Spaningar för fondåret 2020

Förra året hade vi det högsta nettosparandet på fem år i fonder–

–och det tredje bästa nånsin. Varför är det så?

Vi svenskar älskar fonder, och har nästan alltid gjort det.

Anledningen till att det stiger under 2019 är nog...

Om man summerar året var det uppåt, men vid olika tidpunkter rådde stor osäkerhet.

Det gav nog lite slag i fondsparandet.

Vissa dagar blev man väldigt rädd och tog ut pengar.

Andra dagar, majoriteten av dagarna, satte man in pengar–

–därför att Trump twittrade att handelsavtalet skulle bli av.

Då nysparade man stort.

Det där med osäkerheten, och bristen på osäkerhet, som det nånstans var–

–gjorde att man nysparade stort i fonder.

Globalfonder är det, av aktiefonderna, som har dominerat under fjolåret.

Sverigefonder har fått stå åt sidan.

Det gäller även om man exkluderar AP7. Varför ratar svenskarna sin hemmamarknad?

Det har nog många orsaker.

Så var det inte bara 2019, utan även tidigare år.

Det må låta som en klyscha, men jag tror att globaliseringen hjälper globalfonder.

I media skrivs det mer om Facebook, Apple och Google–

–än om Atlas Copco Sandvik och andra svenska stora bolag.

Det gör svenskarna mer intresserade av globala placeringar.

Inflödet blir större i globala aktiefonder.

I globala aktiefonder sprider man placeringarna på fler marknader.

Det är nog svensken ganska bekväm med.

Under ett osäkert år som 2019, så bidrog nog det också.

Under decenniet har indexfonderna gått från 6 % till 18,2 %.

Kan det också hänga ihop med globalfonden? Vill man ha det enkelt och slippa välja?

Så kan det vara. Standardiseringen och robotiseringen... Man vill göra enkla val.

Det har nog bidragit till indexfondernas allt större del av inflödet i aktiefonder.

Man får se vad som händer om index börjar ticka ner–

–och om man då placerar mer i aktivt förvaltade fonder.

Sparare bör tänka bort aktivt och index och i stället tänka:

"Har jag den diversifiering och spridning jag vill ha?"

Det är viktigare än vilken väg man går gällande aktivt och passivt.

Under decenniet som vi har haft–

–så har blandfonder och långa räntefonder–

–haft större inflöden än aktiefonder. Det beror lite på hur man räknar.

Varför minskar intresset för aktiefonder, trots att vi haft tio bra år på börsen?

Det har vi haft. Men det här kan ha att göra med lite...

Under två av tio år var det lite negativ avkastning.

Då blev nog svenska fondsparare lite nervösa.

Man kan tycka att man borde ha satt in allt i aktiefonder under decenniet.

Men det är svårare än det låter. Därför tror jag...

Man väljer att ha en hög aktieandel, som finns i en del blandfonder–

–men man vill också ha den säkerhet som räntefonder ger.

Blandfonder blir ett bra alternativ–

–när man tror på aktiemarknaden, men är lite nervös inför utvecklingen.

Om vi blickar mot resten av 2020... Vi har bara hunnit några veckor in.

Vilka trender fortsätter? Fortsätter index och globalfonder att växa?

Jag tror att globala aktiefonder kommer att fortsätta växa.

Svenska fondsparare känner nog–

–att det är en bekväm och lätt placering att göra, så den trenden lär fortsätta.

Om det blir index eller aktivt förvaltade vet jag inte.

Men trenden mot globala aktiefonder lär fortsätta. Den är så enkel.

Sen är det svårt att säga hur året blir, men man kan väl tänka sig–

–att när man fått så bra avkastning 2019, så letar man efter det under 2020.

Marknader som halkat efter, som vissa tillväxtmarknader och Europa...

–...kanske gör comeback. –Tack så mycket.

Nu när vi gått in i ett nytt decennium lägger vi ett fondstarkt 2019 bakom oss.

Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening, berättar om svenskarnas kärlek till fonder och vad det beror på. Dessutom berättar han om vilka fonder svensken dras till och varför och ger sina trendspaningar för framtiden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier