Julspecial: Så blir du en bra entreprenör
börjar 19 dec 15:55

Julspecial: Så blir du en bra entreprenör

Transkription

Varmt välkomna till EFN:s julprogram.

Vi har tänkt oss att diskutera börs, finans och framför allt entreprenörskap.

Vad är det som gör en riktigt god entreprenör?

För att göra det på ett bra sätt så har jag bjudit hit de bästa gästerna jag kan tänka mig.

Näringslivskrönikör, årets journalist nu senast - Birgitta Forsberg, nyanställd på DN.

Varmt välkommen!

Kjell A. Nordström, ekonomie doktor, föreläsare, författare och guru–

–även om det är ett tveksamt ord. Lite guru är du, väl?

Vi börjar med att försöka sammanfatta.

Vad ska vi säga, 2014 går mot sitt slut...

Vad minns du bäst av finansåret 2014, Birgitta?

Man minns bäst det som har hänt nu på slutet. Så nu minns man mycket...

Man minns förstås Riksbankens nollränta.

Nu minns man Ryssland och oljepriset.

Det är väldigt oroväckande det som händer.

–Nu kanske jag gick in på 2015...? –Det ska vi också komma in på.

Om du menar börsen så var det mycket noteringar, det var bud på AstraZeneca och Scania.

–Det var mycket stora grejer och börsen har svängt. –Ser du inga trender?

Har du nån trend?

Året för mig sammanfattas fint av att det var det året–

–då Sverige blev utsett till världens mest konkurrenskraftiga land.

Vi blev etta.

Vi passerade "the usual suspects", USA, Singapore, alla som har lyfts fram. Det är flott.

Det är nån sorts indikator på–

–vad som pågår i den svenska ekonomin. Att vi fortfarande gör ganska bra ifrån oss.

Samtidigt har Sverige en politisk kris.

Sverige börjar bli precis som andra och har ett stort främlingsfientligt parti.

Det är två rörelser och det finns oro.

Ja, det gör det. Jag läser kanske det där på ett annat sätt.

Jag läser det som att vi använder vår demokrati fullt ut för att lösa de problem vi har framför oss.

Men vi är kanske lite mer lika andra länder i det att det magiska samförståndet som vi har haft...

Den gamla svenska modellen, där vi hittade lösningar. Vi stängde in oss i ett rum.

Ofta var det män som gick in i de där rummen.

Det kunde vara en bastu eller ett hus i Saltsjöbaden. Sen kom de ut med en fin lösning.

Det har varit en svensk gren att göra det där som inte liknar...

Vill du ha mer kaos? Du tror att det föds kreativitet ur kaoset, bråket och slitet?

Det gör det. Nästan all forskning vi har indikerar att lugn och ro inte är modellen för skapande.

Det ska vi prata om mycket. Kaos behövs.

Birgitta, vad tror vi om vi tittar framåt...2015. Du antydde det lite.

Ryssland som knakar...

Nu med oljepriset och en rubel som faller. Ryssland har stor handel med sina grannländer–

–men också med Tyskland. Det är lite oroväckande.

Det är löjligt att tro att Ryssland kommer att anfalla Sverige.

Det är inte det jag menar, jag menar att det blir ekonomisk oro.

–Oreda. –Ryssland kan krascha...

Det blir problem. Putins egen slushfond kommer från oljepengar.

Det är lite underannonserat hela scenariot med Ryssland som handelspartner–

–och vad som händer nu när de är så pressade.

Sen att Sverige och flera andra länder balanserar så nära deflation.

Vi är egentligen i deflation.

Månadsvis kommer det siffror som är på minus, men man räknar bort det ena och det andra.

Det är farligt att hamna i ett japanskt scenario. Nu har IMF pratat om–

–att regeringar i krisländer ska pumpa ut mer pengar.

Det är i så fall positivt för ekonomin om regeringen pumpar ut mer pengar.

Det har vi råd med.

Vilket 2015 ser du i din kristallkula?

Det är svårt att bortse från Ryssland som har blivit detsamma–

–som Argentina ibland kallas för, "a monocrop economy".

Man åker upp och ner som ett flöte när man metar–

–beroende på priset på den underliggande vara som man säljer.

En bensinstation med flagga, kallade nån Ryssland för.

Det var väldigt skojigt.

Det här är en bensinstation med flagga, där priset varierar dramatiskt–

–och därmed lönsamheten på bensinstationen. Då kan det bli stökigt på bensinstationen.

Ni båda ser Ryssland som krishärden där det kan...

Det är en 55 minuters flygning härifrån till Sankt Petersburg. Det är närmare än till Göteborg.

Detta leder mig över till nästa fråga... Nu funderar vi över Ryssland.

Hela finansbranschen ägnar sig åt profetior. Vi undrar hur det ska gå.

Men kan vi säga nånting om framtiden? Är vi bättre än aporna som kastar pilar?

Vi skiljer oss från babianer i den meningen att de väldigt sällan håller seminarier.

Men... De kan kasta pil. Det kan vi också, det vill säga gissa.

Vi kan göra är att göra ett scenario "Vad händer om bensinstationen måste sänka priset?"

"Vad händer om det och det händer?" En sak vi kan se–

–är att vi ökar takten på den tekniska utvecklingen. Det är mätbart.

Att vi nu kommer med maskiner med en kapacitet som slår allting vi tidigare haft.

De maskinerna kommer att påverka samhällsutvecklingen på alla områden.

Det scenariot kommer nog snabbare än vad de flesta hade tänkt sig.

Man pratar ofta om en exponentiell kurva. Precis som vetekornet på schackrutan... Det går så fort.

Det är där...

Har du nån teori där?

Om nu hälften av våra jobb, även tjänstemannajobb, tas över av "robotar", maskiner–

–hur löser man det? Hälften kan inte ha a-kassa. Ska det vara medborgarlön eller ska man dela på jobben?

När vi gjorde det här inom jordbruket, för vi har gjort det här tidigare.

Vi har gjort det inom industrin, jordbruket... Då ersätter vi människor med maskiner–

–och samtidigt ökar vi produktiviteten. Vi skapar mer värde än nånsin.

Vi producerar inte mindre nu i jordbruket.

Antagligen kommer de här maskinerna att göra samma sak.

De ersätter människor, men höjer produktiviteten, och därmed värdeskapandet.

Stephen Hawking gick ännu längre och sa–

–att det inte är så långt kvar innan maskinerna går om oss och gör oss onödiga.

I det ögonblick som den artificiella intelligensen blir intelligentare än oss, så kan den förbättra sig själv–

–och vips är vi inte intressantare än vita möss för den senaste datorn.

År 2042, brukar de säga, att singulariteten ska utbryta.

Den teknologiska singulariteten. Vi får roa oss dessförinnan.

Om inte maskinerna behöver oss till nåt roligt.

Just nu gör maskinerna nåt märkligt med vår tillvaro.

De bryter sönder allt som vi har byggt upp, sen många hundra år tillbaka.

Alltifrån katolska kyrkan till multinationella företag till fina regleringar av marknader.

Maskinerna och deras framfart bryter sönder ramverket som vi har stretat oss fram till.

–Vi vet inte hur det kommer att brytas sönder. –Och vilket som ramlar sönder först.

Birgitta, du har skrivit en hyllad bok: "Svenska miljardärer". Du har intervjuat...

Jag har intervjuat tio miljardärer och hundra personer runt dem för att göra porträtt.

Före detta fruar, vänner och kollegor.

Så gör en duktig journalist.

Men det är tio stycken som är navet. Alla har skapat sig stora förmögenheter.

Även om vissa, som Douglas, har börjat med en liten förmögenhet. Är det nåt som förenar personerna?

Kan vi tala om några generella drag?

Ett var att de väldigt tidigt i livet bestämde sig för att blir ekonomiskt oberoende.

De har haft pengar som mål.

En del tyckte att det skulle krävas 12 miljoner, andra 50, beroende på när de började.

12 miljoner var betydligt mycket mer på 60- och 70-talen.

De hade räknat ut hur mycket man behövde för att vara ekonomiskt oberoende och leva på avkastningen.

För ekonomiskt oberoende behöver man inte vara miljardär. Nu behöver man kanske 25 miljoner...

Är det inte så att när man blir rik vill man ha lite mer ändå.

Men sen var det en annan sak som förenade dem.

De är otroligt egensinniga, tar inte order, kör sin egen väg–

–och har inte velat vara anställda. Det var så kul att bestämma allt själv–

–så de har fortsatt jobba när de väl varit ekonomiskt oberoende.

De har inte lyssnat.

De kör bara på. Absolut. De har inte lyssnat på andra.

Kjell, du har tittat mycket på framgångsrika entreprenörer. Vad förenar dem?

Mönstret du beskriver finns där. Sen finns det en annan halva, mer än en halva faktiskt:

De som inte blir miljardärer, utan som åker in istället. Eller hamnar på psykiatrisk klinik.

De som hade samma utgångsläge och idéer men som av olika skäl misslyckas.

Deras affärsidé, deras satsning vill sig inte.

Menar du att det kan vara en ren tillfällighet? Vilka som hamnar på kåken och vilka som hamnar i skyn?

Grundreceptet är detsamma. Dårar, ledare och bedragare verkar ha samma psykiska konfiguration.

Intressant.

De delar samma bild av världen.

Miljardärer gillar inte den synpunkten.

Nej, men det är en "fine line". Det vet alla som har träffat dårar, ledare eller miljardärer.

I övrigt kan man se att tidsanda spelar större roll än man vill medge i förstone.

Går det bra tillskriver vi oss själva det, går det dåligt beror det ofta på omvärlden.

Men i efterhand blir det klart vad som hände.

Att man låg rätt i tiden, kom i ett paradigmskifte och hade ett bra nätverk.

Det pratade Sandström om i boken. De kom exakt rätt i tiden med Skype.

Freddie Laker gjorde nåt som liknade Ryanair, han blev adlad.

Han gjorde det Ryanair, Germanwings och delvis Richard Branson gör idag.

Men han kom för tidigt. Och British Airways tog honom av daga.

Egentligen är det ett tecken på intelligens om man ligger för tidigt med sina idéer.

Men det blir en nackdel, för man måste komma rätt.

Jag har sammanfattat vad som har gjort att de har lyckats och det är tajming och tur.

När man har lyckats vill man väl inte säga att det var tur? Då ser man den egna förmågan.

Fler av dem pratar om tur.

Genialiteten brukar stiga med bankkontot. Upplevelsen av den egna genialiteten.

Hur mycket tur har ni haft för att få era karriärer?

Jättemycket!

Massor. Jag hamnade i en brytningstid då internationalisering och globalisering bröt ut.

Det råkade vara det jag forskade om. Jag åkte väldigt fint på den surfvågen.

Och du hade en cool frisyr också.

Jag rakade mig tidigt. I mitt fall var det genetiskt.

Jag borde börja snart.

Men, Birgitta. Det är män, män, män.

Är det inte en enda tjej där?

Nej. Jag sökte med ljus och lykta.

Förlaget bad mig skriva boken, deras grej var: "Varför blir man miljardär?"

Då skulle man ha skapat förmögenheten själv.

Antonia Ax:son Johnson har skapat en jättestor förmögenhet–

–men hon hade en stor bas och föll bort.

Varför är det mest män?

Jag tror att det här med icke delad föräldraförsäkring ligger bakom.

Har man ansvar för barn och hem kan man inte spekulera.

Det här är alla risktagare. Vissa har tagit extrema risker. Flera har legat på minus.

Sven-Olof Johansson låg på minus 1,7 miljarder som han hade gått i borgen för.

Gustaf Douglas har legat på minus fyra gånger. Så de tar stora risker.

Är det här med risk och att inte lyssna typiskt manligt?

Det kommer forskning om det, och vi har haft ett nobelpris 2006...

Fredspriset tilldelades Muhammad Yunus som har byggt upp mikrolån.

De bygger på principen att tjejer betalar tillbaka sina lån och killar inte gör det.

Det tyder på att det är olika sorter.

Forskningen indikerar att evolutionen har försett oss med olika egenskaper.

Män är riskdårar jämfört med en genomsnittskvinna.

Du får säga att det är evolution eller vadsomhelst.

Men om du skulle bli av med din fru så att du får ta hand om barnen skulle du bli mindre risktagande.

Då måste du "jaga" och ge mat till tre barn.

Om du då dör skulle inte barnen i ett jägarsamhälle överleva.

Jag tror att det handlar om det. Den som har ansvar för barnen kan inte ta stora risker.

Och inte bör!

Det löser sig om man fördelar det ansvaret mer rättvist.

Du pratar om ett paradigmskifte, om "girl will".

Du och Schlingmann har skrivit "Urban Express" där ni talar om att det är tjejernas tur.

Får vi se fler kvinnliga miljardärer och entreprenörer?

Ja, det får vi. Av flera skäl.

Att evolutionen gör oss olika kompenserar vi för.

Det har vi löst på andra områden, så det gör vi säkert här också.

"Vi drar till byn."

Per och jag skrev en bok som kom ut för några veckor sen.

Alla drar till stan, först drar kvinnorna. Det är ett världsomspännande fenomen.

Tjejerna sticker först, till staden.

I denna stad lever de sen lite längre än snubbarna.

Då får man fler kvinnor än män i stadsbildningarna.

Sen sker det även en förskjutning. Kvinnorna utbildar sig i en häpnadsväckande omfattning.

De presterar bättre och får bättre betyg.

Ja! Och det gäller på tekniska högskolan i Teheran likväl som på KTH i Stockholm.

Feministerna och konspiratoriskt tänkande säger att de presterar bättre på universitet–

–men i samhället tar det manliga nätverket över och trycker ner dem.

Så verkar det vara. Dn hade en artikel om att kvinnorna var värda mer i lön än männen.

Men de har lägre lön. Har du kollat på det?

Det där är intressant.

Om vi lever i en brytningstid–

–där den typ av kunskap man får av en högskoleexamen–

–inte värderas på samma sätt... Den ger en säker inkomst och en plattform i livet.

Men det är en typ av kunskap som är fritt tillgänglig för alla. Den har begränsat ekonomiskt värde.

Det finns inget knapphetsvärde idag i civilekonom-, MBA- eller Master of Science-examen.

Då sjunker det kommersiella värdet på den. Dit söker sig kvinnorna.

Männen söker sig bort från det till en experimentell...

Nu låter det som att du säger att det är rättvist att männen får mer lön.

Kan det inte vara så att lönerna sätts orättvist? Och att kvinnor är sämre på att förhandla?

Ja...

Jag tror att... Det är manliga kontakter och kontaktnät och sånt.

När det är olika lön för samma jobb, och kvinnorna är duktiga så är nåt fel.

Tror ni att vi står inför ett skifte?

Ja, det tror jag.

Ja, här spelar siffrorna roll.

I den mening att om 8 av 10 som går ut är tjejer–

–så blir det ont om killar, om de dessutom är sämre... Vi närmar oss den situationen.

I några länder och i några städer ser vi det. I Norge finns det inga manliga tandläkare.

Problemet med det är att varje gång kvinnor går...

Det fanns många kvinnliga läkare i Sovjetunionen, och det blev ett låglöneyrke.

Det har vi sett i Sverige också, med läraryrket. Så fort det blir många kvinnor...

Drar det ner lönerna?

Hoppas att det inte fortsätter. När det gäller entreprenörer...

Kjell var inne på att de är bedragartyper.

Det är också en överrepresentation av olika funktionsnedsättningar, dyslexi exempelvis.

Är det din uppfattning?

Flera av miljardärerna ville... Citatmaskinen Douglas sa att han ville slå världen med häpnad.

Hans pappa var otroligt elak och han klarade inte skolan.

Han fick inte fullständigt betyg från Handels för han klarade inte ekvationer.

Sen tog han en MBA på Harvard Business School, för det var mer praktiskt.

Flera av miljardärerna har velat visa världen att de är nåt.

Det är nån slags revanschlystnad.

David har egentligen ingen nackdel mot Goliat.

Han är mindre och måste därför vara kreativ, hitta stenslungor och dylikt.

Richard Branson, som var här häromdagen, talar gärna om sin dyslexi.

Att den har gjort honom innovativ.

Han har ju ett problem med sig hela dagen. Det släpar han på.

Problemet ställer till det. I skolan och när man ska söka jobb och så vidare.

Tänker man på det är det inte konstigt att en person...

Människor är inte gjorda för att ta risker, vi undviker det om vi har ett val – även entreprenörer.

Men det är en stor risk att ta ett jobb på Skattemyndigheten om man är dyslektiker.

Då är det bättre att sälja blommor, sett från ett riskperspektiv.

Entreprenörerna gör helt rimliga saker utifrån vilka de är.

Alltså upptäckten om vilka de är.

Då söker man sig till att vara herre över sitt eget liv, och inte ha en chef.

Man har sett att det finns en överrepresentation på folk som har förlorat en närstående.

Det kan knäcka många, men de som klarar det får en oerhörd styrka.

"Jag klarade att mamma dog, jag klarar nästa hinder!" Det är förbluffande.

Antagligen ödelägger man upplevelser av risk, eller gör om den.

Smärta och risk kan man inte mäta på vanligt sätt.

Man får fråga om nån har ont. Säger du att du har det säger inte doktorn nej.

Det är din upplevelse som gäller.

Risk är samma sak. Från utsidan kan nåt se ut som en stor risk–

–men från insidan har personen förlorat en anhörig i en flygolycka. Då ses inte det som en risk.

Vi har ett parti – vi var inne på kaoset i riksdagen –

–som jobbar för ett mer homogent Sverige med etniska svenskar.

Vad betyder det mångkulturella för en kreativ entreprenör?

Jag tror att det är jätteviktigt.

De tänker helt baklänges.

Reinfeldts sommartal där han bad oss öppna våra hjärtan och att mångkultur berikar Sverige...

Det tror jag på.

Det kännetecknar väl en kreativ miljö? Att låna idéer överallt?

All platser som hyllas i världen: Silicon Valley och Rehovot i Tel Aviv–

–som är en förort som liknar Silicon Valley och som kanske är tvåa i världen...

De har som gemensam nämnare att det är hundratals nationaliteter på en liten plats.

Det är trångt. Det är stort som Uppsala och 100 nationaliteter tätt packade bredvid varandra.

Och så byts det. Och bråkas, för det ingår.

Richard Florida pratar om gayindex.

Där man är tolerant för sexuella minoriteter är man även tolerant för nya idéer.

Men också mångfaldsindex. Är man tolerant för etniska minoriteter så...

"Bögar och bohemer."

Precis. Bohemindex.

Det är den bästa indikatorn på var det blir ekonomisk tillväxt.

Det råkade jag säga till den förre borgmästaren i Sankt Petersburg.

Inte helt rätt.

Det var fel forum att ta upp frågan i.

De frågade hur man gör en stad dynamisk. Då tog jag upp "bögar och bohemer". Det mottogs inte.

Nej, där förbjuder man homosexuell propaganda.

Men det är en stark indikator. Det gäller på stadsdelsnivå också.

Richard Florida är urbanist, han intresserar sig för livet i staden.

Hur städernas inre liv förändrar sig.

Det som kallas "gentrification", som man tror pågår i Berlin nu.

Det kokar, bubblar och drar dit folk som skulle upplevas som marginella i andra sammanhang–

–men i Berlin är det en häxkittel.

Där det finns rörlighet har man sett stor kreativitet. Det har man sett historiskt också.

Man har också sett otrygghet.

Är det nåt som har präglat de entreprenörer och miljardärer du har träffat?

Nej, det vet jag faktiskt inte. Det tror jag inte.

Men det är inga zen-buddhister direkt.

De har inte brytt sig om trygghet själva, men de har inte haft en otrygg uppväxt.

Om vi ska titta framåt, vad ska vi säga till folk som vill vara med i din nästa bok om miljardärer?

Vad ska vi ge för råd?

Man måste gå sin egen väg. Alla de här har hoppat av från sin...

De har lärt sig nåt i jobbet. Sen har de gjort nåt utifrån kunskaperna.

Jag kan inte hoppa av och starta ett spelbolag. Jag spelar inte dataspel.

Man måste hitta nåt man kan.

Vad säger du, Kjell? Vad har du för råd till unga som vill bli miljardärer?

Jag tror som Birgitta. Författarskap bygger på att man måste ösa ur sin egen fatabur.

Man kan inte skriva om nåt man inte vet nåt om. Det gäller nog samma med företagande.

Det andra, som jag tror håller på att bli en knapp resurs i världen är originalitet.

Av det skälet att alla vet allt ungefär samtidigt.

Då får vi egentligen en ökad knapphet på originalitet.

Den ska vi söka. Originalitet föder ilska. Många vill trycka ner en.

Det drar på sig uppmärksamhet om man går sin egen väg.

Men originalitet har aldrig värderats högre av marknaden.

Om man lyckas. Annars ses man som en kuf.

Människor överdriver vad ett företag är. Det är bara ett svar på en fråga.

Tillvaron är fylld av frågor. "Jag ska flytta hemifrån. Jag har inte råd med möbler."

Då dyker det upp en gubbe med platta paket.

Precis. Det låter underbart.

Man ska svara på rätt fråga på rätt sätt och man ska göra det originellt.

Vad trevligt det var att ha er här. Jag känner mig klokare och gladare. Tack ska ni ha.

Tack. God jul.

EFN:s julspecial leds av David Lagercrantz och gästas av Birgitta Forsberg, näringslivskrönikör på DN och ekonomie doktor Kjell A. Nordström.

Nollränta, fallande oljepris, utvecklingen i Ryssland, börsnoteringar, uppköpsbud på Astra Zeneca och Scania. Det är några av de händelser som Birgitta Forsberg tar med sig från 2014.

Kjell A. Nordström kommer ihåg att Sverige blev utsett till världens mest konkurrenskraftiga land.

2014 var också året när den politiska krisen slog till i Sverige och när ”Ryssland blev en bensinstation med flagga”.

Programmet fokuserar mycket på entreprenörskap och tips ges på hur du lyckas som entreprenör. Och i grunden är det inte så svårt. Det handlar mycket om att ”svara på rätt fråga, på rätt sätt och göra det originellt” sammanfattar David Lagercrantz.

Birgitta ForsbergDavid LagercrantzKjell A Nordström