Börs & Finans

”70 dollar en gyllene medelväg för oljan”

Välkomna till EFN:s Börslunch. Det är fredagen 24 maj.

Det stormade på marknaden i går.

I dag ser vi en viss återhämtning.

Stockholmsbörsen är upp 0,8 %.

Bland dagens nyheter märks Maersk som backar 1 %.

Vi riktar blickarna mot Mellanöstern och oljemarknaden.

Men först blickar vi mot Gabriel.

Vi kan notera att Theresa May ska avgå.

Den 7 juni blir nytt datum för hennes frånträde.

Det blir roligt att prata–

–om Mellanöstern och råvarumarknader.

Det här är vältajmat och högaktuellt efter gårdagens ras.

Christian Kopfer, välkommen tillbaka.

Victor Carstenius, du är här för första gången.

Du jobbar på Exportkreditnämnden, nåt vi sällan hör här.

Börja med att berätta kort vad ni gör.

Exportkreditnämnden är en exportfrämjande myndighet.

Vi fungerar som ett försäkringsbolag.

Om man exporterar kan EKN garantera ens affärer–

–mot risken att inte få betalt.

Ni fokuserar på länder med hög risk.

Syftet är att öka den svenska exporten–

–framför allt på riskfyllda länder–

–där betalningsriskerna är högre.

Det ska bli kul att prata lite Saudi och Iran strax.

Innan vi börjar prata Mellanöstern och Iran–

–kan vi konstatera att marknadens riskaptit har gått ner.

De amerikanska oljelagren har också en roll här.

Kan du förklara lite, Christian?

Oljelagren är det som marknaden tittar på mycket–

–eftersom USA är den viktigaste konsumenten av olja.

Utvecklingen på lagren i USA–

–får ganska stora implikationer på priset på råolja.

Häromdagen fick vi en oväntat hög lagerstatistik.

Exakt. Det fick oljemarknaden att hicka till lite.

Helt oväntat.

Ja, med utgångspunkt från förväntan.

Sen har det hänt lite annat också.

Vi har en oljeprisgraf på gårdagens utförslöpa.

-5 %. Det var till och med mer på Texas-oljan.

Hur mycket var oljelager och hur mycket var risk/off–

–på grund av handelskrig?

Det är en delikat fråga att reda ut i procent...

Det här är en väldigt kort graf, torsdag och fredag.

Men när det händer stora saker på lagren–

–så är det väldigt påverkande på prisbilden.

Jag skulle vilja säga att den största anledningen–

–är oron på andra råvarumarknader–

–som också påverkar råoljan.

Det är en allmängripande konjunkturell oro.

Vi skulle prata om hur oron i Saudi och Iran–

–driver upp priserna, och så får vi -5 %.

Marknaden är nyckfull–

–och den långsiktiga trenden är väl ändå värd att belysa.

Victor, du har med dig lite landsklassificerings...

...en karta över hur EKN ser på risken i olika länder.

Eftersom vi tar premier för de garantier vi ställer ut–

–tar vi en riskavspegling och klassar länderna–

–med tanke på betalningsrisken.

Vi har en karta på dem här.

Vi ska ta en större karta över Mellanöstern.

Saudi är grönt här.

Saudi är förknippat med risk–

–om man betänker attackerna som vi ska diskutera sen.

Detta återspeglar betalningsförmågan.

Även om ekonomierna går sisådär i dagsläget–

–så finns det resurser att betala med.

Länderna är oljerika och har ackumulerat tillgångar länge.

Därför är de klassade ganska förmånligt.

Om man övergripande skulle prata–

–om den ekonomiska tillväxten i Mellanöstern...

Den är inte jättegod.

Det är lite tomgång de senaste åren.

Först var det den arabiska våren och de händelserna.

Det är konflikter och pågående krig.

Oljeprisfallet 2014 påverkade många länder negativt.

De här ekonomiernas struktur–

–med oljedominans och statlig dominans–

–och en svag privat sektor...

Christian, om man tittar på prognosen 2020–

–så var väl ett högt oljepris en viktig faktor här?

Ja, det är högst centralt i de här regionerna–

–eftersom du i flera av dem finner–

–att oljeexporten... Den kanske inte betyder allt.

Men det är en majoritet av intäkterna.

Visst får det stora implikationer–

–om det sker prisförändringar, vilket det ofta gör.

Om man tittar på den tidigare grafen, så såg man–

–att IMF under 2019 bara spår en tillväxt på drygt 1 %–

–vilket är lägre än de flesta andra tillväxtregioner.

Ska vi se hur det ser ut med den svenska exporten dit?

Vilka är de största exportländerna?

Som ni ser på grafen är det Saudiarabien och UAE.

Grafen är väl några år gammal?

2017. Iranstapeln kanske är betydligt mindre i dag.

Ja, och det beror på sanktionerna–

–som gör det svårt att exportera och få betalt från Iran.

Svenska bolag, som Scania, kan inte jobba som vanligt.

Varför är bankkomponenten så viktig?

USA har ju infört sanktioner mot alla iranska banker–

–och svenska banker brukar följa USA:s sanktioner–

–eftersom man är så beroende av USA.

Då blir det svårt att ha nåt att göra med Irans banker.

Så det finns ingen bank där–

–som de svenska bankerna kan arbeta med?

Generellt är det så.

Det är svårt att göra en betalning från Iran.

Man kan försöka hitta andra betalningslösningar–

–men transaktionskostnaden är hög.

Vi återkommer till Iran, men först tar vi Saudi.

I dag skulle vi ta upp attacken–

–mot en oljepipeline och även mot några skepp.

Det här följde nära på Trumps skärpta ton mot Iran.

Är det ett sammanträffande?

Nej, man behöver inte vara superkonspirationsteoretiker–

–för att se klara samband här.

Det är ett delikat spel mellan väldigt viktiga parter.

Det är USA och Iran, och Kina är inblandat.

Det blir en soppa som är svår att reda ut.

Det var inte bara attacker mot oljeinstallationer.

Fartygen i Persiska viken blev mystiskt attackerade.

Det är tydligt att det har skett en eskalering–

–framför allt mellan USA och Iran det senaste året.

Först hoppade USA av Iran-avtalet.

Man inför sanktioner och begränsar oljeexporten från Iran.

Det är helt klart en eskalering.

Jag håller med. – Kommer vi in mer på Iran?

Vi har en graf som visar Irans export av olja.

Exporten ökar lite, men produktionen går ner.

Ja. Nästa stapel blir nog mindre efter USA:s sanktioner.

Ja, i officiella termer. Vi ser tydligt–

–att från början av 2017 fram till andra halvåret 2018–

–så pendlade exporten runt 2 miljoner fat per dag–

–medan produktionen låg på nästan 4 miljoner.

Sen har de kommit ner till följd av sanktioner.

Det som är extra intressant med just Iran–

–är den position de har mot Saudiarabien å ena sidan–

–och mot USA å andra sidan–

–och mot Kina å tredje sidan.

Det senaste vi hört–

–är att det finns incitament för Iran–

–att upprätthålla export av råolja trots att de inte får.

Där kommer "ghost ships" in.

Ja. Jag läste så sent som för några dagar sen–

–att det finns... Om man sammanfattar det kort:

Nästan alla oljetankers i världen har GPS-sändare.

Man kan följa hur de rör sig runt om på världshaven.

Man har uppmärksammat att några skepp från Iran–

–troligen har stängt av sina sändare.

Tillbaka till konspirationsdiskussionen...

Det kan vara så att man fortsätter exportera olja–

–som man inte får. Vilka kan vara tagare av den?

Det är inte så supermärkligt–

–om det skulle vara ett stort land som börjar på K.

Iran har alla incitament att fortsätta.

Det är deras absolut viktigaste exportvara.

USA gav några länder tillstånd–

–att tillfälligt fortsätta importera iransk olja–

–när man drog sig ur kärnteknikavtalet.

Nu tänker man inte ge de tillstånden längre.

Senast för några dagar sen meddelade Indien–

–att de skulle sluta köpa iransk olja.

Iran har alla incitament att kringgå USA:s åtgärder.

I nästa graf har vi en BNP-graf för Iran.

Den ser väldigt negativ och dyster ut.

Ja, och den följer de amerikanska sanktionerna–

–och visar vilken effekt de har.

Sanktionerna låg tidigare fram till 2016.

Sen kom avtalet på plats och tillväxten sköt i höjden–

–eftersom Iran kunde fortsätta exportera olja.

Nu när USA dragit sig ur avtalet och infört sanktioner–

–så har Iran hamnat i en ganska djup recession.

Depression rent av.

Jag kan lägga till–

–att Opec ska försöka stabilisera oljemarknaden–

–så att lagren sakta minskar till mer genomsnittligt nivå.

Det gör man genom att minska produktionen.

Nu har lagren tvärtemot kommit upp.

Vi hade en bild på amerikanska lager.

Även andra lager har ökat.

Då är vi tillbaka till problematiken med Iran.

Hur mycket olja produceras egentligen?

Sker det nånting som inte Saudiarabien har koll på?

Iran faller bort, då blir det mindre produktion–

–och Opec måste spruta ut mer nån annanstans.

Sen finns en ökad risk för missöden eller spänningar–

–att nånting sprängs helt enkelt.

Ska man vara orolig för ett krig mellan Saudi och Iran?

Är det realistiskt?

Det är nog inte så realistiskt.

De har varit i luven på varandra under decennier.

Hittills har de fört sina krig via andra länder.

Senast i Jemen.

Det är nog ganska osannolikt.

Det skulle få helt katastrofala konsekvenser.

Samma sak USA-Iran...

Även om USA har eskalerat på olika sätt–

–tyder uttalanden från Trump och ledaren i Iran på–

–att de inte är sugna på nån direktkonflikt.

Även om det finns de i Trumps närhet–

–som verkar vara mer pigga på det.

Vi har en längre oljeprisgraf också.

Här är det två år.

Om man kokar samman dessa parametrar–

–vad blir det för prisbild framöver?

Fortsätter det upp–

–eller kommer lagerstatistiken att tynga?

Det skulle vi kunna sitta dagen ut och diskutera.

Men Saudiarabien vill inte ha för höga priser.

För höga priser skulle vara ganska angenämt–

–för landet ur budgetperspektiv på kort sikt.

Å andra sidan ger ett högre oljepris ökade incitament–

–för skifferoljan att komma upp på banan ännu starkare.

Amerikansk skifferoljeproduktion har redan ökat–

–till nivåer som väldigt få skulle trott var möjligt.

Jag tror att Saudiarabien vill ha priser runt 70 dollar.

Amerikanska energimyndigheten...

I dag ligger skifferoljeproduktionen på–

–runt 12 miljoner fat per dag.

De räknar med att den går upp till 25 miljoner fat 2025.

Då blir det större än både Saudi och Ryssland ihop.

Jag vet inte om det är troligt, men...

USA:s konsumtion ligger runt 20.

Säg att den ligger på runt 12 miljoner fat i dag.

Då är de fortfarande en stor nettoimportör av olja.

Kan de närma sig 20 miljoner fat–

–blir deras beroende av Mellanöstern...

Kanske inte noll, men det minskar kraftigt.

Det skulle sätta marknaden ännu mer i spinn.

Men USA vill ha ett så högt pris som möjligt?

Vita huset har varit på Saudiarabien–

–och sagt i tweet att de ska öka produktionen–

–så att priserna kommer ner.

Saudiarabien har en balansgång att gå–

–för att hålla de amerikanska "flugorna"–

–skifferproducenterna, borta från sockerbiten–

–genom att inte ha för höga priser.

Men inte heller för låga, då brinner deras budgetar upp.

Men du tror på runt 70 dollar?

Nånstans där. Ett populärt uttryck–

–men kalla det för en gyllene medelväg.

Det kan bli lurigare–

–att få en explosionsartad utveckling från och med nu–

–i USA. Nu har antalet riggar börjat komma ner.

Men åker det upp 10 dollar från dagens nivå–

–händer det saker i positiv riktning produktionsmässigt–

–från USA.

Är det bra för de länderna som du följer–

–med ett högt, stabilt pris?

Den här regionen gynnas av ett högt oljepris.

Även om inte alla är oljeexportörer så gynnas även dem–

–som importerar olja av att priset går upp.

Det leder till ökade investeringar från Gulfländerna–

–till övriga länder i regionen.

Jätteintressant. Vi får sätta punkt.

Vi har ingen jättetydlig prognos för oljepriset–

–men har blivit klokare om parametrarna som styr.

Vi är tillbaka på måndag.

Då ska vi snacka vanliga, svenska, hederliga aktier–

–med Niklas Wellfelt och Anette Dahlberg. Trevlig helg!

Oljepriset föll brant på torsdagen. Börslunch följer upp det i dagens program som fokuserar på Mellanöstern. Gäster är analytikerna Christian Kopfer från Nordea och Victor Carstenius från EKN.

Programledare: Gabriel Mellqvist och Petra Bergman

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.7%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Dometic Group 3.2%
Klövern 3.1%
ÅF 2%
Bonava -1.9%
Lundin Petroleum -2%
Elekta -3.7%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min

Direkt toppnyheter

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier