Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

”Formstarkt KF rustat för framtiden”. Coop hävdar att de har vänt den nedåtgående trenden. Men efter en granskning av siffrorna kan man fråga sig: Stämmer det verkligen?

Den svenska dagligvarumarknaden domineras påtagligt av Ica, som uppvisar mycket hög lönsamhet i såväl grossist- som handlarledet. Även uppstickaren Axfood, med sina Willys- och Hemköpsbutiker visar på en mycket god lönsamhet. Motbilden utgörs av ett sargat Coop som fått se sina marknadsandelar sjunka och som radade upp storförluster för några år sedan.

Tittar vi på Coops och dess moderförening Kooperativa Förbundet, KF, har rubricerat de senaste årens ekonomiska utveckling så är det uppenbart att de vill trumma ut ett budskap om att den ekonomiska kräftgången har vänt. ”Formstarkt KF rustat för framtiden” är KF:s rubrik på bokslutet för 2016 som presenterades häromveckan.

Och visserligen är de storförluster som redovisades under åren 2011–2014 borta, men man behöver inte skrapa så mycket i resultaträkningen för att inse att stabiliteten och den finansiella formen är lite sisådär. Visserligen redovisar KF ett rörelseresultat på runt miljarden för såväl 2016 som 2015. Men båda dessa miljarder har helt och hållet genererats av reavinster från försäljning av fastigheter och bolag. Bortser vi från dessa så kammar man således noll.

Kärnverksamheten i KF, grossist- och butiksnätet inom Coop Sverige, genererar visserligen ett positivt rörelseresultat för såväl 2015 som 2016. De konstaterar att det helt enkelt har vänt. Men även här ändras bilden om man dyker lite djupare ner i siffrorna. Coop Sverige är inte någon formell koncern men redovisar ändå en årsrapport för ”Coop Sverige-koncernen”. Enligt denna så redovisade Coop Sverige ett rörelseresultat på 172 miljoner kronor för 2016 och 140 miljoner för 2015. För 2014 redovisade man en förlust på 304 miljoner, varav 200 utgjordes av nedskrivningar och reaförluster.

Men vändningen för 2015 blir inte lika påtaglig om man tittar på räkenskaperna för Coop Sverige AB, som är grossistverksamheten, och dess två dotterbolag Coop Butiker & Marknad AB, som numera driver butiker i Stockholm, Mälardalen och Skåne, och Coop Logistik AB. Enligt de tillgängliga boksluten för 2015, så redovisade Coop Sverige AB en rörelseförslut på 116 miljoner kronor. Coop Butiker & Marknad hade visserligen vänt en förlust på 70 miljoner till ett positivt resultat på 78 miljoner kronor och Coop Logistik ökade rörelseresultatet från 9 till 16 miljoner kronor. Lägger vi ihop rörelseresultaten för de tre bolagen, vilket blir ”Coop Sverige-koncernen” så blir det samlade resultatet för 2015 minus 22 miljoner och inte några positiva 140 miljoner kronor.

Läser man koncernrapporten för 2015 får man ingen förklaring till dessa skillnader och de ingående bolagens resultat skrivs aldrig ut. Det är möjligt att det finns vissa koncernmässiga justeringar som förklarar resultatskillnaderna, som att avskrivningarna skulle vara högre i dotterbolagen än på ”koncernnivå”. Men sådana justeringar borde också slå åt andra hållet, då exempelvis goodwillavskrivningar endast belastar koncernresultatet och inte de enskilda bolagen.

Så frågan om det verkligen har vänt får inget bra svar. Det verkliga svaret får framtiden utvisa. Men man kan konstatera att många tidigare KF-chefer också har hävdat att de vänt verksamheten. Det gäller exempel Lars Idermark, nuvarande koncernchef i Södra och styrelseordförande i Swedbank, som var koncernchef för KF 2008–2011. I bokslutet för 2010 så skriver Idermark, som då var på väg att bli koncernchef för Postnord, att ”I och med 2010 avslutades ett radikalt förändrings- och förnyelsearbete som vänt en negativ utveckling för koncernen och lagt basen för en god utveckling för den samlade konsumentkooperationen”.

Det var en skenvändning. Resultaten för de följande åren blev katastrofala, såväl resultat som marknadsmässigt. Och efter det har man fått ta till än radikalare åtgärder. En skillnad mot då är att det inte längre finns så mycket tillgångar kvar att avyttra, vad gäller fastigheter och finansiella tillgångar. Så en vändning nu är helt enkelt en överlevnadsfråga.
För att kunna vända en verksamhet som har tappat marknadsandelar och som både behöver rusta sina gamla butiker och också ta för sig när nya affärslägen växer fram i spåren av den pågående bostadsbyggnadsboomen, så är knappast ett nollresultat tillräckligt.

LÄS MER: Coop kommenterar krönikan

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.