Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Det finns starka argument för att begränsa och helst fasa ut ränteavdragen, då det snedvrider väldigt mycket på bostadsmarknaden och driver upp hushållens finansiella risktagande.

Argumenten för att sänka och fasa ut ränteavdragen är goda. För det första så är det en i stort sett misslyckad subvention på runt 30 miljarder konor årligen, som mer driver upp priserna på bostäder än det sänker boendekostnaderna för de som måste låna till sitt bostadsköp, som är ett av huvudsyftena.

Om subventionen driver priserna och inte utbudet, så är de stora vinnarna över tid bankerna, då det driver upp kreditvolymerna, liksom bostadssäljarna. En konsekvens av detta är förstås att det driver upp hushållens skuldsättning, vilket är ett problem som man försöker hantera med amorteringskrav och senast skuldkvotstak.

Vill samhället driva på utbudet av bostäder finns det andra subventioner och åtgärder som är långt mer effektiva än ränteavdrag, som lokala och regionala infrastruktursatsningar och, hör och häpna, direkta investeringssubventioner.

Det finns också en del fördelningspolitiskt problematiska aspekter runt ränteavdragen. Avdragsmöjligheterna ger starka incitament för de hushåll som kan att ”optimera” sin kapitalstruktur. Det vill säga de belånar sin bostad för att få fulla ränteavdrag och sänka sin beskattningsbara inkomst samtidigt som de placerar överskotten i finansiella strukturer och tillgångsslag, exempelvis investeringssparkonton, kapitalförsäkringar, eller för den delen vanliga aktiefonder och aktier, som ger väsentligt lägre löpande kapitalinkomster och därmed lägre beskattningsbara inkomster.

Det faktum att de 20 procent av de svenska hushållen som har de högsta inkomsterna också har den högsta andelen av hushållens samlade skulder, 56 procent, och även den högsta andelen av hushållens finansiella tillgångar, 40 procent, stärker denna tes. Det är då att märka att de svenska hushållens samlade finansiella tillgångar, exklusive värdet på bostadsrätter och villor (som räknas till reala tillgångar), överstiger skulderna med nästan tre gånger.

Förutom fördelningsaspekten så är det tveksamt om staten ska stimulera hushållens finansiella risktagande. Vill man sänka skattetrycket för höginkomsttagare, så är det väl bättre att göra det direkt på tjänsteinkomsterna, än via denna ”sidokanalisation” över hushållens balansräkning.

Makroekonomiska problem som leder till stigande räntor och fallande finansiella tillgångspriser kan då utlösa en negativ och självförstärkande spiral även hos de hushåll som i dag ser ut att sitta på det torra.

En annan och sannolikt än viktigare aspekt för den svenska bostadsmarknadens utveckling är att ränteavdragen snedvrider förutsättningarna för bostäder med olika upplåtelseformer. Allt annat lika så blir det alltid lönsammare att bygga bostadsrätter, eller ägarlägenheter, än att bygga hyresrätter. Detta då en hyresvärd alltid måste ha full täckning för de nominella räntorna i sin hyra, medan bostadsrätts- och ägarrätt kan tillgodogöra sig ränteavdragen, som sänker kapitaltäckningen direkt. Att en hyresrättsägare dessutom kan förväntas ha en klart högre avkastningskrav på sitt egna kapital än vad en bostadsrätts ägare har ”tiltar” kalkylen ytterligare mot bostadsrättsbyggande.

Att det byggs mera bostadsrätter än hyreslägenheter, där samma skatteincitament driver på ombildningar, är inte oproblematiskt. Det förstärker en situation där allt fler inte kan få tillgång till en bostad. Att fokus vid nyproduktionen ligger på värdet och inte på kostnaderna, som för en hyresvärd, kan också förklara varför de svenska byggkostnaderna stigit så kraftigt sedan tidigt 90-talet då räntesubventionerna avskaffades.

Det är en paradox att motivet till att räntesubventionerna avskaffades, förutom att de då var en mycket stor belastning på statsbudgeten, var att subventioner definitionsmässigt ansågs ”kostnadsdrivande”. Byggkostnadernas ökningstakt relativt KPI har i stället varit mycket högre efter denna reform.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.