarna i första hand.

Och att det är så låga räntor.

Det är svårt att i den miljön se att det skulle bromsa in kraftigt.

–Vad är din känsla? –Det är svårt att säga emot.

–Det vill jag inte göra heller. –Det blir bättre tv.

Det är därför jag är rädd för policymisstagen.

Så länge man vågar hålla räntorna låga–

–är det inte mycket som talar för att det tippar över kanten.

Det är mitt riskscenario. Huvudscenariot är snarare i linje med det som du sa.

Vi har pratat mycket om oljan och inflationen–

–som en möjlig risk. Vi brukar prata mycket om handelskriget i programmet.

Men ger inte ett krig med Iran–

–en ny värld av fylligare global policyrisk?

Det blev tyst.

Det är inget som man kanske inte prisar in.

De geopolitiska riskerna generellt oavsett om–

–vi pratar Mellanöstern, Kina, tullar och USA–

–biltullar mot Europa eller brexit...

Det finns massor av geopolitiska risker.

Det struntar man i på marknaden.

Gör man det? Bitvis tar man verkligen hänsyn till det.

Det var det som drev ner det. I fjol var det mycket–

–kring handelstullar och riskerna. Det har faktiskt fått effekt.

Företagen är mer försiktiga. Efterfrågeläget har gått ner.

En stor del av den nedgången som synts inte bara i barometrar–

–utan även i ren konjunkturdata, handlar om att företagen varit försiktiga–

–för att man inte vet... Ola sa det inledningsvis.

Man vill veta spelreglerna. Det spelar ingen roll om kronan är stark eller svag–

–bara man vet spelreglerna. Det är samma sak med tullar.

Företag klarar tullar. Det har alltid funnits.

Men man vill veta vilka tullar som gäller i framtiden.

Innan dess avvaktar man.

Det syns i investeringsstatistiken. Den är ju betydligt svagare.

Klarhet efterlyses. Vi ska avsluta med en annan spaning om du inte vill kroka på.

Du har med dig en sista graf: Aktiefaktorer mot globala aktier.

Det är nästan bäst att du får förklara själv.

Vi är fascinerade av det långsiktiga investeringstankesättet.

Vad som är intressant... Det här är faktorer som är–

–akademiskt bevisade. Att småbolag går bättre än börsen, vet väl alla.

Men det finns andra faktorer att titta på.

Vi gillar att kika på "minimum vol".

Bolagen med lägst volatilitet.

Lågriskaktier, helt enkelt.

Och hur de överkompenserar för risk generellt sett.

Men intressant är att de har spöat marknaden det senaste året.

Det framför allt i att de inte går ner lika mycket när börsen faller.

Sen går de upp ungefär lika mycket när börsen går upp.

Lika mycket belöning på uppsidan, men mindre nedsida.

De ska ge en överavkastning, men nu är det 10-12 %.

Det är alldeles för mycket. Men det är en enkel investeringsstrategi.

Den som vill identifiera några lågvolatilitetspapper.

Vad ska man kolla på?

Volatiliteten. Men de flesta strategier går ut på att titta på–

–vilka aktier tillsammans ger den lägsta volatiliteten.

De aktiestrategier som finns går ut på att titta på hela aktieuniverset–

–och plocka ut den del som tillsammans ger den lägsta volatiliteten.

Det är korrelationseffekten man också vill åt.

Då får man intressanta portföljer.

Bästa mixen, mer klarhet och klart för i dag.

Vi rundar av här. Tack för att ni kollat.

I morgon ska vi göra bästa mixen och snacka globala aktier–

–med Andreas Brock, Niklas Larsson och Lars-Ola Hellström.

Häng med oss då. Tack för i dag.

Börsen faller tillbaka efter attackerna mot saudiska oljeanläggningar. Detta tar givetvis stor plats i dagens Börslunch som gästas av Marie Giertz från Kåpan och Erik Nordenskjöld från Citroneer. Dessutom intervjuas Lindabs vd Ola Ringdahl.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman

  • Olavi: Ta det lugnt och studera rapporter16:28

    Olavi: Ta det lugnt och studera rapporter

    Rapportskörden tar fokus i dagens Börslunch. Johan Nilke från Lannebo Fonder och Jonas Olavi från Alfred Berg finns på plats för att analysera bland andra Swedbank och SSAB. 

  • Blir 2020 ett nytt 2016?16:27

    Blir 2020 ett nytt 2016?

    Världens börser faller då riskaptiten sjunker i takt med att coronaviruset sprider sig. För att diskutera klimatet på marknaden finns Handelsbankens globala analyschef Lena Fahlén och Danske banks strateg Mattias Sundling med i Börslunch.

  • Viruset smittar börsen8:56

    Viruset smittar börsen

    Coronaviruset påverkar marknaderna i en allt större utsträckning. De viktigaste händelserna i den makroekonomiska världen avhandlas av Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.4%
NASDAQ-100 1.5%
NASDAQ Composite 1.4%

Vinnare & förlorare

Billerudkorsnäs 10.1%
Telia Company 1.9%
Bure 1.9%
Hexagon -0.8%
Stillfront Group -1.8%
Arjo -1.8%
Uppdaterad ons 10:03
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier