De stora snackisarna på obligationsmarknaden

Året har knappt börjat, men det har redan hänt en hel del.

Bland annat har Dustin rapporterat och fallit ett par procent.

Dessutom fortsatte oroligheterna mellan USA och Iran i natt.

Hur bekymrad är räntemarknaden över det? Det och mycket annat blir det i Börslunch.

Det är faktiskt årtiondets andra Börslunch.

Vi ska fokusera på obligationsmarknaden, räntor och krediter.

Välkomna Karin Haraldsson och Maria Ljungqvist. God fortsättning.

I dag kom ett riksbanksprotokoll. Vi ska inte prata centralbanker.

Intresset där låg kring resonemanget om varför man övergav minusräntan.

Ni som jobbar på räntemarknaden, välkomnade ni övergivandet av minusräntan?

Ja, verkligen.

Det här är ju bra för räntenivåerna på lågriskräntefonder, kortfonder.

Det blir lättare att konkurrera med banksparande nu, som fondalternativ.

Men också för ekonomin sett... Minusränta är ju nånting rätt extremt.

Om man har för låga räntor för länge får man en snedvridning i resursallokeringen.

Det är bra att stimulera investeringar–

–men en del startups som kommer till när man har väldigt låga räntor väldigt länge–

–blir inte lönsamma på sikt, och de klarar inte andra miljöer.

Därför är det bra att överge. Sen är tajmingen konstig.

Varför inte göra de två höjningarna det första halvåret? Nu är ekonomin svagare.

–Har du nån spaning? –Jag håller bara med.

Det är jättebra för vår marknad om centralbankerna fortsätter stimulera–

–vilket de lär fortsätta göra.

Ska vi behandla lite... Det har varit geopolitisk oro de senaste dagarna.

Har ni sett nån oro på den räntemarknad där ni är verksamma?

Inte direkt på företagsobligationsmarknaden.

Sen kanske det händer saker på räntemarknaden.

Men inte så där direkt, nej.

Svenska marknader är lite trögare på kreditsidan än övriga Europa.

Men när oron består under en längre tid–

–så växer det in även i den svenska marknaden, men det tar längre tid.

Företagsobligationerna brukar vara lite risk on/risk off.

De brukar korrelera med börsen.

Den röda grafen är kreditspreadarna för en trippel-B-kredit–

–alltså en normal "investment grade"-kredit.

På den vänstra axeln ser vi baspunkterna. Och den blåa är OMX30.

Här ser vi att de faktiskt korrelerar rätt väl.

Man kunde tro att när börsen går dåligt, så flyr man till företagsobligationer.

Men vår marknad går också sämre när det skakar.

Den är inte fullt så volatil, men uppvisar samma dynamik. Jätteintressant.

Vi rekapitulerar stora händelser på bolagsfronten, i din värld.

Vilka har varit de stora snackisarna 2019? SBB är väl en sån?

Det är det. Det är nya emissioner var och varannan dag – för 10 miljarder.

–Och man har köpt tillbaka. –Man har köpt tillbaka.

Man ville ju köpa Hemfosa, så där hände det mycket.

Och man fick "investment grade".

Man tar in mycket pengar, men lyckas samtidigt förbättra kreditvärdigheten.

Sen har marknaden varit väldigt gynnsam för den här typen av bolag.

Vi ska nämna Oriflame. Det är ett före detta börsbolag som är aktivt på er sida.

När de köptes ut från börsen finansierade de det–

–delvis med en jättestor obligation, på 7,5 miljarder, i både euro och dollar.

Det var väldigt intressant. Kupong, mellan 6 och 9 %. Det var en stor pjäs.

Vad säger du, Albin? Ska vi gå vidare med lite kreditspreadar och konkurser?

Ja, lite oro kanske.

Maria har med sig en graf som behandlar utvecklingen på marknaden.

Vi ser kreditpåslag i USA och Europa. Det är bäst att du förklarar.

"Kreditspread" kan man också kalla det.

Det är den extra kompensation som vi begär, utöver den underliggande räntan–

–för att ta kreditrisk.

De vita staplarna är USA, och de orangea är Europa.

Där ser man–

–att det har skett en minskning av spreadarna inom high yield-segmenten–

–som det här är.

–Sverige är inget undantag. –Nej, trenden är densamma.

Det andra sidan av det här myntet är en uppvärdering av obligationskurserna.

Det här har givit väldigt mycket avkastning i år.

Investerare kräver alltså mindre extra för att ta risken på kreditmarknaden.

Krediter har blivit dyrare, som när en aktie blir dyrare.

Jag läser bara artiklar om oroväckande skuldsättning och svenska konkurser.

Allt är allmänt illavarslande. Men det här visar på motsatt utveckling på marknaden.

Det är som med börsen. Centralbanker har varit inne och drivit.

Fundamenta har försämrats.

Men vi går mot nya rekord på börsen–

–och kreditspreadarna har komprimerats rejält under året.

Det är centralbanksdrivet, lite som Karin var inne på...

Nu har just riksbanken gått åt andra hållet.

Men framför allt ECB... Omsvängningen i ECB har varit viktig–

–för kreditspreadar och värderingen av kreditrisk under året.

Det har varit drivkraften bakom avkastningen.

Ska vi titta lite på betalningsinställelser också?

Det ser ju lite högre ut än 2018. Då kommer jag direkt att tänka på...

Med fler betalningsinställelser vill man väl ha högre kompensation för risken?

Ja, det borde vara det logiska. Så ska det funka.

Europa avviker lite. Där har man kommit ner, men i USA ser man en tydlig uppgång.

Men det är fortfarande låga nivåer.

Det historiska snittet i USA ligger på över 4–

–och globalt ligger det på 4, ungefär.

Vi är inte där än, så vi är inne i en normaliseringsprocess.

Men visst, bolagsfundamenta är faktiskt lite sämre i år.

Det blev sämre under 2019 medan spreadarna gick ihop.

–Centralbankerna, igen. –Apropå sämre förutsättningar...

...så tänker man på svenska Oscar Properties och RNB och norska Norwegian.

Det är väl exempel på krediter med vissa problem. Eller hur ska man sammanfatta?

Vi har inte haft många såna. Men här visar man möjligheter för obligationsinnehavare–

–att kunna påverka bolagen.

Här kan vi vara med och förhandla villkoren på obligationen–

–så att de inte ska gå i konkurs. I de här fallen har man förlängt obligationerna.

I Oscar Properties fall gjorde man nu en företrädesemission–

–för att kunna lösa in en del av lånet.

Det ingick i det paket som obligations- innehavarna förhandlade om under året.

RNB kanske räddades på det sättet också. Här kan vi vara med och påverka.

Det är värt även för aktieägarna att hålla koll på ert arbete.

Maria hade med sig en spaning som jag hoppat över.

Du menar att aktieägarna bör hålla koll på ert arbete–

–för ni kan påverka bolagens handlingsfrihet–

–när det gäller splittar...

Det finns anledning för en aktieinvesterare att sätta sig in lite...

Vad bolagen har för villkor i bank kan det vara svårt att få information om.

Men obligationsdokumentationen går att hitta och läsa.

Det kan stå allt möjligt där. Det kan stå att man inte får avyttra bolag.

Eller man får inte dra upp skulden, "net debt to ebitda", över en viss nivå.

Det kan förklara varför ett bolag inte säljer eller köper nåt–

–som en aktieinvesterare tycker är en "no-brainer".

–Eller inte ge utdelning, kanske. –Ja.

Investment grade-bolag har inte alltid så strikta kovenanter som jag nämnde nu–

–men de kanske har en rating som de vill värna om.

Om de delar ut för mycket, så kan en sån rating försämras.

Det kanske man inte vill riskera. Då kan det påverka utdelningspolicyn.

Kan såna som du stoppa en aviserad fusion eller en avknoppning?

Ja. Om vi är tillräckligt många som går ihop, så kan vi säga nej.

Men ofta måste man lita på att bolagen som man investerat i gör en bra affär.

Det är sällan vi stoppar ett uppköp, till exempel.

De riktigt hårda convenanterna är oftast extrema high yieldbolag.

Många tycker nog att det är lite för dåligt med convenanter–

–på vissa i mellansegmentet.

Det finns svaga investment grade som inte har rating. Så att...

Det är ett jobb vi har att göra att försöka påverka.

Innan vi går vidare... Jag nämnde konkurser som en oroshärd.

Antalet konkurser i Sverige är ändå ganska högt.

Främst bland mindre företag. Kan vi få en kort uppdatering.

I Q3 såg det ut som om vi skulle få en betydligt högre andel konkurser...

Nu pratar jag breda... inte just vår marknad.

Företag i allmänhet i Sverige som det finns en hel del statistik på.

Det är oftast mindre bolag.

Det såg ut som om det skulle bli högre 2019 än 2018, men så blev det inte.

Vi har sett att det är större bolag som går i konkurs.

Vi hade ju två riktigt stora som var kopplade till Thomas Cook.

Thomas Cook hade en euroobligation utestående.

De fanns med i vår marknad.

Kurserna kryper upp i storlekarna.

Det är den högsta nivån på fem år när det gäller antal anställda.

Över 20 000 anställda har berörts. Det har varit en del retailkonkurser också.

Det är värt att hålla reda på.

Det kan påverka fastighetsbolagens möjlighet att hyra ut och vakansgrader.

Jag tror inte att det går så fort. 2020 kan nog bli rätt okej ändå.

Men det är bra att ha det i åtanke.

2020 kan bli okej, men inte så här okej. 2019 var ju otroligt.

Här ser man yielden på amerikanska företagsobligationer–

–som är nere på ovanligt låga nivåer. Det tyder på klang och jubel i branschen.

Det här är högavkastande obligationer.

Yielden består av två delar.

En underliggande ränta, swapränta, på kanske 1,6 %–

–och en kreditspread på 3,3.

Båda har fallit under året.

Vi har en tabell som bryter isär komponenterna.

Förklara, Maria.

Den översta raden... Om vi tar USA för enkelhetens skull–

–så har den underliggande räntan en genomsnittlig nivå på 2,3 under året.

Det här kanske är till och med slutet på året.

2,3 i alla fall. Kreditpåslaget om man går ner två steg–

–var 4, så där fick man rätt så bra avkastning.

Sen fick det ytterligare en skjuts av att den underliggande räntan föll–

–med uppvärdering av obligationskursen på fastkupongsobligationer.

Det har USA och Europa oftast.

Men kreditpåslaget krympte också.

Det blev ytterligare en uppgradering av obligationskursen.

Det summeras till en avkastning på över 14 %.

Det måste vara fantastiskt för den här sektorn.

–Året innan var inte lika kul. –Nej.

Året slutade ganska svagt då kreditspreadarna gick isär.

Så det kommer från ganska låga nivåer.

Vi har en graf som visar just det. Albin, det var jobbigt för börserna då också.

–De gick hand i hand. –Varför blir det så tvära kast?

Det blir risk av/risk på, så att säga.

Det följer väldigt mycket. Det var just i januari som det bottnade ur.

Man gick ändå in året på...

Sverige liknade lite mer USA. Svagheten kom i Q4.

I Europa var hela 2018 rätt så svagt.

Spreadarna ökade, vill jag minnas.

Det såg man även på företagsobligationer att det gick isär i Europa.

Till slut kunde inte Sverige hålla emot längre–

–utan även vår tröga marknad tog till sig det här.

–Tuffa "comps" inför 2020. –Ja, det är det.

Om vi skiftar från avkastning till intresset. Finns det mycket cash på marknaden–

–som vill in i sektorn? Är det mycket företag som vill ställa ut obligationer?

Det känns som om det är bra inflöden i just företagsobligationsfonder–

–som är en stor del av marknaden. Det här visar fram till november förra året.

Det var ett rekordår. 22 miljarder in i företagsobligationer.

Det verkar fortsätta.

Det verkar som om bolagen också vill emittera mycket nytt.

–Det ryktas det om på stan. –Låga räntor – då gäller det att passa på.

Nästa graf visar också att 2019 var ett rekordår.

Vi får se fram emot nya rekord det här året–

–och fortsatt glad stämning.

Dags att runda av. I morgon blir det eftersnack.

Jajamän. Då kommer Mattias Eriksson och Stefan Olofsson.

Det vill ni inte missa. Tack så mycket för att ni var med oss.

Det är återigen dags för Börslunch att rikta fokus mot räntemarknaden. Maria Ljungqvist från Aktie-Ansvar och Karin Haraldsson från Lannebo står för expertisen.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Albin Kjellberg

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ 100 1.4%
NASDAQ Composite 1.4%

Vinnare & förlorare

Electrolux 3.4%
Sectra 3.1%
Husqvarna 2.6%
Avanza -3.3%
Wihlborgs -3.6%
Hansa Medical -9.5%
Uppdaterad tor 14:15
Fördröjning 15 min

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Väntade PMI-rekyler5:12

    Väntade PMI-rekyler

    De tyngsta makroekonomiska händelserna just nu analyseras av Handelsbankens Kiran Sakaria och EFN:s Ara Mustafa.

  • Amerikanska digitaliseringsvinnare16:38

    Amerikanska digitaliseringsvinnare

    EFN Marknad riktar blicken mot USA tillsammans med förvaltaren Joakim By från Handelsbanken. Förutom ett gäng spännande aktiecase diskuteras den amerikanska börsen med avstamp i presidentvalet. 

  • Japansk industri överraskar negativt4:01

    Japansk industri överraskar negativt

    Vita husets handelsrådgivare Navarro hävdade i går att handelsavtalet med Kina är över. Något som fick börser på fall. När president Trump senare dementerade uppgiften vände börsen upp. Regeringen vill ta in mer skatt från utländsk arbetskraft. Blandade PMI-siffror från Japan.

  • Förvaltarens molnfavoriter15:53

    Förvaltarens molnfavoriter

    EFN Marknad bjuder på en resa bland molnbolagen. Förvaltaren Johan Roslund från GP Bullhound går pedagogiskt igenom hela värdekedjan - från Microsoft och Amazon till Docusign och Okta.