Borgmästaren tar över
börjar 30 jul 15:00

Borgmästaren tar över

Transkription

Hej, och välkomna till Almedalen. Jag sitter här med Kjell A Nordström, ekonomidoktor och författare–

–och Per Schlingmann, konsult och författare.

Ni är här i Almedalen tillsammans därför att ni har skrivit en bok tillsammans. Kan ni berätta om den?

Den är färdig, vilket är viktigast av allt. Den kommer ut i september och den blev bra.

Till skillnad från din förra bok...?

Den blev också ganska bra.

Det är som att få en bebis. Alla som är föräldrar vet att man går i väntans tider.

Det finns en process - sen kommer bebisen.

Man vet inte hur det ska gå för bebisen i livet.

Sen ska bebisen döpas, vi är klara med det också.

Blir det Funky Business III den här gången?

Det här blev en egen bebis som börjar på en ny familj så den heter Urban Express.

Kan vi få höra lite om temat, Per?

När vi bestämde oss för att skriva en bok, hade vi en idé om att vi ville skriva en bok–

-om vad som händer i nuet. Om framtiden vet vi lite, men vi kan säga vad som händer i nuet.

Det som växte fram var en tydlig bild av att det händer dramatiska saker just nu–

–men många av oss har en världsbild av i går.

Vi tittade på vad som är det riktigt stora som händer ur ett globalt perspektiv.

Som titeln antyder, kom vi hela tiden tillbaka till staden.

Urban Express ska peka på att vi går med expressfart mot staden.

Sen 2006 bor mer än hälften av oss människor i städer så staden är det nya naturliga sättet att bo.

Även utvecklingen i städerna går med expressfart.

Nu knyter städerna oss samman på ett annat sätt än nationalstater...?

Det finns en bild som jag tror att många har sett, den har Per och jag pratat om många gånger.

Många säger att miljörörelsen föddes när vi kunde se planeten från månen, när vi tog första färgfotot.

Det är en liten skimrande kula som åker ensam i rymden och den ser så skruttig ut, där bor vi allihop.

Där föds miljörörelsen därför att bilden är så stark av den lilla kula som vi bor på.

Det finns en bild som togs långt senare och med mycket fiffigare teknik. Det är en bild på natten av världen.

Vår lilla kul som vi bor på är alldeles svart och så lyser några punkter.

Där är: London, Chicago, Peking, Tokyo och 597 andra punkter - det blir ungefär 600 städer.

Det är det som blir vår lilla planet, där emellan är det mörker både dag och natt.

Om det är mörker både dag och natt mellan 600 små punkter så förvandlar det agendan–

–för nästan all mänsklig verksamhet.

Är det här det stora som sker just nu? Uppdelningen mellan stad och resten? Hur påverkar det oss?

Säg nåt som det inte påverkar. Politik, vilket vi har diskuterat mycket.

Borgmästarnas nya roll, som nästan liknar en statsministers roll.

Boris Johnson i London - han med elektriskt hår som ser ut att ha fått en elchock.

Han står för 28 procent av brittisk ekonomi.

I går träffade vi en brittisk professor eller journalist.

Han berättade att det är London som gäller, han förhåller sig inte till resten av landet.

Det var nästan förfärligt. Han är född i Leeds, men när han berättar om England då är det London.

Resten är bara skrot, skräp...

Vad leder det här till?

Om man följer den här ganska unga professorns sätt att se på tillvaron så leder det ju till–

–att han inte kommer att vilja betala mer för Leeds, stället där han föddes.

När räkningen kommer, så säger han: Varför ska jag betala för det här?

Det måste ju leda till splittring. Vad leder det till här i Sverige? Stockholm mot resten - splittring?

Splittring kan man också kalla utveckling.

Diskussionen handlar ofta om staden kontra landsbygden.

Vi menar att det ofta handlar mycket om staden kontra nationen och det vi kommer att få se mycket är–

–att städer kommer att kräva allt mer inflytande.

Att arbeta med politik i en stad kommer att handla mycket om att jobba med sin egen attraktionskraft.

Ska du bli attraktiv så måste du göra saker som differentierar dig från andra–

–och då måste du ha utrymme.

Det handlar även om vad som händer när folk flyttar till städer gällande skattekraft och ekonomi.

Samtidigt hör man ju att det digitala samhället gör att man kan jobba var som helst.

Jag var en av de starkaste förespråkarna för att nu kommer vi människor att bli helt frigjorda–

–från arbetsplatserna och vi kommer att kunna bo och arbeta var vi vill.

Vi kommer inte att bo i skitiga, trånga, dyra städer men jag fick ju 100 procent fel.

Utvecklingen går precis i den andra riktningen - vi dras till städerna trots detta.

Och det kommer bara att fortsätta...?

Det avgör ju vi människor, men bedömningen är att nu är det nånstans över 50 procent–

–och inom 20 till 30 år är det över 70 procent i kanske 600 megastäder.

Vad säger det om andra trender som man pratar om?

Utvecklingen har gått väldigt starkt framåt i Asien och USA återindustrialiseras.

Hur går de stora trenderna in i det pusslet?

Jag ska berätta om varför städerna tar ledning. Nummer ett är berättelsen om varför du–

–fick 100 procent fel, men du var i gott sällskap.

Nästan alla stora tänkare under 80-talet och början av 90-talet, som funderade över framtiden sa:

Nu! Gotland - watch this! Vi kommer att gå från 60 000 till 80 000 - allt det här är dokumenterat.

Förändringen, sett över fem eller tio år, är på ett par hundra personer när på denna ö.

Några föds och några dör, men nettot är ungefär detsamma.

Så här ser det ut överallt oavsett om man åker till Kanada, Australien eller Irland.

Stockholm växer ungefär med åtta procent om året.

Det är som Kinas tillväxt, Kina är inte så långt bort - det är bara att ta båten så är man i Kina.

35 minuter med flyget.

Är Stockholm tillräckligt stort för att vara en av de 600?

Ja, Stockholm är det som kallas en urban area.

Det säger de ju själva - Ulla Hamilton, Sten Nordin - man kan fråga olika kompisar i Stockholm.

De tror ungefär fyra miljoner människor i det urbana området Stockholm 2035 – 2040.

Det är det vi bygger infrastruktur för nu. Det är en uthållig tillväxt. Kinas åker lite så här...

Vi har att göra med något som både politiskt och ekonomiskt beter sig lite som en alien.

Man försöker med gamla metoder, men den är grön och beter sig konstigt.

Städer förhåller sig inte till de vanliga reglerna.

Fracking och allt annat som pågår sätter naturligtvis agendan även för städerna.

Det är åtta procent i Stockholm, inte i Värmland oavsett om det är fracking eller inte.

Så det är klart att det blir...

Kommer bollen att accelerera ju mer man märker att det kanske inte finns nån framtid, kanske i Värmland?

Ser ni en exponentiell ökning i de städerna?

Slutsatsen behöver inte vara att det inte finns nån framtid för Värmland?

En annan utveckling som är väldigt tydlig är ju–

–att den starka robotiseringen ersätter många arbetstillfällen.

Bilar som kör sig själva som påverkar hela transportsystemet och annat–

–innebär ju att vår fritid ökar och vi kommer att se mycket mer ekonomisk aktivitet–

–kopplad vår egen självupplevelse.

Jag har själv ett sommarhus i en liten socken i södra Gotland och det är inte säkert att alla–

–per definition dras till städerna. Man måste omdefiniera sig om vad rollen så att säga är.

En annan trend som digitaliseringen har lett till är "jobless growth". Hur kommer det in i bilden?

Det är två amerikanska professorer, den ena heter McAfee - Macapa på svenska, ett skojigt namn.

Den andra heter Brynjolfsson, det låter som att han kommer från Island, men det lär han inte göra.

McAffe och Brynjolfsson säger att mjukvaror äter jobb.

I går hade vi ett seminarium som i princip leder till samma slutsats - mjukvara äter jobb.

Nu blir det tuffa tag för nu äter det finansarbetarnas jobb, trafikledarnas jobb, båtkaptenernas jobb–

–något som vi trodde var djupt mänskligt–

–men nu kommer det en programvara som gör kaptenens jobb.

Kan vi ha en drönare i luften så kan vi absolut ha en på vattnet, det kan nog alla gå med på.

Tänk så många kaptener som kan ersättas med mjukvara så naturligtvis är det så.

Ekonomisk tillväxt, utan att det kommer motsvarande mängd arbeten–

–om man räknar på det sätt som vi normalt sett gör, alltså ett jobb - en mjukvara.

Men man ska inte glömma bort att Karl Marx och alla andra tänkare har fått fel. Varför?

Varje gång vi ska försöka tänka på nåt så glömmer vi bort att vi människor är uppfinningsrika.

Vi överraskar oss själva med at hitta på en traktor, en skördetröska - det kunde inte Karl Marx tänka ut.

Hur ska man kunna tänka ut att vi ska göra en maskin som ersätter 1 000 människor...?

Den åker fram och tillbaka dygnet runt och skördar och tröskar och håller på.

Det kan man inte tänka ut, hur långt skägg man än har. Det kommer vi naturligtvis att göra igen.

Den här gången handlar det naturligtvis om vård och omsorg och musik och underhållning...

Vi har ju redan en skördetröska.

Det handlar antagligen om det vi inte vet.

Man tror sig ju ändå vet att allt som händer kommer att leda till färre jobb.

Vi som tror oss gå till ett viktigt arbete kommer inte att ha den typen av arbete kvar. Vad ska alla göra?

Ta hand om varandra i vårdsektorn...?

Precis, det kan man se som en fantastisk utveckling av samhället. Vi kan arbeta med att göra oss lyckligare.

Utifrån min politiska bakgrund–

–så är ju den privata tjänstesektorn på kort tid ett av de absolut viktigaste svaren–

–som framförallt handlar om vårt eget tänkande.

Det är gårdagens världsbild, men det händer saker i nuet.

Den första effekten blir antagligen att nu försvinner advokater, läkare och den typen av jobb–

–men i ändarna så ökar efterfrågan och jag tror att en väldigt viktig utmaning är–

–att utan skygglappar i den offentliga debatten fundera på hur jobben ska kunna bli fler.

Sitter vi här om tio år så tror jag att det är svårt att ha Almedalstal i parken–

–med en partiledare som lovar 300 000 nya jobb.

Det funkar inte i dag, men då kommer man inte ens känna att de är möjligt att säga så.

Vad kommer politikerna att säga då...? Har de ens en roll i de här...

Då kommer borgmästarna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Sveriges tredje största stad London–

–att stå där. De kommer att dominera.

Tillsammans med entreprenörer och innovatörer.

Kan de lova nåt...?

Med åtta procents tillväxt kan man lova ganska mycket.

En stad kan fatta beslut i morgon att man vill bli bilfri - "vi bygger 100 000 laddningsstationer."

De har inga restriktioner.

När man vänder på frågan gällande jobb–

–har jag tyckt att det är kul, ända sen jag började på Handelshögskolan–

–undrar jag varför det ska arbetas så mycket och i synnerhet med trista grejer–

–som att böja avgasrör, köra lastbil... Vad är det för bra med det?

Om vi ska vara ett av världens tio mest avancerade samhällen - det finns 200 länder på vår planet...

...och på alla listor ligger vi på topp fem eller tio oavsett om man mäter jämlikhet, livslängd...

...eller bebisdödlighet så ligger vi alltid på topp 10.

Är det då rimligt att vi ska hålla på med så konstiga saker som att tillverka mobiltelefoner?

Naturligtvis inte. I de här tre städerna, plus London–

–så kommer vi att börja experimentera med hur vi underhåller varann och sköter om varann.

Det är så att vara rik, man blir dekadent - det är väl inget läskigt med det?

Ska vi införa medborgarlön och klia varann på ryggen?

Vi ska nog se till att vara det land där man experimenterar och gör de här uppfinningarna.

Vilket följer av att vi får möjligheten, att vi har befriat både män och kvinnor från ganska mycket–

–av de traditionella låsningarna, vilket gör att vi hittar på nya jobb.

Det gör vi ju, vi människor går inte och lägger oss - ingenting är ju statiskt.

Man kan inte bara ta en mjukvara och byta ut den mot en människa och vice versa.

Vi hittar ju hela tiden på nya grejer. Hade vi träffats för tio år sen hade du inte vetat vad Twitter är.

Du hade undrat om jag pratade konstigt-

Det kanske jag fortfarande gör.

Nu förstår alla vad twittra är.

Hur förbereder man sig bäst för det här som ni målar upp? Vad är viktigast för politiker–

–eller nån annan att göra?

Det vi konstaterar, som är en stor utmaning, är att det finns en paradox med digitaliseringen–

–som innebär att allt som är digitalt kommer att bli digitalt. Jobb ersätts av algoritmer eller mjukvara.

Men det är också så att alt som blir digitalt kan kopieras vilket innebär att allt som kan artikuleras–

–och kopieras, där går värdet mot noll.

All kunskap som inte kan digitaliseras kommer att öka i värde.

Vi är beredda att betala flera tusen för en biljett för att se Beyoncé live–

–men knappt en krona för att se henne på Youtube.

Det här med känsla och gehör - det kallas för tyst kunskap.

Det är ett skäl till att människor drar sig till städer.

Där finns många som har den tysta kunskapen, man kan inte läsa sig till den, men man kan vara nära den.

Man ska vara öppen, våga experimentera och inte se misslyckande som ett problem–

–utan som en erfarenhet. Man ska ha ett öppet sinne. Titta lite på hur Anonyma Alkoholister jobbar.

Kommer framtiden att vara funky...?

Den har sällan sett så funky ut som nu och den har sällan sett så humanistisk ut som nu.

Vi har aldrig haft så många timmar, möjligheter och kronor att upptäcka vad det är att vara människa.

Varför ska vi sörja över att vi måste lämna fabrikerna oavsett om fabriken står i Kina eller i Värmland?

Det ska vi inte sörja över. Nu är det tid att upptäcka vad det är att vara människa.

Dessutom flyttar ju fabrikerna in till stan via 3D-skrivare.

Det låter hoppingivande. Tack för att ni kom.

Tack så mycket.

Intervjun spelades in i Almedalen och sändes ursprungligen 2 juli.

Fredrik Reinfeldt, Angela Merkel och Barack Obama bör se upp. Deras tid som de mest betydelsefulla politikerna kan snart vara över. I alla fall om författarna Kjell A Nordström och Per Schlingmann får rätt i sina förutspåelser.

Charlotte Stjerngren intervjuar ekonomie doktor Kjell A Nordström och PR-konsulten Per Schlingman som skrivit boken ”Urban Express” tillsammans. Boken som kommer ut i höst handlar om varför framtiden ligger i städerna.

”Det händer dramatiska saker just nu men många av oss har en världsbild från igår”, säger Per Schlingmann.

Sett från rymden består jorden just nu av runt 600 punkter, som är 600 stora städer. Och dessa fortsätter att växa. Detta får konsekvenser på många sätt.

En konsekvens är att städernas borgmästare får större makt på bekostnad av nationella politiker.

En utmaning vi står inför är det som kallas jobblös tillväxt. Kjell A Nordström menar att det här ligger för mycket fokus på det negativa.

”Varför ska vi arbeta så förbaskat mycket? Och framför allt med så tråkiga saker”, säger Kjell A Nordström.