Att investera på frontiermarknader

Välkommen till Börslunch på EFN.se.

Det är fredag 1 december.

Börsen är ner en knapp procent.

H&M-aktien sjunker på sänkt riktkurs från Carnegie.

Men i dag fokuserar vi på en marknad–

–som vi inte brukar prata så mycket om:

De så kallade "frontiermarknaderna".

Mattias Martinsson, investeringschef på Tundra Fonder.

Det stämmer.

Hur definierar ni frontiermarknader?

Vi är drygt 7 miljarder människor i världen.

Cirka en miljard bor i den utvecklade delen av världen.

Sen bor det 6 miljarder i utvecklingsländerna.

Tundra fokuserar på de 800 miljoner människorna–

–som är längst bak i termer av ekonomisk utveckling.

Ni är ganska selektiva även på frontiermarknaden–

–och fokuserar på vissa av dem.

Gruppen frontiermarknaden består av runt 30 länder.

Det är lite för många länder att följa–

–för att göra det riktigt bra.

Vi väljer normalt 7–8 marknader i taget.

Alla har ungefär samma karaktäristik.

De kommer från en låg ekonomisk bas.

De är kanske 50 år efter oss.

Det är stora befolkningar, vilket gör att de här länderna–

–kan bygga upp sina "national champions"–

–sina Skandia, Ica och så vidare.

Alla länder blir ju inte rikare.

Vi har haft fattiga länder hundratals år.

Många stannar i utvecklingen. Varför är de här bättre?

Om man går tillbaka riktigt långt i tiden–

–typ 350–400 år tillbaka i tiden–

–så var Indien och Kina viktiga världsekonomier.

Sen kom ett antal hundra år, där man kan debattera skälet–

–till varför de halkade efter.

Men de senaste 20 åren har ju länder som Kina och Indien–

–kommit väldigt snabbt.

Nu tror vi att nästa grupp länder som kanske kan visa–

–lika hög tillväxt som Kina gjorde de senaste 20 åren–

–finns bland länder längre bak, med lägre lönekostnader–

–och en vilja att springa lite snabbare.

Vi kan väl titta lite på–

–hur frontiermarknaderna som index har utvecklats.

Vi jämför med traditionella tillväxtmarknader–

–och utvecklade marknader.

Utifrån den här ser man att frontiermarknader...

Det är aggregat, så alla länder ingår väl.

De har gått lite sämre. Vad förklarar det?

Om man tar de 30 länder som utgör frontier-index–

–har de fram till i år gett ungefär samma avkastning–

–som tillväxtmarknader.

I år är den stora skillnaden teknologisektorn.

Den största sektorn i tillväxtmarknader–

–är inte längre olja, gas och råvaror–

–utan teknologisektorn.

Bolag som Alibaba och Tencent har gått drygt 100 % i år.

Nästan 40 % av avkastningen på tillväxtmarknadsindex i år–

–är från teknologisektorn. Om man tror att det fortsätter–

–är det bättre att ha en tillväxtmarknadsfond.

Blir det inte också lite av ett råvaruspel–

–på de här frontiermarknaderna?

Råvarusektorn i frontiermarknaden är ganska liten.

Den är ungefär 7 %.

Tundras frontierfond, Tundra Sustainable Frontier Fund–

–investerar inte i utvinning av fossila bränslen–

–och inte heller i raffineringar.

Dels är det en del av vår ESG-policy–

–dels så tror vi att bolag–

–vars huvudsakliga produkt bestäms på världsmarknader–

–har svårt att styra sina marginaler–

–och det är svårt att förutspå hur mycket de ska tjäna.

Vi fokuserar mer på "strukturell tillväxt".

På bolag som är verksamma i sektorer–

–som vi tror ska växa snabbare än ekonomierna som helhet–

–som har större behov och riktar sig till en bred massa.

Blir det ännu viktigare att vara selektiv här–

–än på övriga marknader?

I högsta grad, ja.

Vi ser på tillväxten. Den här grafen visar–

–befolkningsökningen i de länder ni fokuserar på.

Mycket av det här driver på tillväxt och konsumtion.

Den här grafen visar tillväxten för kommande år.

Det är ju väldigt höga siffror långt fram i tiden.

Och det är i de här länderna som ni ser möjligheterna.

Här kommer det viktiga, där vi har en lite annan syn.

Vi visar siffrorna på hög BNP-tillväxt.

Men hög BNP-tillväxt är långt ifrån detsamma–

–som hög aktiekurstillväxt.

Av det skälet har vi valt att fokusera på färre länder–

–och göra "stock picking" där, då vi tror att...

Det finns massor av problem–

–i Pakistan, Vietnam och Bangladesh.

Ett stort problem är "corporate governance"–

–hur bolagen sköter sig mot minoritetsägare.

För att kunna lägga tillräckligt stora resurser på det–

–fokuserar vi på 7–8 länder i taget.

Jag antar att fördomen säger–

–att de här länderna kanske har sämre visibilitet–

–sämre tillgång till bolagen, likviditeten i aktier...

Det är svårare att göra en analys. Stämmer det?

Ja, därför sa vi från början att...

Vi har också en Pakistanfond–

–men om man ska hålla på med de här länderna–

–så kommer inte investerare om tio år att acceptera–

–att man har en Pakistanfond men bara kontor i Sverige.

Om vi ska ha en landfond, ska vi också ha kontor på plats.

Vi har en Vietnamfond och ett kontor i Ho Chi Minh-staden.

Du kan vara en jätteduktig "stock picker"–

–och åka runt i de här 25–30 länderna–

–men det är lite fördomsfullt att tro–

–att deras finansiella marknader–

–ska utvecklas så långsamt som en sån filosofi kräver.

Vi siktar på att vara riktigt nära på färre marknader–

–med elva förvaltare och analytiker, som går på djupet–

–och kanske inte bara köpa index–

–alltså de största bolagen.

De mest spännande bolagen i länderna–

–finns i mid cap-segmentet, som vi skulle kalla det.

Är de flesta av bolagen väldigt lokala–

–eller börjar de bli globala i sin natur?

Flertalet av de bolag vi investerar i–

–är exponerade mot sitt lands privatkonsumtion.

Vi har stor övervikt i till exempel hälsovård.

Det man spenderar mer pengar på, om man kan–

–är att hålla sin familj frisk.

Vi har också stor exponering mot–

–rena privatkonsumtionsbolag–

–som matproducenter och så vidare.

Det är bolag som främst gynnas av–

–att människorna där får det lite bättre och får en lön–

–varför de kan köpa sina varor på en stormarknad–

–i stället för på fyra, fem olika marknader.

De behöver skor till sina barn, och så vidare.

Blir det ändå inte ett derivat av en råvarumarknad–

–som Pakistan, som har högt råvaruberoende?

Inhemska sektorer drivs väl–

–av hög sysselsättning i oljeindustrin?

Precis. Nästan alla av de här marknaderna gynnas ju av–

–lägre råvarupriser. Pakistan importerar ju 67 %–

–av sin olja och gas.

De har gynnats kraftigt av ett lägre oljepris.

Här finns nog också en specifik risk.

Om man tänker sig att oljepriset–

–kommer tillbaka till 100–150 dollar–

–så skulle det skapa stora problem i Asien–

–och i flera av våra marknader.

Vi ser på några tillväxtgrafer till.

Du gillar ju det, Roger. Den första visar–

–hur stor andel icke-OECD-medlemmar–

–har av ekonomin, jämfört med OECD-medlemmar.

Nu tror jag faktiskt att det är fel färg på de här.

Kontentan är att de som inte är med i OECD–

–får en allt större vikt i den globala ekonomin.

Det stämmer. Och man kan tillägga att år 2000–

–utgjorde utvecklingsländerna, inklusive Kina och Indien–

–ungefär 40 % av världsekonomin.

År 2030 förväntas utvecklingsländer utgöra 60 %.

Det finns en undersökning som FN har släppt–

–som visar att de närmaste 50 åren–

–kommer all ökad arbetskraft i världen–

–att komma från utvecklingsländer.

Det tror vi innebär att det byggs fler fabriker där–

–och att det behövs fler vägar och stormarknader–

–och allt annat, så att...

Den ekonomiska aktiviteten blir nog högre i den regionen–

–men den måste översättas–

–till att hitta bra aktier att investera i, bra bolag.

Man ska nog inte göra det så banalt som du–

–man måste titta lite på det.

Självklart ska fattiga länder växa snabbare–

–det är nästan en ekonomisk naturlag.

Det som är viktigt är att vara selektiv.

Man kan inte bara investera i alla fattiga länder...

Då skulle jag ha varit rik för länge sen.

Vi tittar på en bild innan vi går över till enskilda case.

Åter utifrån de marknader ni tittar på–

–visar den hur stor BNP och andel av OECD de har.

Kurvan pekar stadigt uppåt.

Men från väldigt låga nivåer.

Det stämmer. De sju länderna vi talar om–

–är runt en och en halv gånger större än Europa.

Om du sätter ihop dem motsvarar de nästan–

–två tredjedelar av Indien och tre fjärdedelar av Kina.

Mängden människor är gigantisk.

Men i många av länderna är den politiska risken...

För mig som ekonom finns ingen värre risk.

Omöjlig att ha kontroll över. Hur hanterar ni den?

Egypten och Pakistan är bra exempel.

Om vi har sju länder och elva förvaltare och analytiker.

Då finns förutsättningen att följa varenda nyhetsflöde–

–att hålla koll på alla val...

Den senaste finansministern, räntebanan...

Och att hålla koll på nynoterade bolag.

Det är en avgränsning.

Vi har valt att göra den, för att kunna investera...

För att kunna hitta bra aktier.

Vi tar en titt på Tundra Fonders allokering.

Egypten och Vietnam har stora andelar.

Några av bolagen Mattias tagit med är Daewoo Express–

–och Adamjee, båda från Pakistan.

Och GB Auto och Kido Foods.

Bilden visar att p/e-talet för Pakistan–

–är väsentligt lägre än tillväxtmarknaden, MSCI.

Ska det inte vara låg värdering?

Det ska det. Pakistanfonden var vår första fond.

Vi introducerade den 2011 och blev förstås utskrattade.

Med lite tur blev den bästa fonden–

–i det svenska pensionssystemet 2012–2014.

Då fick man nån form av acceptans.

Den har blivit uppgraderad till "Emerging Markets".

Pakistan har en såpass likvid aktiemarknad–

–att ett stort indexinstitut, MSCI, fattade beslutet–

–att placera Pakistan i "fingruppen"–

–bland utvecklingsländerna, "Emerging Markets".

Där placerades Pakistan i maj. Trots det...

De flesta förväntade sig att marknadens värdering–

–efter det skulle närma sig Emerging Markets som snitt.

Men den politiska oron, det är val nästa år...

...har lett till en kraftig nedgång i år, nästan 30 %.

Den första riktiga rekylen sen vi startade fonden.

Går ni in och köper mer då?

Nej. Vi hade mer i Pakistan i slutet av fjolåret.

Vi var medvetna om den kommande politiska oron–

–inför valet 2018–

–och överraskades inte av den diskussionen.

Det var inte därför vi sålde en del av innehaven.

Istället hittade vi väldigt billiga bolag i Egypten–

–efter att landet hade devalverat sin valuta.

Vi är fortsatt positiva till Pakistan.

Den politiska oron påverkar nog marknaden–

–ännu ett par månader, innan investerarna kan titta på–

–vad som händer efter valet. Nån gång runt februari–

–ska man nog hålla ögonen på Pakistan.

Roger har tagit med sitt favoritcase. Glassföretaget–

–du äter mycket glass...

Kido Foods.

Det här blir dagens graf. Glasskonsumtion per capita.

Vietnam ligger långt ner.

Bolaget har en ledande marknadsandel.

40 % av marknaden?

Ja. Ett otroligt starkt varumärke, det gillar vi.

Bolaget skapades när de köpte Unilevers Wall's–

–för 13 år sen. Dagens konsumtion–

–är som en dajmglass per år.

Vi hoppas inte att vietnameserna–

–ska börja konsumera sötsaker i samma mängder som vi.

Men konsumtionen kan nog tiodubblas de närmaste tio åren.

Tio dajmglassar om året.

En dajmglass i månaden.

Djupfryst mat. Där ligger de också efter andra länder.

Malaysia och Singapore ligger närmast.

Det var skälet till börsnoteringen för att få nya pengar.

I dag säljs djupfryst mat–

–för runt 900 miljoner kronor i Vietnam.

90 miljoner invånare.

I Storbritannien är summan 150 miljarder kronor.

Vietnameserna är ännu så länge skeptiska till fryst mat.

Den som äter den kan bli sjuk, tror de.

Och de är övertygade om att kvaliteten är sämre.

Kido har ett starkt varumärke, ett av de fem–

–mest kända konsumentmärkena. De har 70 000 frysboxar–

–över hela Vietnam. När de sätter sitt varumärke på det–

–kanske attityden kan ändras.

Långsiktigt, i takt med att vietnameserna får kylskåp–

–och arbetar heltid–

–fylls nog frysboxen med en del frysta produkter.

Vilken värdering har bolaget?

Det är rätt dyrt. Runt 20 gånger årsvinsten.

Det växer nog med över 30 % per år–

–under en överskådlig framtid.

En sista bolagsgraf. Orkar du det?

GB Auto från Egypten är den största marknaden–

–ni är exponerade mot.

GB Autos market cap är 0,2 miljarder dollar.

Indus Motors är tillverkare till Toyota i Pakistan.

Skillnaden är enorm.

Bolaget är en biltillverkare som sätter ihop delar.

Delarna importeras och monteras ihop–

–ett vanligt sätt att producera bilar i de här länderna.

I takt med att Pakistans konsumenter fick mer pengar–

–och ville köpa bilar, blev biltillverkarna attraktiva.

Grafen visar utvecklingen till och med februari.

Sen dess har aktien sjunkit runt 25 %.

Men... Indus Motors var ett av de mest populära bolagen.

Deras tillverkningskapacitet–

–är ungefär densamma som GB Autos.

GB Auto är en lokal biltillverkare i Egypten.

Sen Egypten devalverat valutan med hälften november 2016–

–har en stor satsning gjorts–

–för att gynna inhemsk produktion. Arbetslösheten minskar–

–så att ungdomarna håller sig lugna.

Dessutom undviks framtida valutakriser.

Bolaget blir nog perfekt positionerat–

–i målsättningen att öka inhemsk produktion.

Ett innehav som kanske kan gå fyra, fem gånger–

–de kommande åren.

Bra avkastning. I dag är det 1 december–

–och julhälsningarna till Börslunch har börjat strömma in.

Vi ska titta på några av dem under december.

Vi börjar med en hälsning från en av våra favoritfamiljer.

Inför julen jag blott en önskan har:

Att gäster i Börslunch sitt ansvar tar.

Vi kan bättre än så...än att ge omdömet "fint bolag".

Alla Börslunchs tittare önskar vi julefrid–

–och en vacker gran. God jul, önskar Syding och Svahn.

Det där var mysigt värre.

Vi är tillbaka nästa vecka.

På måndag kommer Marcela Klang och P.O. Nilsson.

Missa inte det. Trevlig helg.

Frontiermarknader som Vietnam och Pakistan. Det är temat i dagens Börslunch som gästas av Mattias Martinsson, investeringschef på Tundra Fonder.

I dagens program:

Befolkningsökning bidrar till tillväxt.

Världens rikedom flyttar.

Tundras case.

Daewoo Express (Pakistan)

Adamjee Insurance (Pakistan).

Kido Frozen Foods (Vietnam).

GB Auto (Egypten).

Programledare: Jesper Norberg och Roger Josefsson.

  • USA fördömer Turkiets svarstullar4:03

    USA fördömer Turkiets svarstullar

    Qatar rycker ut till Turkiets försvar. Kina skickar handelsdelegation till USA. Matilda Karlsson och valutastrateg Lars Henriksson levererar en uppdatering av makroläget.

  • Sommartrubbel för Clas Ohlson2:40

    Sommartrubbel för Clas Ohlson

    Tinders grundare stämmer Match. Turkiet bojkottar Apple. Global Gamings och THQ övertygar. Africa Oils kräftgång fortsätter. Precise omsättning sjunker.

  • Kinas bopriser fortsätter stiga2:48

    Kinas bopriser fortsätter stiga

    Det är fortsatt spänt mellan USA och Turkiet. På dagens agenda har vi konsumentprisindex och PPI från Storbritannien och detaljhandelssiffror från USA. De viktigaste händelserna på marknaderna med Kiran Sakaria.

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.7%

Vinnare & förlorare

Holmen 8.6%
Paradox Interactive 3.4%
Essity 2.7%
Pandox -1%
THQ Nordic -3.4%
ICA Gruppen -4.9%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Spararnas aktiefavoriter i sommar15:41

    Spararnas aktiefavoriter i sommar

    Hur agerade spararna under sommaren och vilka var de viktigaste ekonomiska händelserna? Börslunch sammanfattar sommaren med hjälp av Johanna Kull från Avanza och Michael Livijn från Nordea.

  • 10:29

    "Värre än det värsta vi befarat"

    Den turkiska liran har fallit stort den senaste tiden och president Erdogan vidhåller att låga räntor är det Turkiet behöver nu. Emre Akcakmak, förvaltare på East Capital Turkiet, håller inte med.

  • 4:04

    "Erdogan har kniven mot strupen"

    Krisen i Turkiet står fortsatt i fokus. Från Kina har vi fått oväntat svag statistik. De viktigaste händelserna på finansmarknaderna med valutastrateg Lars Henriksson.