Därför stiger elpriset

Svenska konsumenter får allt dyrare el-nota.

Förutom att el-nätspriserna skjuter i höjden–

–har energiskatten höjts kraftigt–

–och nu stiger el-priserna.

Kaj Forsberg, vi hör ytterligare rop om prishöjningar.

Är de befogade?

Ja, om man ser det som varningar–

–är det korrekt att priserna har stigit–

–från strax före sommaren till i dag.

Hur mycket man som enskild konsument–

–bör lyssna på det och hur alarmerande det ska upplevas–

–varierar från person till person.

Det kan se olika ut beroende på var man bor.

Enkelt förklarat har vi produktionsöverskott–

–i norra Sverige och förbrukningsöverskott i södra.

Rent allmänt finns högre risk för högre priser i söder.

Det är långt ifrån alltid som så är fallet.

Vad är orsaken till prisutvecklingen.

Prisutvecklingen som har diskuterats–

–har gällt en uppgång strax före sommaren till i dag.

Det som främst driver det har varit–

–prisutveckling på kol och utsläppsrätter för koldioxid.

Det påverkar kontinentala Europa och prisnivån där–

–kraftigare än Norden. Men vi smittas–

–i och med att vi har ett utbyte mellan Norden–

–och resten av Europa.

En delförklaring kan vara andelen förnybar el.

Det kan det vara. I det här fallet är det inte drivaren.

Det är mer råvarupriser och då framför allt kol.

Med en ökande andel förnybar produktion i systemet–

–får vi en större potentiell påverkan från väder och vind.

Men det har inte drivit den här uppgången.

Vi ska se hur el-priset har utvecklats över tid.

Vad är slutsatsen av kurvorna?

Man ska titta på alla tre kurvorna–

–och se hur de rör sig.

De är samlade inom ett ganska litet spann–

–mot hur det var för flera år sen.

Men det varierar från månad till månad.

Det förklaras av en ganska påtaglig väderkomponent.

Men det finns fler saker som driver svenska elpriser.

Det är tillgänglighet i kärnkraft och utbytet med Europa–

–där gas- och kolpriser och utsläppsrätter för koldioxid–

–är mer tongivande.

Uppgången vi ser i år kanske mer hänger ihop–

–med råvarorna–

–och kärnkraft som är avställd för revision i höst.

Vi behöver mer el när vi går mot kallare tider.

Hösten har dragit igång och då märker man–

–i prisutvecklingen att vi saknar kapacitet.

De nordiska el-priserna är väldigt väderberoende–

–vad händer om det blir en riktig köldknäpp?

För i år ser balansen ändå ganska stabil ut.

Jag är inte personligen särskilt orolig över–

–att vi går mot extrema prisnivåer i vinter.

Det kan alltid ske oförutsedda avställningar–

–av viktiga produktionsanläggningar, typ kärnkraft.

Risken finns alltid.

Men läget är ganska stabilt inför vintern.

Det som skulle kunna driva det uppåt–

–är om det blir lite torrare än vanligt–

–eller om kol- och gaspriser fortsätter stiga–

–så att Europa drar med sig prisnivån uppåt även för oss–

–fastän vi har en stabil försörjningssituation.

Energiskatten ska höjas 2019.

Vilken effekt kan vi vänta oss då?

Energiskatten är inte en del av el-priset.

Den är en del av min totalkostnad som konsument.

Det syns i att el-räkningen fortsätter bli högre–

–om vi inte får ett överskottsår 2019.

Det kan bli ett vattenrikt år. Då kan priserna gå ner–

–och kompensera skattehöjningen. På längre sikt–

–ger en kostnadsökning ett ökat incitament–

–för alla kunder att tänka på hur de använder sin energi.

När är man beredd att betala och när ska man släcka–

–för att det kostar mer än det smakar att ha tänt.

Vi blir mer medvetna om–

–vad vi vill betala för den energi vi använder.

Vad kan man mer göra än att släcka lamporna?

Man kan se över sitt avtal. Det rekommenderar vi–

–att man gör med nån regelbundenhet.

Man kanske funderar på frågan varje halvår.

Vad är alternativen, hur ser plånboken ut–

–är det en risk under vinterhalvåret?

Man tittar på om man vill binda eller ha rörliga priser.

Tack.

Elnätspriserna skjuter i höjden och energiskatten höjs. Och snart kommer vintern. Vart är elpriserna på väg? Kaj Forsberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, intervjuas av Stina Ollila.