Krisen i byggbranschen har spillt över på marknaden för sågade trävaror men på det familjeägda sågverket Rödins Trä i Svenstavik i Jämtland har man börjat se en liten ljusning. Företaget säljer det mesta av sin produktion på export och kan ses som en konjunkturindikator i branschen.

– Förfrågningarna ökar, man vill ha längre kontrakt och vi kanske till och med kan påtala en liten prisjustering, så det känns bra, säger Markus Rödin, som är tredje generationens Rödin på vd-posten i familjeföretaget.
Tio procent av försäljningen går till Sverige, 40 procent till Norge och resterande 50 procent till resten av världen, varav en betydande del till Mellanöstern. Krisen i den svenska byggbranschen har man därmed kunnat runda men även Norge har haft en rejäl byggkris så helt opåverkat har inte Rödins Trä varit.

– Valutan har varit ganska fördelaktig för oss under den här perioden men visst har det blivit en liten inbromsning men ganska marginell ändå, säger Markus Rödin.

På längre sikt tycker han att det ser än ljusare ut, mycket tack vare träet i sig självt.
– Trä är ett hållbart byggmaterial, när det växer så suger det in koldioxid och koldioxiden byggs in i långlivade träprodukter som möbler och hus och så vidare.

Reporter: Jonas Frändén 

Krisen i byggbranschen har spillt över på marknaden för sågade trävaror men på det familjeägda sågverket Rödins Trä i Svenstavik i Jämtland har man börjat se en liten ljusning. Företaget säljer det mesta av sin produktion på export och kan ses som en konjunkturindikator i branschen. 
 
– Förfrågningarna ökar, man vill ha längre kontrakt och vi kanske till och med kan påtala en liten prisjustering, så det känns bra, säger Markus Rödin, som är tredje generationens Rödin på vd-posten i familjeföretaget. 
Tio procent av försäljningen går till Sverige, 40 procent till Norge och resterande 50 procent till resten av världen, varav en betydande del till Mellanöstern. Krisen i den svenska byggbranschen har man därmed kunnat runda men även Norge har haft en rejäl byggkris så helt opåverkat har inte Rödins Trä varit. 
 
– Valutan har varit ganska fördelaktig för oss under den här perioden men visst har det blivit en liten inbromsning men ganska marginell ändå, säger Markus Rödin. 
 
På längre sikt tycker han att det ser än ljusare ut, mycket tack vare träet i sig självt. 
– Trä är ett hållbart byggmaterial, när det växer så suger det in koldioxid och koldioxiden byggs in i långlivade träprodukter som möbler och hus och så vidare.Reporter: Jonas Frändén

Rodins_Tra_Master

Jämtländskt sågverk ser ljusning i efterfrågan

Markus Rödin

Jonas Frändén

Rödins trä

EFN Sverige

Rederiet Furetank, hemmahörande på Donsö i Göteborgs skärgård, gör en storsatsning på fartyg som drivs av flytande biogas, LBG. Företagets finanschef Pär Karlsson förklarar varför man gör denna affär:
"Vi gör den här satsningen för att det finns ett brinnande intresse för teknik och innovation. Och det finns en tävlingsanda", säger Pär Karlsson.

Satsningen finansieras delvis via en grön garanti från statliga EKN. Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef på EKN, förklarar att denna affären är viktig både miljömässigt, säkerhetspolitiskt och för den lokala ekonomin.

Furetanks företrädare konstaterar att Rysslands invasionskrig i Ukraina kraftigt förändrade spelplanen för energitransporter i Europa, vilket i sin tur gynnade Furetank. Det är en av anledningarna till att rederiet nu storsatsar på 12 nya fartyg à 400 miljoner kronor.

Reportrar: Jonas Frändén och Anders Frick

Rederiet Furetank, hemmahörande på Donsö i Göteborgs skärgård, gör en storsatsning på fartyg som drivs av flytande biogas, LBG. Företagets finanschef Pär Karlsson förklarar varför man gör denna affär: 
"Vi gör den här satsningen för att det finns ett brinnande intresse för teknik och innovation. Och det finns en tävlingsanda", säger Pär Karlsson. 
 
Satsningen finansieras delvis via en grön garanti från statliga EKN. Carl-Johan Karlsson, affärsområdeschef på EKN, förklarar att denna affären är viktig både miljömässigt, säkerhetspolitiskt och för den lokala ekonomin.Furetanks företrädare konstaterar att Rysslands invasionskrig i Ukraina kraftigt förändrade spelplanen för energitransporter i Europa, vilket i sin tur gynnade Furetank. Det är en av anledningarna till att rederiet nu storsatsar på 12 nya fartyg à 400 miljoner kronor. 
 
Reportrar: Jonas Frändén och Anders Frick

Inslag_Furetank

Svenska handelsflottan utökas med 10 procent genom storaffär

Pär Karlsson

Anders Frick

Göteborg

Åre

Furetank

Carl-Johan Karlsson

Blir det någon ny fast förbindelse över eller under Öresund, och i fall var? Det är frågan sedan Danmark sagt tydligt nej till en kombinerad tåg-och bilförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Frågan har på ytan förefallit död, eller åtminstone sovande, sedan det danska beskedet men snart kan det komma att hända saker. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitet och redundans (tillförlitlighet) för transportsystemet i Öresundsregionen och utredningens slutsatser väntas bli offentliga senare i vår.
Idag är det tre olika alternativ för en en framtida fast förbindelse som ligger på bordet:

HH-förbindelsen, en tunnel för bil och tåg men utan möjlighet till gods- och fjärrtåg.

Europaspåret, en tunnel för bil- och tågtrafik, inklusive gods- och fjärrtåg.

Öresundsmetron, en utbyggnad av Köpenhamns tunnelbana till Malmö.

Öresundsmetron har sina tillskyndare i Malmö och Köpenhamn och detsamma gäller för HH-förbindelsen i norra Öresund. Europaspåret har än så länge framstått som något av en outsider men på senare tid har det alternativet fått ökat stöd. Nyligen ställe sig Lunds kommun bakom Europaspåret och projektet har även fått indirekt stöd av SJ och Green Cargo som pekat på att övriga alternativ inte kan innefatta godstrafik på järnväg, vilket anses nödvändigt för att klara de ökande godsvolymerna.

Programledare: Jonas Frändén 

Blir det någon ny fast förbindelse över eller under Öresund, och i fall var? Det är frågan sedan Danmark sagt tydligt nej till en kombinerad tåg-och bilförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Frågan har på ytan förefallit död, eller åtminstone sovande, sedan det danska beskedet men snart kan det komma att hända saker. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitet och redundans (tillförlitlighet) för transportsystemet i Öresundsregionen och utredningens slutsatser väntas bli offentliga senare i vår. 
Idag är det tre olika alternativ för en en framtida fast förbindelse som ligger på bordet:<ul><li>HH-förbindelsen, en tunnel för bil och tåg men utan möjlighet till gods- och fjärrtåg.</li><li>Europaspåret, en tunnel för bil- och tågtrafik, inklusive gods- och fjärrtåg.</li><li>Öresundsmetron, en utbyggnad av Köpenhamns tunnelbana till Malmö.</li></ul>Öresundsmetron har sina tillskyndare i Malmö och Köpenhamn och detsamma gäller för HH-förbindelsen i norra Öresund. Europaspåret har än så länge framstått som något av en outsider men på senare tid har det alternativet fått ökat stöd. Nyligen ställe sig Lunds kommun bakom Europaspåret och projektet har även fått indirekt stöd av SJ och Green Cargo som pekat på att övriga alternativ inte kan innefatta godstrafik på järnväg, vilket anses nödvändigt för att klara de ökande godsvolymerna.Programledare: Jonas Frändén

Inslag_Oresundstunnel_lang_240405

https://6c9af72888770dfe3c94c374de32ca92-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/37/37836fac-332e-4a8a-906f-f1d4cb1b45d9/74ba8565-1d54-45bc-a229-eb1435a508ac.srt

https://b5e270ba749a79c802acc52fb3eca6f5-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/37/37836fac-332e-4a8a-906f-f1d4cb1b45d9/901071712580142300.vtt

Outsider kan bli nästa Öresundsförbindelse

Öresund

En av de tydligaste effekterna av inflationen är de kraftigt höjda priserna på mat. Priserna fortsatte upp förra året och ökade med 5,5 procent jämfört med 2022. Sedan 2021 har de stigit med över 20 procent. Trots det är det tufft läge i producentledet. Höga priser på insatsvaror, höga räntor och dålig skörd var en cocktail som pressade böndernas lönsamhet till bottennivåer under 2023, enligt LRF:s konjunkturindex. Anders Wadmark bedriver växtodling på 140 hektar mark i Bunkeflo utanför Malmö och han är inte nöjd med hur livsmedelspriserna sprungit iväg.
– Det känns svårt att ta ansvar för de priser vi ser i butiken och det känns lite provocerande även för min del som köper det mesta i butik, säger han.

Enligt de senaste siffrorna från SCB stannade livsmedelspriserna av i februari vilket indikerar att tiden av ständigt ökande priser kan vara över. Sedan februari 2023 är ökningen blygsamma 1,2 procent. Hur det än blir med det efterlyser Anders Wadmark en bredare diskussion om värdet på den inhemska livsmedelsproduktionen. Idag går tio procent av pengarna som läggs på mat i butiken till bönderna.
Som om det inte räckte med svag konjunktur och dålig skörd drabbades bönderna av ytterligare ett hårt bakslag under slutet av 2023. Se mer i inslaget.

En av de tydligaste effekterna av inflationen är de kraftigt höjda priserna på mat. Priserna fortsatte upp förra året och ökade med 5,5 procent jämfört med 2022. Sedan 2021 har de stigit med över 20 procent. Trots det är det tufft läge i producentledet. Höga priser på insatsvaror, höga räntor och dålig skörd var en cocktail som pressade böndernas lönsamhet till bottennivåer under 2023, enligt LRF:s konjunkturindex. Anders Wadmark bedriver växtodling på 140 hektar mark i Bunkeflo utanför Malmö och han är inte nöjd med hur livsmedelspriserna sprungit iväg. 
– Det känns svårt att ta ansvar för de priser vi ser i butiken och det känns lite provocerande även för min del som köper det mesta i butik, säger han. 
 
Enligt de senaste siffrorna från SCB stannade livsmedelspriserna av i februari vilket indikerar att tiden av ständigt ökande priser kan vara över. Sedan februari 2023 är ökningen blygsamma 1,2 procent. Hur det än blir med det efterlyser Anders Wadmark en bredare diskussion om värdet på den inhemska livsmedelsproduktionen. Idag går tio procent av pengarna som läggs på mat i butiken till bönderna. 
Som om det inte räckte med svag konjunktur och dålig skörd drabbades bönderna av ytterligare ett hårt bakslag under slutet av 2023. Se mer i inslaget.

Inslag_Bonde_Lång_240314

Rusning för matpriserna men inget guldregn över bönderna

EFN direkt är ett livesänt nyhetsprogram som sänds dagligen klockan 11.30. Fokus är alltid på de viktigaste och mest intressanta ekonominyheterna. I varje program intervjuas även aktuella gäster.

EFN direkt

Fredrik N G Andersson är docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och han säger att man för att förstå inflationen måste ha koll på de tre ”p:na”: Putin, pandemin och penningpolitiken. Nu menar han att effekterna av de två första p:na bedarrat men att den förda penningpolitiken fortfarande påverkar.

– Penningpolitiken var oerhört expansiv under pandemin men i Sverige var den expansiv även innan pandemin. Vi hade negativa räntor och Riksbanken köpte massa värdepapper, även i högkonjunkturen 2015-2019.
Idag ser han en riksbank som agerar annorlunda.
– Man för en mycket mer stram, balanserad och förnuftig linje nu.

Men även om han tycker att Riksbanken agerat rätt på senare tid är det ändå där han ser den största risken framåt.
– Risken om inflationen nu faller ner till två procent och Riksbanken då lättar på trycket är att vi får en snabb konjunkturuppgång. Då finns risken att inflationen kommer tillbaka.
– Och tar den då fart och biter sig fast igen så kan det vara jättesvårt att få ner den permanent. Förhoppningsvis håller Riksbanken kvar vid en åtstramande linje, säger Fredrik N G Andersson.

Fredrik N G Andersson är docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och han säger att man för att förstå inflationen måste ha koll på de tre ”p:na”: Putin, pandemin och penningpolitiken. Nu menar han att effekterna av de två första p:na bedarrat men att den förda penningpolitiken fortfarande påverkar.– Penningpolitiken var oerhört expansiv under pandemin men i Sverige var den expansiv även innan pandemin. Vi hade negativa räntor och Riksbanken köpte massa värdepapper, även i högkonjunkturen 2015-2019. 
Idag ser han en riksbank som agerar annorlunda. 
– Man för en mycket mer stram, balanserad och förnuftig linje nu. 
 
Men även om han tycker att Riksbanken agerat rätt på senare tid är det ändå där han ser den största risken framåt. 
– Risken om inflationen nu faller ner till två procent och Riksbanken då lättar på trycket är att vi får en snabb konjunkturuppgång. Då finns risken att inflationen kommer tillbaka. 
– Och tar den då fart och biter sig fast igen så kan det vara jättesvårt att få ner den permanent. Förhoppningsvis håller Riksbanken kvar vid en åtstramande linje, säger Fredrik N G Andersson.

240319_Fredrik_NG_Andersson_long

https://d52928792546996f9886ca2ef677f257-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/a1/a1c48d64-482c-40de-844b-b640cdcf97d5/7d8f332e-2000-4a17-8a8c-d468802b9fd2.srt

https://7fb9f918149afeb5bfcb7c7361b72e97-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/a1/a1c48d64-482c-40de-844b-b640cdcf97d5/901071710854586972.vtt