Styrräntans historia

Sett i backspegeln så har Riksbankens eller statens styrning av räntan fungerat ibland halvbra–

–och ibland inte alls. Idén om styrning föddes förstås ur en kris.

Räntesättningen blev fri från 1863, vilket den inte var tidigare.

Då fanns det ett diskonto men inte så många brydde sig om det.

Fransk-tyska kriget 1870-1871 födde en högkonjunktur.

Men de svenska bankerna köpte obligationer med dålig säkerhet och bankväsendet svajade.

Stockholms enskilda bank höll så när på att gå omkull.

Då, precis som under senare kriser, grep staten in.

Styrräntan då hette diskonto.

När vi kom in i en finansiell kris 1879, så blir det mer intresse för att hitta styrmedel.

Men bankerna var inte särskilt bra på att följa diskontot.

Det låg på 4-6 % fram till första världskriget.

Då höjdes diskontot för att bekämpa den galopperande inflationen.

Det gick inte alls.

Man kan inte ha en räntenivå som kompenserar för inflationen.

Då skulle räntenivån ligga på 20-30 % per år.

Det kan inte var möjligt. I realiteten gav man upp det där ganska raskt.

Under 30-talet och andra världskriget hölls en lågräntepolitik med runt 2,5 procents ränta.

Från statligt håll och Riksbankens håll tyckte man att lågräntepolitik var bra.

Det gav möjlighet att låna pengar för investeringar.

Man behöll lågräntepolitiken även efter andra världskrigets slut under tio år till.

Staten bestämde max- och minimiräntor som bankerna fick ta ut–

–och bestämde hur mycket som fick lånas ut till bostäder, näringsliv och privatkonsumtion.

Från 1956 och framåt vill man att räntan mer ska anpassas till konjunktursvängningarna.

Större delen av 50- och 60-talen är en stabil tillväxtperiod.

Det blir inga särskilt stora svängningar.

Låga räntor och lånekvoter för bostadsbyggande skapade massor av hyreshus–

–men det var svårt att låna både för näringslivet och privatpersoner.

Vi har en period som kallas för idiotstoppet 69-70.

Då väldigt stora delar av ekonomin stramas åt och även finansmarknaden–

–därför man är rädd för att få för snabb inflation.

Men näringslivet klarade sig genom en genom en rullande högkonjunktur–

–som först skulle krascha ordentligt i oljekrisen 1973.

Krossa USA, imperialismen...

Genom devalveringar försökte staten stödja exporten och genom hög ränta dämpa inflationen.

Det gick inte särskilt bra. Inflationen grävde ur penningvärdet–

–trots en styrränta på närmare 12 % i början av 80-talet.

Då släppte staten kreditgivningen fri och öppnade gränserna för utländskt kapital.

I och med att man inte med statliga direkta regler styr utlåning och räntesättning–

–så måste man hitta nya sätt att styra räntan på.

Då kommer man 1985 med marginalräntan, precis när avregleringen är klar.

Det blev mer en säljkultur utav krediter. Det har inte funnits tidigare.

Att man tog 100 procent av finansieringen för en fastighet var inga problem–

–men sen behövde man alltid låna lite extra, eftersom man kanske behövde renovera huset.

110 % var inte konstigt att låna på en fastighet. Jag vet för jag har gjort det själv.

Det var yuppietider och för att försvara en fast växelkurs steg räntan till 500 % i september 1992.

Men det gick inte bra. Huspriserna rasade, kronvärdet rasade, bankerna vacklade och staten räddade.

Det var dags för en ny styrränta, reporäntan.

Reporäntan är den ränta som bankerna får betala när de lånar av Riksbanken–

–eller den ränta de får när de sätter in pengar på Riksbanken.

I dag är inte målet att hålla ner inflationen, utan att höja den till 2 %.

Men inte ens det går särskilt bra.

Den konjunkturstimulerande effekten blir nog ganska begränsad.

Det var nånting som John Maynard Keynes pekade på på 30-talet–

–när det fanns en nedre gräns för hur lågt man kunde sänka räntan.

Den är passerad nu.

Varför har vi den reporänta vi har idag? Så funkar det och Per Wikström tar med dig på en crash course genom styrräntans historia tillsammans med ränteexperten Mats Larsson.

Den 18 februari 2015 införde Riksbanken för första gången någonsin en negativ reporänta. Men hur kom vi hit? För över hundra år sedan var räntesättningen fri, men vad bidrog det fransk-tyska kriget 1870-71 till? Vad var idiotstoppet? Och varför chockhöjdes marginalräntan med 500% i september 1992?

I det här avsnittet av Så funkar det får du svaren.

  • Uppesittarkväll - Tema Semester2:00:25

    Uppesittarkväll - Tema Semester

    #Uppesittarkväll avslutar säsongen med ett fullspäckat semestertema. Vi pratar om allt som hör semestern till; resevalutor, fotbolls-VM och spännande sommarportföljer. Vad Niklas utsvävarkvart handlar om vet bara han.

  • Efter stängning: PR och entreprenörsskap21:39

    Efter stängning: PR och entreprenörsskap

    Efter stängning avslutar en härlig säsong med ett extra välfyllt program. Daniel Redgert snackar PR, Businesspodden pratar entreprenörsskap och Nicolina har gjort en horsetech-utflykt. Dessutom trillingnöt och fredagsräka.

  • Att tänka på vid korttidsuthyrning3:02

    Att tänka på vid korttidsuthyrning

    Airbnb bygger på att privatpersoner hyr ut sin bostad till turister och är en chans till extrapengar för de som kan avvara sin lägenhet ett tag. Men det är en del att tänka på innan nycklarna lämnas över.

  • Midsommarruschen på Systembolaget1:17

    Midsommarruschen på Systembolaget

    Midsommarveckan är den vecka då Systembolaget säljer bäst på hela året. Försäljningen av kryddad sprit ökar med hela 625 procent, jämfört med ölförsäljningen som ökar 61 procent. 

  • VM-reklam bör leda till betalning över tid7:02

    VM-reklam bör leda till betalning över tid

    I dagarna sparkas fotbolls-VM i Ryssland igång och marknadsbudskapen flödar. Andreas Jonason från Simon Kucher Norden berättar hur företagen marknadsför och vad konsumenter bör tänka på under VM.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.9%
NASDAQ-100 -0.3%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Sandvik 3.7%
Swedish Orphan Biovi… 2.7%
Peab 2.4%
Nolato -1.8%
Beijer Ref -2.6%
Hemfosa Fastigheter -6.4%
Uppdaterad ons 15:05
Fördröjning 15 min
  • Guldläge för ädelmetaller6:29

    Guldläge för ädelmetaller

    När börserna faller finns det investeringar som i regel håller emot, som ädelmetallerna. Eric Strand, förvaltare på Pacific Fonder, menar att dagens läge är optimalt för att investera i exempelvis guld eller silver.

  • Efter stängning: startups13:54

    Efter stängning: startups

    Albin och Ara befinner sig denna vecka i Göteborg för att prata startups i Västsverige och besöka Göteborgs fiskauktion där priset på fredagsräkan sätts. Dessutom en härlig nyhetstrio.

  • Då ska du gå in på börsen3:26

    Då ska du gå in på börsen

    Det är svårt att sätta tajmingen på börsen och gå in vid exakt rätt tidpunkt. Så när är det dags? Sparekonomen Joakim Bornold tar sig an frågan.

  • Så når du dina mål0:56

    Så når du dina mål

    Alexander Pärleros från Framgångspodden delar med sig av tre tips för att nå framgången.