Din webbläsare stödjs ej längre, uppdatera din webbläsare för att webbplatsen ska visas korrekt. Uppdatera min webbläsare nu

Regeringens förslag om amorteringskrav har varit ute på remiss. Förslaget innehåller de ursprungliga tankarna om amortering på två procent när lånen är på mer än 70 procent av bostadens värde och en procent när de överstiger 50 procent.

Remissomgången är passerad. En lagrådsremiss har sedan tagits fram med förslagets olika delar.

Syftet med reglerna är att få till en sund amorteringskultur och att minska stabilitetsriskerna för samhället och hushållen. Amorteringskraven ska gälla lån som tas mot panträtt i fast egendom, tomträtt, bostadsrätt eller liknande. Samma regler gäller även om lån tas i olika kreditinstitut. Då ”bör” hänsyn tas till hur mycket som redan amorteras på tidigare lämnade krediter. Annars skulle det kunna bli dubbla eller flerdubbla amorteringsbelopp.

Från grundkraven för amortering vill regeringen ha några olika undantag. I situationer då ett hushålls ekonomi kan vara utsatt för påfrestning eller förändring ska undantag kunna göras. Alltså när det handlar om särskilda skäl. Det kan vara närståendes dödsfall, egen arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa.

Ett annat undantag tycker regeringen ska finnas. Det gäller nyproducerade bostäder. Då ska man inte behöva ställa sådana krav på amortering. Motivet är att det annars skulle leda till minskat nybyggande. Det vill man, som bekant, öka i stället. I ett av remissvaren ansåg man att ett sådant undantag skulle tidsbegränsas. Det avvisar regeringen, då man menar att hushållen skulle bygga in vetskapen om en kommande ökad utgift och att det minskar effekten av undantaget.

Olika detaljer i regelverket lämnar regeringen över till Finansinspektionen att bestämma om i en föreskrift. Bankföreningen har kommit med synpunkter på föreskriften och vänder sig därmed till Finansinspektionen.

Den första större invändningen handlar om problem som uppstår när någon vill ta ytterligare ett lån på sin befintliga bostad. Tilläggslån kallar man det. Om de redan befintliga lånen är förhållandevis stora och det nya lånet inte så stort kan ökningen av utgifterna bli orimligt stora.

Ett exempel. Ett hushåll har lån på 2,5 miljoner kronor och tar ett nytt lån på 300 000 kronor. Totalt är belåningsgraden över 70 procent. Då beräknas amorteringen på 2,8 miljoner kronor och blir 4 670 kronor i månaden. Om bara det nya lånet hade behövt amorteras, t.ex. på 15 år, hade det betytt 3 000 kronor mindre i månaden.

Bankföreningen menar att det kan leda till en övervältring på blancolån istället. Även med högre räntesats blir utgiftsökningen lättare att hantera. De föreslår att ett nytt lån på bostad man redan äger ska amorteras av på tio år. Deras exempel är ett lån på 4 miljoner kronor som utökas med 200 000 kronor. Amortering enligt nya reglerna skulle bli 7 000 kronor i stället för 1 670 kronor, om amorteringstakten var tio år.

Den andra stora invändningen handlar om undantaget för nyproduktion. Den som köper ny bostad omfattas inte av amorteringskravet. Men när hushållet i sin tur säljer blir bostaden begagnad och amorteringskravet gäller. Den förste köparen får därmed betala en prispremie, motsvarande värdet av mindre utgift för amortering, eller värdet av risken för förlust. Vid stillastående priser vill näste köpare inte betala lika mycket som ursprungspriset var på.

En bedömning som Bankföreningen gör är att prispremien skulle utgöra någonstans mellan noll och tio procent, uppskattningsvis mellan fem och tio procent. Så en lägenhet som kostar 5 miljoner kronor skulle ha en prispremie på upp till 500 000 kronor.

Detta undantag kan medföra att kravet på kontantinsats ökar. För vilket värde ska kreditinstitutet sätta på bostaden? Det kan medföra svåra beslut för dem som vet med sig att de ska bo endast en kortare tid, exempelvis unga hushåll. Vill de ta risken att få en förlust om de betalat dyrare än på begagnatmarknaden? Det kan även leda till inlåsningseffekter. Man drar sig för att sälja om man inte bott i bostaden länge. Har man dessutom inte amorterat är det mer kännbart att sälja i en marknad som karakteriserats av prisfall.

En tredje invändning Bankföreningen har gäller när omvärdering tidigast får ske. En femårsgräns skulle motverka rörligheten på marknaden.

Det verkar fortfarande vara ganska knepigt hur amorteringskrav ska kunna utformas. En sund amorteringskultur kan de flesta instämma i, men regering och finansinspektion bör nog bestämma sig för vilket mål man främst vill sträva mot. Idag är målen om minskad skuldsättning och ökat bostadsbyggande något oförenliga.

Missa inte senaste nyheterna!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få dagens sammanfattning inom ekonomi och finans.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.