Bomarknaden: ”2017 blir säljarens år”

2016 blev inte ett år av prisökningar på bostadsmarknaden.

Tvärtom stannade det faktiskt av.

De största ökningarna ser vi inte i innerstadshypen–

–utan i mindre städer, som Sundsvall–

–där priset är upp över 50 % de senaste två åren.

Vad blir trenderna på bostadsmarknaden i år?

Och hur blir man en vinnare?

Det frågar vi dig, Tanja. Välkommen!

2017 har vi framför oss.

Vem blir vinnare på bostadsmarknaden – köparen eller säljaren?

Jag tror fortfarande att det är säljarens marknad 2017.

Det är tillgång och efterfrågan som styr bostadsmarknaden–

–och hur attraktivt det är att bo nära sitt jobb–

–samt pendling till och från sina arbeten.

Vi ska utveckla det lite längre fram.

2016 var det mycket snack om amortering–

–och ränteoro. Vad blir trenderna i år?

Viktigt för bostadsmarknaden generellt är–

–att få en stabil bostadspolitik att förhålla sig till.

Trenden, om man tittar rent bostadspolitiskt–

–kommer vara att vi får se fler utspel.

Så småningom, om man följer Riksbankens ränteprognoser–

–så kommer det räntehöjningar.

För vi lever med historiskt låga räntenivåer.

Det är kanske inte hållbart på sikt.

Om vi ser tillbaka på 2016–

–så kan vi snacka om ett verkligt trendbrott.

Från att ha sett prisökningar i tvåsiffriga procenttal–

–under de senaste åren, så blev det en avmattning.

Priserna var "bara" upp 6-7 % under året som helhet.

Vad är förklaringen till avmattningen?

Det är en kombination av amorteringskravets införande...

De som tog nya lån var tvungna att börja amortera.

Människor stannade kvar i sina gamla bostäder–

–för man förstod vad konsekvenserna skulle bli.

Det gör det svårt för förstagångsköpare.

Samtidigt ska man säga–

–att de tvåsiffriga ökningarna inte varit sunda.

Men det är en konsekvens av tillgång och efterfrågan–

–där människor vill bo.

Amorteringskraven har hållit nere prisökningarna.

Kommer det att fortsätta hålla nere priserna?

För Stockholms innerstad har vi nog sett en stabilisering.

Men allt som går upp kan gå ner. 2017 blir avgörande–

–även omvärldspolitiskt. Vi lever inte i en egen bubbla–

–utan påverkas av det som händer kring brexit–

–och Trumps tillträde som president.

I slutet av 2016 var prisökningarna nästan nere på noll–

–i vissa områden och 1 % för villor i december.

Kan det bli negativ prisutveckling – att priserna går ner?

Tittar man på Sverige i stort, ser utvecklingen olika ut.

För Stockholm stabiliserar det sig i innerstan.

Men i kranskommunerna och ute i Mälardalen–

–fortsätter prisökningarna.

Decembernedgången är ganska naturlig–

–om man jämför december-december, men inte 2015–

–för det var ett speciellt år för Sveriges bostadspolitik.

För att man sålde av inför amorteringskraven...?

Utbudet har ju minskat radikalt.

Antalet bostadsrätter och villor som kom ut på marknaden–

–förra året minskade med 4 % respektive 6 %.

Finns det objekt som ligger och lurar–

–och väntar på ett bättre säljläge.

Finns det ett uppdämt utbud?

Det hoppas vi. Samtidigt ska man inte spekulera–

–i sina bostadsköp. Det är viktigt att planera för dem–

–så mycket man kan som privatperson.

För det är en stor affär.

Utbudet minskar något, men omsättningshastigheten–

–på de objekt som kommer ut är mycket hög.

Det är omflyttningen som är viktig.

Tillgång och efterfråga kommer nog att stabiliseras...

Men inte tillgången för vi bygger på tok för lite.

Innerstadsfolket som sitter med dyra kvadratmeterpriser–

–hur oroliga ska de vara?

Prisökningen i Stockholms innerstad var bara 2 %.

Människor kommer nog att välja till eller ifrån.

Antingen bor man i innerstan och väljer compact living–

–eller så flyttar man längre ut för att få större.

Har prisutvecklingen slagit i taket i innerstan?

Det är en svår fråga. Tittar man på hur vi urbaniseras–

–så är vi mitt i urbaniseringen.

Det gör att man måste välja hur man vill bo.

I Stockholms innerstad är priserna väldigt höga–

–om man tittar på en historisk tidslinje.

Det är kanske inte ett investeringsprospekt längre?

Man ska vara försiktig med att spekulera i sitt boende.

Man ska titta på hela ekonomin.

Ett annat trendbrott är att ökningen har förflyttat sig.

Nu snackar vi inte längre innerstan–

–utan nu är det ute i landet som det drar iväg.

I Sundsvall, Finspång, Halmstad, Kävlinge, Motala–

–och Strängnäs går priserna upp.

Du har varit inne på det lite, men kan du sammanfatta?

Det här är kommuner där man satsar på att människor–

–ska vilja vara och bo. Historiskt är arbetslösheten–

–ganska låg för svenskfödda.

Satsar man, så gör infrastrukturen att man vill bo där–

–och ha nära till jobb och skola.

Därför sker det prisökningar ute i landet.

De kommuner som lyckas locka till sig Ikea–

–eller får ett järnvägsstopp, där sker prisökningarna.

Hur länge håller ökningen på de här orterna i sig?

Kan man tänka sig att småstadspriserna–

–närmar sig Stockholmspriser?

Under 2017 kommer det att vara lite upp och ner.

Jämför man med börsen, så har börsåret börjat jättebra.

Bostadsmarknaden ligger lite efter.

Man ska titta på sitt boende ur ett helhetsperspektiv–

–och inte spekulera.

Bo, försöka jobba nära och ha ett bra liv i sina bostäder.

Förra året var den största snackisen amorteringskravet–

–som infördes i juni.

Innan dess passade många på att sälja.

Det kom ut 20 % fler lägenheter under våren–

–men sen blev det stopp på utbudsfronten.

Har den här effekten avtagit nu?

Jag tror det. Men amorteringskravet har låst in fler–

–i sina boenden. Det innebär att om man bor i villa–

–och räknar på kostnaden för ett alternativt boende...

Säg att man är 40-talist.

Då avvaktar man istället. Det får konsekvensen–

–att ungdomarna bor kvar längre hemma.

De får svårare att kliva in på bostadsmarknaden.

Gör det lättare för ungdomar att göra ett insteg.

Man kan kanske köpa ett rum i en bostadsrätt.

Man måste hitta alternativa sätt för unga.

Man ska också bygga attraktiva boenden för 40-talisterna–

–så att man får snurr på bostadsmarknaden.

Annars blir det som i Italien–

–att "ungdomarna" bor kvar tills de är 30.

Det mesta tyder väl på att boräntan är på väg upp–

–men kanske inte förrän om ett år och då i maklig takt.

Vad är din syn på bostadsräntans utveckling?

Den nivå vi har idag är inte hållbar.

Riksbanken har också ändrat sin ränteprognos–

–över tid och skjutit den längre och längre fram.

När man väl börjar skjuta upp räntorna går det långsamt.

Man är försiktig så att man inte punkterar ekonomin.

Har det börjat prisas in i marknaderna?

Hålls priserna tillbaka för att räntekostnaden kan öka?

Folk kanske räknar med det, plus amorteringskravet–

–och den andra osäkerheten med uppskov–

–och andra incitament.

Givet ränteläget, ska man skynda sig att sälja nu–

–istället för att vänta tills närmare en räntehöjning?

Är det bråttom?

Man ska inte spekulera i boendet–

–utan göra det som är bäst här och nu.

Ni brukar säga det i mäklarbranschen.

En annan snackis är ränteavdragen.

Det har stötts och blötts länge–

–om de ska tas bort och i så fall i vilken takt.

Vad tror du kommer att hända?

Man måste titta på det som olika tvåstegsraketer–

–för att få stabilitet kring hur man tänker kring boendet.

Ränteavdrag enbart kan få en viss effekt.

Amorteringskravet skapade en inte helt väntad inlåsning.

Det spiller över på hur man resonerar kring boendet.

Exakt hur det ser ut skulle jag vilja veta–

–men man får ta en "best guess" i hur det slår.

Men du är mer insatt än många andra.

Om ränteavdragen avskaffas–

–hur stor är risken att de tas bort i ett slag?

Jag tror att det är låg risk.

Vad är en rimlig nedtrappningstid?

Över tid två-fem år, kanske. Det är rimligt.

Det är inte bara vi i Sverige som intresserar oss för svensk bostadsmarknad.

OECD har varnat för att det kan ske en priskrasch.

Överhettningen har gått så långt att det kan bli pyspunka.

Såna spekulationer kommer hela tiden.

Vad är din syn?

Om man tittar på Sverige ur ett globalt perspektiv–

–så globaliseras och urbaniseras vi.

Vi kommer nog att hamna på prisnivåer–

–som i de stora städerna runt om i världen.

Då ligger vi helt rätt i pris.

Jag tycker att man ska titta på alternativa bostadsformer–

–så att vi faktiskt kan öka.

Nu är vi tio miljoner svenskar.

Utbud och efterfrågan blir viktigare och viktigare.

Du sa att du tror att 2017 blir säljarens år.

Hur ska man då som köpare tänka och agera?

Man ska tänka på vad som är viktigt–

–och veta att nånstans måste man kompromissa.

Man kan inte få allt om man ska flytta till en storstad.

"Vad är viktigt för min familj eller i livet här och nu?"

Man ska också tänka att man ska flytta fler gånger–

–än vad vi historiskt har gjort.

Man ska kanske inte sikta på sitt drömboende direkt?

Drömboenden skiftar över tid.

Det här är råd som gäller över tid.

Vad gäller just nu–

–i en situation där ränteavdragen kan plockas bort–

–och räntorna kan gå upp om ett år?

Ska man vänta med att köpa?

Har man ett behov...

Skynda sig att sälja och vänta med att köpa...

Har man behov av en bostad–

–och har sin insats klar, ett lånelöfte från banken–

–ska man absolut köpa–

–så att man har ett boende som man är nöjd med.

Men 2017 kommer vi att se saker hända i marknaden–

–som vi inte riktigt kunnat förutspå.

Det ska bli spännande att följa.

Vi får bjuda hit dig igen lite längre fram. Tack, Tanja.

Förra året bromsade de stora prisökningarna på bostadsmarknaden in. De största ökningarna ser vi i mindre städer, som exempelvis i Sundsvall där priset är upp över 50 procent de två senaste åren. Frågan är vad trenderna blir på bostadsmarknaden i år, och hur man ska göra för att bli en vinnare.

Linda Vikström intervjuar Tanja Ilic, vd Svensk Fastighetsförmedling.

 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.