”Vi kommer snart börja betala skatt”

Exklusiv intervju med Fingerprints vd

Välkommen till Börslunch Special på efn.se

Vi har lovat fler vd-intervjuer i Börslunch Special och vi går ut hårt.

I dag har vi vd:n här för det bolag som har gått allra bäst på Stockholmsbörsen i år.

Aktien är upp ungefär 730 %, det är ett nytt "all time high as we speak".

Vi är grymt nyfikna på att lära oss mer om bolaget. Därför har vi med oss vd:n, Jörgen Lantto.

Jag brukar inte göra så här, men nu känns det så speciellt.

Hur är det att leda ett bolag där intresset, inte minst från privatsparare, är så gigantiskt?

Jag har knappt sett dig tidigare.

Det är en stor ynnest att få leda ett svenskt bolag som har en teknologi som är helt i världsklass.

Det vi jobbar med är den snabbast växande komponenten i smartphones–

–som säljer 1,5 miljarder enheter om året så självklart är det spännande för oss som leder verksamheten.

Hur hanterar ni det stora intresset utifrån?

Vi jobbar som djur.

Vi sliter på för att ta hand om möjligheten. Om vi ska lyckas så är det helt upp till oss själva.

Vi ägnar stor energi och mycket tid åt detta.

Det är tur att det är helt upp till er själva. Jag pratade med en gammal affärspartner till dig.

Han sa att du är ett universalgeni och att du är en äkta renässansmänniska.

Vi ska lyssna på ett prov på det.

Du är på skivomslaget.

Vem är du?

Den längst ner till vänster. Jag spelar gitarr.

Det lät bra, jag gillar ju hårdrock.

Han sa även att när du kom in på Ericsson 1984, var det tekniker, några kostymnissar och så rockaren du.

Berätta lite mer om dig själv. Vem är du?

Jag har jobbat länge inom telekombranschen, sedan 1984.

Jag jobbade på Ericsson i ungefär 25 år, eller snarare Ericssonkoncernen.

För tre år sen började jag prata med Johan Carlström, vår före detta vd–

–som anställde mig på FPC för 2,5 år sen.

Du gick från att vara teknisk chef på ST Ericsson till att vara teknisk chef på Fingerprint?

Nu sitter du på ett bolag med ett börsvärde kring 17 miljarder. Är det inte lite nervöst?

Jo, men det är inspirerande.

Er produkt används över en miljard gånger per dag.

Jag gillar att säga det! Det är höga tal.

Det är ni och IKEA.

Och H&M kanske...?

Vi ska börja brett genom att titta på hur den adresserbara marknaden ser ut för er.

Marknadspenetrationen i dag gällande smartphones.

I dag kommer vi upp till 30 % och till nästa år räknar man nästan med en fördubbling.

Det här är våra egna siffror.

Hur kom ni fram till dem?

Vi träffar telefonleverantörerna varenda dag så vi har en väldigt tät dialog–

–och de berättar om sina planer.

Sen görs det även antaganden om såna kunder som vi inte jobbar med.

Då använder vi externa strategibolag och analytikerbolag som tar fram de globala siffrorna.

Hur lång tid dröjer innan alla smartphones har det här?

Det dröjer nog några år, men har man kommit upp i 50 % så har man ju kommit en bit på vägen.

Men det kommer att växa vidare även efter det.

Kommer det finnas i alla smartphones i slutändan?

Ja, men då måste vi få ner kostnaderna ytterligare för att täcka de telefoner–

–som kostar 50 dollar att tillverka, men det finns ingen som säger att vi inte kan nå dit.

Den här tabellen visar vilka ni levererar till och vilka telefontillverkare som finns där ute.

De stora är ju Apple och Samsung. De har antingen köpt in eller så har de egenproducerat.

Sen finns det de som inte har nån sensor–

–och sen brukar man säga att ni har nästan 100 % marknadsandel på de som har sensorer.

Er viktigaste kund är naturligtvis Huawei.

Vi börjar med de som har egen, Apple har ju sin egen.

Samsung har försökt med många olika leverantörer.

Samsung köper av en av våra konkurrenter i dag så de tillhört helt klart vår adresserbara marknad.

Är det exklusiva avtal eller kan man gå och shoppa hos vem som helst?

Hur fungerar det med till exempel Huawei?

Apple har sin egen lösning, de köpte ju bolaget–

–men alla andra telefonleverantörer vill inte ha exklusiva relationer med komponentleverantörer–

–om det går att undvika.

Det är hård konkurrens om att få kunderna och behålla dem. Man måste alltid vara bäst.

Gällande alla andra komponenter som Samsung köper in så har de testat lite olika leverantörer.

Hur stor är sannolikheten att de skulle testa er när det gäller sensorer?

Jag kommenterar inte våra relationer med specifika telefonleverantörer.

Samsung utvärderar säkert också våra lösningar - sen får vi se vad framtiden utvisar.

Xiaomi sägs vara på väg med en telefon nästa vecka. Den skulle kunna vara utrustad med fingerprint.

Vi vill aldrig berätta om våra kunders planer.

Det händer när det händer, då kan vi oftast berätta om vi finns med i telefonerna eller inte.

Om vi vänder på det... Hur beroende är ni av er största kund, Huawei?

Vad händer om de bestämmer sig för att utveckla det här själv eller köpa nån av era konkurrenter?

Hur allvarligt skulle det vara för er?

En av våra styrkor är att vi har en väldigt bred kundbas.

Alltså en bas av telefonleverantörer som lanserar med våra sensorer.

Hittills är det 19 telefonleverantörer som har släppt telefoner med våra sensorer och listan växer.

Det gör att vi inte är jättestarkt beroende av någon kund - vi får en bred kundbas.

Sen är ju Huawei vår största kund, men vi har många fler kunder. Vi är inte beroende av en specifik kund.

Ni har skrivit att de 19 ska bli 25 innan året är slut.

Det är en uppskattning. Det kan bli fler - ungefär 25.

På tal om Huawei, hur viktigt är det att er styrelseordförande jobbar för Huawei?

Han kommer från infrastruktursidan i Sverige och vi jobbar med telefonsidan i Kina–

–så det har nog inte funnits nån koppling alls.

Han måste väl ändå ha varit viktig i kontakten med bolaget?

Vi säljer våra produkter till utvecklingsorganisationerna, typiskt i Kina–

–så det är nog väldigt perifert, utan att ta nån credit från honom.

Vi har ju sålt till alla andra telefonleverantörer i Kina, där har vi inga styrelserelationer.

Produkten säljer sig själv.

Konkurrenten som levererar till Samsung är ju Goodix.

Synaptics heter de...

Förlåt, det är sant.

Goodix har jag hört att du har talat om som den konkurrent som har varit svårast.

Hur bedömer du ert teknikförsprång mot Goodix?

Folk brukar prata om att vi kommer att möta stor konkurrens i Kina.

Det är nog den kinesiska leverantör som har lyckats bäst hittills.

Mig veterligen har Goodix lanserat sin sensor med en telefonleverantör, Meizu, i slutet av i fjol.

Sen dess har Meizu levererat ytterligare två telefoner. En i juni och en i förrgår och då har de bytt till oss.

Det är väl en indikation om hur vi står oss. De tappade sin enda kund till oss.

Kan vi gå in på teknik... Att de just väljer er, vad beror det på?

För att vi har bäst sensorer.

Vad betyder det?

En sensor ska funka hela tiden. Varje gång du trycker på sensorn ska den känna igen ditt finger.

Det gör våra sensorer. Vi har överlägsen prestanda.

Det är därför kunderna vill ha våra sensorer i sina telefoner.

Idag när telefonleverantörerna lanserar telefoner brukar de skryta med att de använder våra sensorer.

De lyfter fram vårt varumärke till 1,3 miljarder kineser i samband med att telefonen lanseras.

De vill associera sig med vår produkt.

Lite som Intel Inside.

Men inte betala för det. Vi får betalt.

Det är en marknad som har haft en sån exceptionell tillväxt.

Det är klart att flera tittar på möjligheten att själva gå in.

Norska IDEX fick nåt avtal häromdagen. Kinesiska UMI ska lansera en smartphone med scanner.

Hur ser du på den här utvecklingen? Märker ni av att fler börjar rota i det här?

Blir teknikutvecklingen bättre?

Det finns ett stort intresse för det här. Det finns mycket pengar att hämta i den här marknaden.

Det gör att fler intresserar sig för det.

Samtidigt kan man säga att det här inte är nån ny teknologi.

Vi började utveckla det här för 18 år sen.

Nästan 100 % av alla fingeravtryckssensorer som säljs i år-

-kommer från de tre bolag som började utveckla den här teknologin för 18 år sen.

På 18 år har konkurrensläget inte förändrats.

De tre leverantörer som fanns för 18 år sen står för nästan 100 % av marknaden nu.

Sen kommer fler att vilja ta sig in.

Men marknaden är så stor framöver så det finns plats för fler konkurrenter.

Det är helt naturligt att det kommer att finnas fler konkurrenter i den här marknaden.

Det hindar inte att det finns stora tillväxtmöjligheter.

När man pratar teknik bland era kunder är det ofta så-

-att man måste byta lite patent med varandra.

Hur ser det ut idag? Sitter alla med varsin patentportfölj? Är det ingen cross-licensing?

Om man har jobbat på Ericsson och i den världen så finns det standards som man måste stödja.

Då bryter man per definition mot patent.

Där finns det en cross-licensing-affär som är en del av det.

Patenten som finns inom vår teknologi avser bara själva lösningen i sig.

Man patenterar sina egna lösningar.

Det förekommer egentligen ingen cross-licensing mellan bolagen.

Patenten är till för att skydda sin egen lösning så att andra inte kan använda den.

Men anledningen till att det blev så i telekomindustrin var ju för att få upp volymerna.

Men det kommer inte att hända här.

Nej, det här liknar övriga halvledare i telefonindustrin.

Här har patenten ett annat syfte.

Det finns ingen väsentlig cross-licensing business i den här frågan.

Där sitter ni på bättre patent än andra.

Vi har en väldigt stark patentportfölj.

Sen har vi köpt patent också som gör att vi har en mycket stark patentportfölj.

Men i och med att vi nu tjänar pengar så har vi råd att accelerera vår forskning och utveckling.

Då kan vi söka nya patent som blir än starkare, så vi har en väldigt bra patentportfölj.

Jag läste nåt rykte om att Synaptics har lite problem med att just Goodix snor lite.

De har stämt Goodix.

Har ni upplevt såna problem?

Nej, inte under 18 år.

Men kanske under kommande 18 år.

Ni har inte märkt av att människor försöker ge sig på er.

Nej, inte alls. Inte på något sätt.

Men det är viktigt att skydda sin teknologi. Vi investerar mycket i att utveckla vår patentportfölj-

-allteftersom vi utvecklar nya lösningar som vi vill skydda så att ingen kan sno dem.

När det gäller utvecklingen på lite sikt...

Om man tittar på andra saker inom telefonen som har hänt så var GPS väldigt hett-

-och vi vet hur det gick för SiRF. De var heta på att de hade GPS-chipet.

Ingen har tjänat pengar på bluetooth.

Hur orolig är du för att er teknologi kommer att integreras och hur möter ni den utmaningen?

Det finns exempel på såna lösningar som du nämnde-

-bluetooth och GPS som har integrerats i andra lösningar.

En kamerasensor lever fortfarande sitt eget liv.

Det finns på utsidan av telefonen på samma sätt som fingeravtryckssensorn.

Det finns ganska lite integrationsvinster med den här...

Det här är ju en halvledare som man håller på och petar på hela tiden.

Den är monterad på utsidan av telefonen. Den lever sitt eget liv.

Om vi utvecklar en stark position på marknaden-

-och vi får en "real estate", ett utrymme i telefonen som vi äger-

-då kan vi integrera annat inom den affär som vi har.

Det är mycket mer en möjlighet för oss än ett hot.

Vi läste nåt som vi knappt förstod oss på-

-men ni kan vara på framsidan av telefonen också.

Ett av skälen till varför vi har en så stark position idag är-

-att vi har sensorer som täcker alla behov.

Man kan placera sensorn på baksidan vilket är väldigt populärt.

T.ex. som på den här Huawei-telefonen.

Man kan placera sensorn på sidan av telefonen-

-eller man kan placera den som en hemmaknapp som Samsung och Apple.

Just nu jobbar vi med nästa generation där man även kan placera sensorn under en glasskiva.

Vi brukar resonera så här: Om kunden vill köpa en fingeravtryckssensor då har vi lösningen.

Sensorerna är en del av industridesignen i telefonen.

Vi ägnar mycket av vår utveckling åt att utveckla industridesignen vidare.

Det är speciellt för fingeravtryckssensorer. De är en del av industridesignen.

Lite twitterfrågor kanske? Det har varit ett enormt intresse för den här intervjun.

Vi har fått en del frågor från våra tittare. Vi börjar med dem.

Vi har fått massor av frågor från Twitter.

Vi tänkte ta upp några av dem här. Vi börjar med den första som är från Fredrik Linnell.

Han säger att det är viktigt att få ur Lantto-

-så mycket som möjligt om betalkortsinformation.

Ska jag prata länge här? Det är en intressant möjlighet som står inför dörren.

Just nu jobbar vi med smartphones. Där pratar vi om hundratals miljoner enheter–

–som adresserbar marknad redan i år och nästa år.

Vi jobbar med olika partners för att integrera fingeravtryckssensorn i olika smarta kort.

Det kan vara kreditkort, passerkort och andra kort som man bär med sig.

Fingeravtryckssensorn ska då i princip kunna ersätta pinkoden som man har idag eller när man skriver på...

I min värld låter det spontant som att det är svårare att nå hög penetration–

–när det gäller kreditkort än en telefon, eftersom man har sin pinkod. Man kanske tänker på säkerhetsaspekter.

Jag ser inte att det är nån skillnad mot telefonsidan.

Det finns ju stora vinster för bankerna och kreditkortsutgivarna–

–att minska bedrägerier.

Det är ju mycket svårare att använda nåns fingeravtryck istället för nåns pinkod.

Du har fyra siffror och behöver kanske tio tusen försök–

–och sen har du lyckats slå in de fyra siffrorna.

Det finns ett stort intresse för det här. Vi har lösningar som kommer att kunna integreras i kreditkort.

Vilken tidsaspekt pratar vi om?

De första slutprodukterna kommer ut på marknaden nästa år.

Det har pågått försök i år. Bland annat gick vi i höstas förra året ut–

–tillsammans med det norska bolaget Zwipe som jobbar med Mastercard.

Det pågår diverse försök ute i Europa i år.

De första småskaliga kommersiella utrullningarna sker under nästa år.

Så det är en marknad som kan bli stor framöver.

Då tror vi att vi har bra produkter för att kunna ta en stark position i den marknaden.

Då tittar vi på nästa.

Vi har ytterligare en fråga från CrowHater. Han undrar om du ser några intressanta förvärvsmöjligheter.

Då vill jag flika in att Carlström ska ha sagt att han kunde tänka sig att köpa Precise Biometrics–

–för 50 miljoner kronor. Det är ett börsvärde idag på snart två miljarder.

Hur ser du på förvärvslandskapet?

Vi gjorde ett förvärv förra året. Vi köpte ett litet bolag i Linköping som heter Anacatum.

Det gjorde vi för att förstärka vår forskning och utveckling. Det har varit väldigt lyckosamt för oss.

Det är därför vi har fått ut så mycket sensorer på kort tid. Så det har varit väldigt framgångsrikt.

Vi kommer att titta på såna möjligheter opportunistiskt.

Om vi kan växa vår affär snabbare genom förvärv än genom organisk utveckling, då gör vi det.

Tror du att det är en marknad där det successivt kommer att bli en mer omfattande konsolidering–

–nu när det är så många aktörer som försöker ta sig in?

Det är möjligt att det kommer att bli det framöver. Vi får se när det sker och hur det sker.

Så småningom brukar det finnas två, tre starka aktörer–

–och så finns det ett antal hangarounds som gärna vill in. Som har nån liten del av marknaden.

Billiga lösningar eller nån speciell nisch man adresserar.

Ofta kan bara några få bolag ta en stor andel under lång tid.

Vi tänkte vara en av dem.

Ska vi gå in på frågan om ASP? Det är en viktig fråga.

Även om möjligheterna är enorma och det gäller många enheter...

Vad får ni betalt och vad kan ni tänkas få framöver?

Det var bra att jag fick den frågan för ibland kommer det förvirrande nyheter i media.

Så sent som igår kunde vi läsa att priserna på fingeravtryckssensorer kommer minska till 5 dollar.

Det gjorde oss lite förvånade för vi har sagt vid många tillfällen–

–att våra sensorer i år kommer att säljas för 3–3,5 dollar.

Så om priset sjunker till 5 dollar så kan vi höja priserna.

Men det tror vi inte. Vi har sagt 3–3,5 dollar.

Vi tror också att det kommer att sjunka nästa år till under 3 dollar.

Det är en utveckling som vi står väldigt väl rustade för.

För vi har de billigaste sensorerna att tillverka.

Vad är produktionskostnaden?

Det brukar vi inte prata om. Det kan man mäta i våra bruttomarginaler.

I och med att vi har gjort sensorerna vansinnigt små och de får plats på sidan av telefonen.

Vi har reducerat storleken från den första sensorn som kom ut i en telefon i fjol–

–till den minsta i år med nedåt 70 %. Det här är halvledare.

Minskar man storleken på en halvledare med 70 %, då minskar man tillverkningskostnaderna med 70 %.

Så vi har åstadkommit en dramatisk kostnadsreduktion när vi tillverkar våra produkter.

Vi fick en fråga på Twitter från Magnus Andersson som frågar om just det här.

"Hur ser du på att alla leverantörer i mobilindustrin är hårt pressade av sjunkande marginaler?"

Håller du med om påståendet?

Man brukar prata om vinstpoolen. Den har börjat fördelas lite.

Tidigare var det bara Apple och Samsung som fick alla vinster av telefonleverantörerna.

Nu börjar det komma kineser som tjänar pengar också.

Det är typiskt våra kunder. Oppo, till exempel, är ett av de kinesiska telefonbolagen som går med vinst.

Huawei går också med vinst. Det finns ett stor intresse från telefonleverantörerna–

–att integrera den här teknologin även i billigare telefoner. Det är för att den är så viktig, tror vi.

Du är inne lite på pudelns kärna.

Ni säljer till en industri där Huawei går med vinst, men de är en av få som går med vinst.

Det är ju en väldigt pressad industri.

Om man räknar på en "medium handset", så är kostnaden för komponenterna runt 300 kronor.

Det är nästan 10 %.

Du säger själv att den kanske går under tre dollar. Hur långt kan den gå, hur långt klarar ni er?

Inte bara nästa år utan även framöver?

Hur fort kan man springa?

Det är den typen av fråga?

Det finns inga hårda gränser. Vi har inte bestämt att "här ligger golvet. Det går inte att göra en sensor billigare".

Det vi gör nu är att utveckla billigare och billigare sensorer som är bättre och bättre.

Det finns inget absolut golv där det inte går att göra sensorn billigare.

Vi leder den utvecklingen. För oss är det bara en stor möjlighet.

Det är det här som leder till penetrationssiffrorna vi antar.

Med den prisnivå vi ser i år och nästa år, så får vi den och den penetrationen.

Sen när vi kommer över en miljard enheter om året–

–måste vi få ner kostnaden ytterligare och det är det vi gör.

Era bruttomarginaler på kort sikt ser väldigt bra ut.

När nästa chip kommer har ni bruttomarginaler på 60 %...

Det har vi aldrig sagt, men det kan man räkna ut om man känner för det.

Vi ser att det finns möjlighet att förbättra bruttomarginalen–

–i och med att vi nu börjar sälja mer av de billigare mindre sensorerna.

Några absoluta tal har vi inte pratat om. Det får vi återkomma till.

Ska vi gå in på lite siffror? Det gillar vi.

Vi börjar titta lite grand på en graf över omsättningen för det här året och en prognos.

Ni har satt prognosen till 2,5 miljarder kronor i omsättning på helåret.

Ni har också sagt vad det ska bli för Q3. Då vet vi också vad ni förväntar er för Q4.

Hur bra visibilitet har ni i de här siffrorna? Hur säkra kan ni vara på att det landar i den här häraden?

Om man tittar på ett år, ta 2015, har vi fått revidera den uppåt tre gånger.

Det är för att tillväxten har ökat mycket snabbare än vi hade räknat med.

Om vi nu tittar på resten av året... För tredje kvartalet har vi lagt en prognos på 860 miljoner.

Vi hade en orderstock när vi gick in i tredje kvartalet på 1,3 miljarder.

När vi gick in i andra kvartalet hade vi en orderstock på 364 och intäkterna blev 445.

Normalt konsumerar vi hela orderstocken i nästkommande kvartal.

Det brukar var de ledtiderna. Så har det alltid varit. Det kan man följa bakåt i tiden.

Skälet till att vi har en prognos för tredje kvartalet som är mindre än orderstocken–

–beror på att vi hade en väldigt snabb tillväxt i vintras-våras.

Då började vi jobba med våra leverantörer och med kunderna–

–på ännu längre ledtider för att säkerställa leveransförmågan genom hela värdekedjan–

–från våra leverantörer till oss själva till andra delar i värdekedjan och till kunden.

Det är ett led av att vi har jobbat med längre ledtider.

Den orderstock vi hade när vi gick in i tredje kvartalet–

–omfattar även mycket leveranser i Q4.

–Okej, så visibiliteten är med andra ord god? –Den är väldigt god.

Jag har min egen prognos. Jag tror att du gör över 900 i Q3.

Då slår du guidance lite lagom, sen spar du krutet till Q4. Då blir det högre än dina 2,5.

Man jag är intresserad av Q1. I vanliga teknikbolag har man alltid en svagare Q1:a än Q4:a.

Men det kinesiska nyåret ligger ganska sent i februari. Betyder det att vi kan se en väldigt stark Q1:a också?

Vi har inte pratat om 2016 ännu, men alla de telefoner som släpps i år–

–framför allt de som kommer ut på marknaden i fjärde kvartalet–

–bär inte speciellt mycket av intäkterna i fjärde kvartalet.

Det första kvartalet kommer att bära en stor del av de telefonernas intäkter.

I den här snabbt växande marknaden kommer den normala...dippen i Q1–

–med all sannolikhet att kompenseras av att det växer så fort.

Marknaden i Q1 kommer att vara mycket större än i Q4.

Sen får vi se hur stor del av marknaden vi kan ta. Men det förändras inte så ofta över ett kvartal.

Du pratade ju tidigare om att ni hela tiden hoppas på successivt bättre bruttomarginaler.

Ta upp den bilden som visar hur bruttomarginalen har sett ut fram till Q2.

Den steg lite grand från Q1 till Q2 efter att ha gått ner lite grand.

Du förväntar dig och hoppas på att få se en trend med fortsatt stigande bruttomarginaler.

Nu börjar vi närma oss slutet av kvartalet. Men vad jag såg i samband med förra kvartalsrapporten var–

–att de mindre sensorerna är billigare att tillverka.

Bruttomarginalen är en funktion av produktmixen.

Nu har det börjat komma ut telefoner i det här kvartalet med de mindre sensorerna.

Då får vi normalt en förbättrad bruttomarginal.

Vi har pratat om att den över tiden kan ligga på 40-45 %. Den var 38 i andra kvartalet.

–Men jag vill inte kommentera mer än så. –Detta trillar även givetvis ner på rörelsemarginalen.

Vi pratar lite om era rörelsekostnader. Ni är runt 200 anställda.

Ser ni nåt behov av att rörelsekostnaderna behöver öka med den affär ni har nu?

Med en kraftigt växande affär, så behöver även vår egen kostym växa.

Inte minst behöver vi investera i framtida lösningar. Vi pratade om de där korten tidigare.

De utvecklas inte av sig själva. Där behöver vi investera ytterligare.

Vi kommer att öka våra operativa kostnader.

De kan växa kvartal till kvartal med upp till 10 % om vi lyckas anställa så mycket folk.

Det är en utmaning i sig. Men vi räknar med att rörelsemarginalen och resultatet–

–ökar snabbt, tack vare att bruttovinsten blir så mycket högre i och med att intäkterna ökar så mycket.

Ni har nästan 400 miljoner kronor i förlustavdrag.

Ni var på ett möte i New York och sa att ni kommer att behöva betala skatt i Q4.

Vi pratade inte om nåt specifikt kvartal. Det var nog mer nån som spekulerade kring det.

Vi kommer nog snart att behöva betala skatt, men när det sker får vi återkomma till.

Det är inte så långt kvar till rapporten kommer.

6 november. Ni får hålla er till dess.

–Har vi gått igenom alla siffror? –Jag tror det.

Nu tar vi vår sista fråga.

Det här är den absolut vanligaste frågan vi har fått av dem som vetat att vi skulle göra programmet.

Utan att kommentera specifika detaljer, men hur är det att se Johan Carlström skicka ut tweets?

Han är extremt populär att följa på Twitter. Utan att kommentera de enskilda grejerna han skriver om–

–hur känns det som vd i Fingerprint att se de här rubrikerna?

Man måste skilja på Johan som privatperson och som anställd.

Som anställd ska han inte hålla på och twittra om bolagens frågor–

–men som privatperson får han göra det.

Hur stort inflytande har han? Är han bara en huvudägare?

–Han är en stor ägare i bolaget. –Men han har ingen egentlig position?

Han verkar genom styrelsen som en av de största ägarna i bolaget.

Avslutningsvis... Vi sa att vi skulle få träffa ett universalgeni.

Vi har lärt oss väldigt mycket–

–och är jätteglada att Jörgen har varit här. Vi är tillbaka igen på måndag. Tack för i dag!

Fingerprints vd Jörgen Lantto intervjuas av Börslunch Charlotte Stjerngren och Jesper Norberg.

Fingerprints aktie har gått som en raket och handlas på all time high. Bolagets produkt används över 1 miljard gånger per dag och marknadsvärdet är över 15 miljarder kronor.

Trots detta är bolaget kontroversiellt, kanske börsens mest ifrågasatta. Många småsparare älskar det. Andra kan inte sluta att ifrågasätta bolaget.