Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Hyrorna i nybyggda lägenheter har ökat med 6,3 procent på ett år. Samtidigt står andra konsumentpriser i stort sett stilla. Dessutom sjönk insatserna på nybyggda bostadsrätter. Att äga är ofta ett betydligt billigare alternativ, både för stora och små lägenheter.

Statistiken för nybyggda lägenheter för 2015 presenterades häromdagen av SCB. Det är märkligt att det inte blir mer debatt kring de höga hyrorna.

En nybyggd trea på 75 kvadratmeter hade 2015 en genomsnittlig hyra på 10 268 kronor i månaden. I Storstockholm var den ännu högre, 11 616 kronor i månaden. I kommuner med mindre än 75 000 invånare är den knappt tusen kronor lägre än rikssnittet, 9 341 kronor i månaden.

Den nybyggda bostadsrätten i samma storlek hade en månadsavgift på 4 272 kronor. Insatsen var i genomsnitt 2 473 000 kronor. Anta att köparen lånar maximalt, 85 procent, vilket är 2 102 050 kronor till en ränta på 1,8 procent. Det ger en nettoränta per månad på 2 207 kronor. En total månadskostnad på 6 479 kronor. 3 789 kronor billigare. Amortering, som är ett tvångssparande, på två procent av lånet blir ytterligare 3 502 kronor. Fortfarande blir det alltså totalt en lägre månadsutgift för den nybyggda bostadsrätten än för den nybyggda hyresrätten. Detta är alltså riksgenomsnittet och det finns givetvis stora variationer. Men så länge ränteläget är så lågt som det är nu är den nybyggda bostadsrätten billigare.

Insatsen för nybyggda bostadsrätter har dessutom sjunkit mellan 2014 och 2015 med 4 procent samtidigt som hyrorna alltså stigit med 6,3 procent.

Gräver vi lite djupare i statistiken från SCB hittar vi intressanta skillnader mellan olika regioner i Sverige. Ettan i Storgöteborg kostar 7 186 kronor i månaden. Ettan i kommuner med färre än 75 000 invånare kostar betydligt mindre, 5 056 kronor. En pensionär med låg inkomst och rätt till bostadstillägg för pensionärer klarar sig alltså bra i den lilla kommunen eftersom taket för stödet, cirka 5 000 kronor, i stort sett täcker hyran. För en pensionär i samma situation i Storgöteborg är det betydligt värre. En boendekostnad på ytterligare närmare 2 200 kronor i månaden är omöjlig att klara på den låga pensionen. Ett liknande problem är det för studenten som också har samma inkomst och samma bostadsbidragsvillkor över hela Sverige men helt olika bostadskostnader. Samtidigt är det också de två stora grupper som får sina inkomster justerade utifrån KPI, konsumentprisindex. Det har knappt rört sig uppåt på grund av främst låga räntor och låga energipriser, två kostnadsposter som inte är stora för dessa grupper. Med andra ord tar högre hyror allt mer av den disponibla inkomsten.

Varför nya hyreslägenheter blir så mycket dyrare samtidigt som bostadsrätterna blir billigare borde utredas närmare. En förklaring till högre byggkostnader är att det blir allt svårare att få tag i byggnadsarbetare med specialkunskaper och det driver upp lönekostnaderna. Men det borde gälla bägge bostadsformerna. Är det så illa så att de som inte får låna för köp utan hänvisas till att hyra är en svagare konsumentgrupp och därmed lättare att ta ut högre pris från, då är det djupt oroande.

En sak är klar, det finns mycket att ta tag i för bostadsminister Peter Eriksson och andra ansvariga. Det kan inte fortsätta med att nybyggda lägenheter blir mer än 6 procent dyrare per år.

 

 

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.