Styrräntans historia

Sett i backspegeln så har Riksbankens eller statens styrning av räntan fungerat ibland halvbra–

–och ibland inte alls. Idén om styrning föddes förstås ur en kris.

Räntesättningen blev fri från 1863, vilket den inte var tidigare.

Då fanns det ett diskonto men inte så många brydde sig om det.

Fransk-tyska kriget 1870-1871 födde en högkonjunktur.

Men de svenska bankerna köpte obligationer med dålig säkerhet och bankväsendet svajade.

Stockholms enskilda bank höll så när på att gå omkull.

Då, precis som under senare kriser, grep staten in.

Styrräntan då hette diskonto.

När vi kom in i en finansiell kris 1879, så blir det mer intresse för att hitta styrmedel.

Men bankerna var inte särskilt bra på att följa diskontot.

Det låg på 4-6 % fram till första världskriget.

Då höjdes diskontot för att bekämpa den galopperande inflationen.

Det gick inte alls.

Man kan inte ha en räntenivå som kompenserar för inflationen.

Då skulle räntenivån ligga på 20-30 % per år.

Det kan inte var möjligt. I realiteten gav man upp det där ganska raskt.

Under 30-talet och andra världskriget hölls en lågräntepolitik med runt 2,5 procents ränta.

Från statligt håll och Riksbankens håll tyckte man att lågräntepolitik var bra.

Det gav möjlighet att låna pengar för investeringar.

Man behöll lågräntepolitiken även efter andra världskrigets slut under tio år till.

Staten bestämde max- och minimiräntor som bankerna fick ta ut–

–och bestämde hur mycket som fick lånas ut till bostäder, näringsliv och privatkonsumtion.

Från 1956 och framåt vill man att räntan mer ska anpassas till konjunktursvängningarna.

Större delen av 50- och 60-talen är en stabil tillväxtperiod.

Det blir inga särskilt stora svängningar.

Låga räntor och lånekvoter för bostadsbyggande skapade massor av hyreshus–

–men det var svårt att låna både för näringslivet och privatpersoner.

Vi har en period som kallas för idiotstoppet 69-70.

Då väldigt stora delar av ekonomin stramas åt och även finansmarknaden–

–därför man är rädd för att få för snabb inflation.

Men näringslivet klarade sig genom en genom en rullande högkonjunktur–

–som först skulle krascha ordentligt i oljekrisen 1973.

Krossa USA, imperialismen...

Genom devalveringar försökte staten stödja exporten och genom hög ränta dämpa inflationen.

Det gick inte särskilt bra. Inflationen grävde ur penningvärdet–

–trots en styrränta på närmare 12 % i början av 80-talet.

Då släppte staten kreditgivningen fri och öppnade gränserna för utländskt kapital.

I och med att man inte med statliga direkta regler styr utlåning och räntesättning–

–så måste man hitta nya sätt att styra räntan på.

Då kommer man 1985 med marginalräntan, precis när avregleringen är klar.

Det blev mer en säljkultur utav krediter. Det har inte funnits tidigare.

Att man tog 100 procent av finansieringen för en fastighet var inga problem–

–men sen behövde man alltid låna lite extra, eftersom man kanske behövde renovera huset.

110 % var inte konstigt att låna på en fastighet. Jag vet för jag har gjort det själv.

Det var yuppietider och för att försvara en fast växelkurs steg räntan till 500 % i september 1992.

Men det gick inte bra. Huspriserna rasade, kronvärdet rasade, bankerna vacklade och staten räddade.

Det var dags för en ny styrränta, reporäntan.

Reporäntan är den ränta som bankerna får betala när de lånar av Riksbanken–

–eller den ränta de får när de sätter in pengar på Riksbanken.

I dag är inte målet att hålla ner inflationen, utan att höja den till 2 %.

Men inte ens det går särskilt bra.

Den konjunkturstimulerande effekten blir nog ganska begränsad.

Det var nånting som John Maynard Keynes pekade på på 30-talet–

–när det fanns en nedre gräns för hur lågt man kunde sänka räntan.

Den är passerad nu.

Varför har vi den reporänta vi har idag? Så funkar det och Per Wikström tar med dig på en crash course genom styrräntans historia tillsammans med ränteexperten Mats Larsson.

Den 18 februari 2015 införde Riksbanken för första gången någonsin en negativ reporänta. Men hur kom vi hit? För över hundra år sedan var räntesättningen fri, men vad bidrog det fransk-tyska kriget 1870-71 till? Vad var idiotstoppet? Och varför chockhöjdes marginalräntan med 500% i september 1992?

I det här avsnittet av Så funkar det får du svaren.

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.