Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Kunskapen om nudge kan användas mer och bättre när det gäller våra pensioner. Både när det gäller sparande och uttag. Det menar professor Fredrik Carlsson, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Men det gäller att inte omedvetet knuffa fel.

I veckan presenterades en rapport om nudge och pensioner som har skrivits av Fredrik Carlsson på uppdrag av SNS. I den gör han en genomgång av olika typer av nudge och ger exempel på när det kan vara en möjlighet. Men han varnar också för att använda nudge utan ordentliga analyser av alla effekter. Vill vi stimulera ett visst sparande vet vi idag för lite om hur annat sparande påverkas.

Nudge kan på svenska översättas med knuff eller puff men inom forskningen används nudge även på svenska. Nudge handlar om att påverka människors beteende. Det handlar inte om monetära incitament eller förbud. Det används främst inom områden där individen kan förväntas fatta ett dåligt beslut.

För att utforma effektiv nudge krävs goda kunskaper om varför människor väljer och sparar som de gör. Varje nudge bör därför följas av en utvärdering, menar Fredrik Carlsson.

Ett exempel är nu när det allmänna avdragsgilla pensionssparandet har tagits bort. Har människor valt andra sparformer som kan ha andra för- och nackdelar? Eller minskar de sitt sparande?

Nudge handlar om att påverka utöver traditionella ekonomiska faktorer. Fredrik Carlsson gör i analysen en genomgång av sju olika typer av nudge. Det kan vara ett passivt val som är ett förval. Vi tenderar att vilja slippa aktivt fatta komplicerade beslut och med passivt val med förval deltar vi och känner att vi ”valt rätt”. Ett exempel är förvalen i kollektivavtalade tjänstepensioner och för premiepensionen.

En annan nudge är inramning (framing) vilket kan handla om i vilken ordning alternativen presenteras. Riksrevisionen kritiserade i sin rapport 2014:13 ”Att gå i pension – varför så krångligt” hur olika blanketters utformning i praktiken styrde människors val av uttagsperiod för tjänstepensionen. Detta gjorde att människor inte valde utifrån vilket alternativ som var mest ekonomiskt fördelaktigt för dem själva. Blanketterna gav alltså en omedveten nudge.

Nu höjs röster för att defaultalternativen ska vara livsvariga uttag. Det kan vara bra för de allra flesta men det finns också många som kan tjäna på att ta ut sina tjänstepensioner på kort tid. Det gäller till exempel män med höga pensioner som tjänar på tidsbegränsade uttag eftersom livsvarigt numera är könsneutralt och kvinnor förväntas leva längre. Det gäller också många lågavlönade, vilket främst är kvinnor, som med dagens regler kan tjäna på korta uttag för att sedan få större bostadstillägg. Men för samhället är det bättre om fler har mer pension högre upp i åldrarna och mindre behov av bidrag.

Påminnelser är ytterligare ett av Fredrik Carlssons exempel på nudge. Kommer det en påminnelse är det större sannolikhet att vi bokar tid hos tandläkaren. I den aktuella utredningen Fokus Premiepension föreslås att en påminnelse skickas ut till alla som gjort fondval på premiepensionstorget men därefter varit passiva. Syftet är att få dem som gjort val som kan vara ekonomiskt ofördelaktiga att tänka till och aktivt göra ett nytt val. I förslaget ingår även att om de som får påminnelse inte agerar flyttas deras kapital över till AP7 Såfan, fondportföljen som är de faultalternativet. Men det senare är dock inte en nudge eftersom det är en aktiv handling från myndigheten som också innebär en finansiell transaktion.

Vi kan i dag välja när olika pensioner ska tas ut. Men många tjänstepensioner betalas ut per automatik vid 65 års ålder om inga val görs. Det blir i praktiken en nudge att 65 är pensionsåldern. Fredrik Carlsson ser gärna att det görs mer forskning kring uttagen och menar att om det är önskvärt att vi arbetar längre går det att ”nudga” genom att ta bort dessa automatiska utbetalningar. I till exempel det allmänna pensionssystemet måste var och en ansöka om utbetalning.

Fredrik Carlsson har också ett förslag till en nudge för få människor att spara mer till den framtida pensionen. Det kan vara svårt att avstå i dag men lättare att avstå en del av en framtida välståndsökning. Genom att förbinda sig att spara en del av sina framtida löneökningar kan problem med dålig självkontroll övervinnas. Ett sådant sparande kan införas inom ramen för tjänstepensionssystemet, menar han.

Det finns många faror med nudge, inte minst att det är just nu är ”inne” och det blir allt fler nudgekonsulter. Kunskap hos beslutsfattare och noggranna utvärderingar är av vikt. Likaså att alltid studera effekterna på annat beteende som kan bli resultatet av en nudge.

Min egen reflektion efter att ha läst rapporten, samtalat med Fredrik Carlsson, modererat SNS-seminariet om rapporten – är att frågan om ansvar är väsentlig. Om någon knuffas/lockas/styrs mot ett visst beteende och det får ekonomiska konsekvenser – vem tar ansvaret för det beslutet. Troligen är det ingen annan än den enskilde som fattat beslutet. Därför faller också ett stort ansvar på de lagstiftare (politiker) som väljer att styra oss med nudge istället för lagstiftning och på andra aktörer som styr andra val vi förväntas göra.

 

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.