Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Som nästa steg efter infört amorteringskrav ser Finansinspektionen att ett skuldkvotstak kan bli aktuellt. Det meddelade Finansinspektionens chef Erik Thedéen i Sveriges Radios senaste lördagsintervju.

Ett skuldkvotstak innebär att ett hushåll inte kan ta på sig en orimligt stor risk i sin skuldsättning i förhållande till inkomsten. Redan idag sker kreditbedömning utifrån konsumentkreditlagens krav på återbetalningsförmåga. Det går inte att låna hur mycket som helst utan att hänsyn tas till inkomstens storlek. Men med ett tak på den skuldkvoten ska ytterligare tyngdpunkt läggas på detta förhållande.

Skuldkvotstaket som Finansinspektionen landat i handlar om 6 gånger inkomsten, en lämplig nivå enligt Thedéen utifrån dagens skuldsättning. Inte så många ligger över den nivån idag, 12 procent av svenska hushållen. En del banker säger också att de redan idag tillämpar ett skuldkvotstak.

Den inkomst som avses verkar vara disponibel inkomst. Det betyder att det är hushållets inkomst efter skatt och bidrag. Vissa inkomster brukar av bankerna ses som mindre beständiga. Till exempel studiemedel som kan upphöra redan till nästa termin. Däremot borde en pension vara betydligt mer säker inkomst, men pensionärer kan ibland ha svårt att få lån. Sådana detaljer lär man återkomma till om det blir aktuellt med ett tak.

Det blir lite speciellt att använda lön efter skatt då vi har ett progressivt skattesystem för tjänsteinkomster. En marginaleffekt uppstår där högre bruttolön ger mindre lånemöjlighet. En person med dubbelt så hög lön som en med lägre lön kan inte låna dubbelt så mycket, om gränsen för statlig skatt passerats.

Hur hushållets inkomster fördelar sig mellan låntagarna får också betydelse.

Exempel: Två personer som tjänar 45 000 kronor vardera kan låna 4,45 miljoner kronor tillsammans. Om den ena tjänar 65 000 kronor och den andra 25 000 kronor kan lånet bli högst 4,2 miljoner kronor. Och skulle det vara en ensam låntagare som tjänar 90 000 kronor kan skulden bli högst 3,5 miljoner kronor.

Disponibel inkomst speglar förstås återbetalningsförmågan och skatten påverkar disponibel inkomst, så det kan vara en rimlig utgångspunkt för att ett hushåll inte ska ta på sig för stor risk. Precis som effekten blir av dagens kreditbedömningar. Men det är värt för blivande låntagare att notera hur tydlig effekten av ett skuldkvotstak kan bli. Om inte annat kan detta vara ett bra argument för att dela lika på karriärmöjligheter i parförhållanden och ett steg mot ökad jämställdhet: ökad möjlighet att köpa drömbostaden.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.