Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

De flesta ekonomer ondgör sig någon gång under karriären över ”säsongsmönster”. Det är de återkommande skillnader i till exempel konsumtionsmönster som ger många ekonomiska tidsserier ett ”sågtandat” utseende.

Konsumtionen av badbollar är till exempel högre under sommaren än vintern, julgranar reas ut under januari (eller?), och så vidare. Även på mer aggregerad nivå som hushållens konsumtion eller till och med BNP, ser vi tydliga säsongsmönster där andra och framför allt fjärde kvartalet är ”säsongsmässigt” högre än första och tredje kvartalet.

 

För att försöka se igenom de här regelbundna variationerna och istället hitta en trend som säger mer om den underliggande, ”riktiga” utvecklingen säsongsjusterar[1] ekonomer allt som oftast data med olika statistiska metoder. Även serier som vi kan tycka inte borde uppvisa säsongsvariationer, till exempel huspriser, visar sig väldigt ofta ha ett säsongsmönster som kanske kan bero på sådant som att det säljs relativt fler fritidshus i vissa perioder än andra.

Idag tänkte jag dock inte ondgöra mig över dessa säsongsvariationer, utan istället utnyttja dem. Om vi tittar på till exempel varukonsumtionen vet vi att den är som högst i fjärde kvartalet. Det beror antagligen på julfirandet; när vi köper julmat och -klappar.

Säsongskomponenten på varukonsumtionen under fjärde kvartalet, det vill säga den konsumtion som överstiger en underliggande utveckling, borde därför kunna användas som ett grovt mått på julhandeln. Slår vi dessutom ut säsongsfaktorn över antalet personer i landet får vi ett mått på varje individs ”julbudget”.

Själv har jag använt den beräknade julbudgeten som ett argument till varför min familj, när traditionell mat och dryck har diskonterats, inte kan köpa så mycket presenter. Det fick tyvärr till effekt att fru och barn lade beslag på hela min julbudget. Tänk att vi makroekonomer aldrig lär oss om faran med att bara studera genomsnitt!

Men vi kan också använda julbudgeten för att piska upp lite dålig stämning mellan grannländer. Jag menar, är inte ni intresserade av att veta vilket land som har den allra fetaste presentsäcken?

Men innan vi går vidare med det är det nog på sin plats att berätta att jag använder mig av OECD:s prognoser för privatkonsumtion för fjärde kvartalet 2017 och bara justerar för de olika valutorna (allt mäts i svenska kronor, SEK). Och för att göra det extra intressant och förenkla jämförelsen, har jag delat upp de tävlande i regionala mästerskap och vi svenska hedersknyfflar tävlar därmed mot danskdjävlar, finnpajsare och norrbaggar.

Vilket land är då nordiska mästare i julhandel 2017?

 

Det tar emot att behöva erkänna det, men det är tyvärr de oljerika lusekofterna i Norge som tog hem de nordiska mästerskapen i julhandel. Med 2968 kronor per person vann de solklart före oss svenskar som med kreditkortsstinna 2283 kronor per person bara var någon hundring framför danskarna. Våra memma-kladdande, asketiska grannar i öster, Finland, kom på fjärde plats med obelånade 1261 kronor per person i julbudget.

Tar vi oss vidare ut i världen kan vi konstatera att Tyskland och Frankrike under århundranden har kämpat om att vara Kontinentaleuropas dominerande makt, och där ofta Storbritannien har tippat vågskålen i endera riktningen. I denna avgörande batalj om europeisk dominans kan vi konstatera att den europeiska mästaren i julhandel är…

 

Storbritannien! Den eviga tvåan, folket som har gjort ”losing builds character” och ”stiff upper-lip” till nationella maxim, och som alltid blir utslaget i kvartsfinaler mot Tyskland, tar en gruvlig hämnd genom att ösa ut motsvarande 2158 kronor på julklappar, julmat och framför allt öl. Britterna bevarar därmed en nästan perfekt terrorbalans mellan Tyskland och Frankrike som båda julhandlar för dryga, men i sammanhanget blygsamma, 1200 kronor.

Ingen konsumtionshysteri är emellertid fullständig utan att vi också tar en titt på den ”amerikanska konsumenten”. I den här matchen ställs hen mot en formtoppad, bopris-dopad kanadick. Men kan det verkligen räcka för att rubba favoriten till världsmästartiteln: ”Joe Sixpack”?

 

Nej, det blev inte ens en riktig match. Med 3305 kronor per person utklassades Lönnlöven som ”bara” lyckas skrapa ihop 1422 kronor per person, trots en urstark ekonomi[2].

Till sist, vilket land lyckades då knipa världsmästartitlen? För att jämföra över världen är det antagligen mer rimligt att använda oss av köpkraftsjusterade amerikanska dollar istället för svenska kronor, och med hjälp av en sådan omvandling har vi lyckats kora 2017 års världsmästare i julhandel.

 

Med motsvarande 424 dollar per person blev, något oväntat kanske, våra norska vänner ”verdenmester i forbruk” (eller vad det nu kan heta). Och de var relativt långt före den amerikanska konsumenten med 352 dollar per person.

Ovanstående säger kanske inte så mycket nytt om världen och ekonomin, men det tar upp en av alla de saker som gör att ekonomiska bedömningar är svåra – säsongsvariationer. Och med tanke på hur det ser ut i stadens gallerior och torg verkar det heller inte vara oväsentligt att veta hur många bagare det krävs för att bräcka grannarnas julfirande. För det är väl det julen egentligen handlar om? Eller..?

Med denna analytiska lågpunkt säger jag tack för den här terminen och på återseende 2018!

 

___________________________________
[1] Det är också vanligt att man justerar utvecklingen för antalet (arbets-)dagar då det givetvis också kan ha en stor och relativt regelbunden effekt på data.
[2] En viss tveksamhet kvarstår dock eftersom vi istället för varukonsumtion har varit tvungna att använda av oss detaljhandelns kontrollgrupp för amerikanska data. Det beror på att amerikanska statistikmyndigheter inte publicerar icke-säsongsrensade nationalräkenskaper.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.