Snart blir det dyrare att bo – här är råden

Vi är inne i en väldigt underlig bostadsmarknad.

Ny mäklarstatistik påvisar stabila–

–men stillastående priser.

Samtidigt går försäljningarna mycket trögare än på länge–

–med långa förmedlingstider.

Försäljningen av nyproduktion i Stockholm och Mälardalen–

–visar på ett ras. Vad är det som händer–

–och hur ska man agera som privatperson?

Det ska vi prata mer om i Kvadrat i dag.

Välkommen, Helena Bornevall makroekonom på Handelsbanken–

–och Karolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet.

Vi på EFN har rapporterat om mellanårsvalet i USA.

Amerikansk ekonomi i stort har ju gått som tåget–

–och bostadspriserna har gått upp senaste tiden.

Nu ser vi att prisökningstakten i USA–

–gällande bostadspriser har börjat avta.

Vad kan man dra för slutsatser av det?

Man kan väl dra flera slutsatser.

Räntehöjningar dämpar ju bostadspriserna–

–och vi tror att tillväxten i världen toppar i år–

–och att vi får se en bred konjunkturavmattning.

Även om det går starkt på arbetsmarknaden i USA–

–så ligger kanske bostadspriserna lite före.

Hur ser det ut i Sverige, bostadspriserna började gå ner–

–redan förra året och vi fick ny mäklarstatistik–

–i början av veckan som påvisar en stabil–

–men stillastående marknad.

Vad händer, hur är läget ute i landet?

Försäljningarna tar lite längre tid–

–men prisbilden börjar stabiliseras.

Tittar man på hur det var innan raset 2017–

–så gick ofta försäljningarna väldigt snabbt–

–främst i storstäderna.

Nu ser man en betydligt längre process.

Man tar sig mer tid, pratar lite längre med banken–

–men prisstabiliseringen har börjat ske.

Det blev ett tapp, men nu börjar det landa.

Just att det tar så lång tid att sälja en bostad–

–visar väl ändå att läget gällande prisökningstakten–

–är lite värre än vad statistiken visar?

Att många affärer inte går ihop därför att säljarna–

–och köparna inte är överens om bostadens värde.

Det kan fortfarande finnas lägen–

–där säljarna har en mycket högre ambition–

–gällande vad de vill ha för sin bostad–

–och köparna vill inte riktigt matcha det.

Då kanske man skjuter på försäljningen.

Många gånger då man både säljer och köper–

–beror det på en förändrad familjesituation–

–och man kan inte alltid anpassa sig efter prisbilden.

Vi såg i början när det dippade i augusti 2017–

–att folk frågade sig om de måste sälja just nu–

–och sen var det många som sköt på det–

–men man kan inte skjuta på det all evighet.

En stabilisering är väl en lättnad för mäklarkåren–

–men många säger att det är för tidigt att ropa hej.

Pressen har ju pekat ut att de senaste siffrorna-

–bara är en avvikelse för den trend–

–som har gällt de senaste kvartalen med färre affärer–

–vilket knappast är positivt för mäklarkåren?

Många tror att prisfall är negativt för mäklarkåren–

–men det går inte alltid hand i hand–

–men antalet affärer spelar ju så klart roll.

Vi ser att nu har det börjat komma ikapp igen.

Antalet affärer börjar öka, men processerna är längre–

–så mäklarna måste lägga mer tid på varje bostad.

Hur ser mäklarsiffrorna ut runt om i landet, Helena?

Det såg ganska likartat ut i olika delar.

Jag vet inte om du håller med...?

Om man tittar på storstäderna och riket överlag–

–var det inga större variationer.

Under lite längre tid kan man se olika skillnader–

–mellan olika län.

Det är lite starkare i Sydsverige - Blekinge och Skåne.

Främst är det en skillnad mellan storstäder och småstäder–

–och mellan bostadsrätter och småhus–

–men inget sånt stack ut i de senaste siffrorna.

Den här månaden var det ganska stabilt rakt över.

Tittar man på de senaste tre månaderna–

–så letade jag och hittade faktiskt Örebro.

Bostadsrätter i riket steg 3 % det senaste kvartalet–

–men i Örebro har de ökat drygt 11 %.

Det var en ganska stor skillnad.

Vad beror sånt på, är det nyproduktion som påverkar?

Ofta fokuserar man på statistiken från storstäderna.

Prissänkningar sker oftast först i de stora städerna.

Det börjar i Stockholm och sen sprider det sig–

–men det kan vara regionala avvikelser.

Det kan även vara nån nyproduktion som har släppts–

–och det tog väldig fart eller nåt liknande–

–som gör att statistiken i det området förändras.

Ni släppte nyligen er konjunkturrapport.

Kan du nämna nåt särskilt från den?

Den är rykande färsk från tryckeriet.

"Räntehöjningar trots lägre tillväxt" är rubriken.

Vi ser det som att tillväxten i världen toppar i år–

–och att vi får en konjunkturavmattning framöver.

För svensk del innebär det sämre exportutsikter framgent–

–men vi ser även att bostadsbyggandet bromsar in tydligt–

–från och med nu till nästa år.

Samtidigt fortsätter sysselsättningen att öka–

–och vi tror att det fortsätter nästa år–

–och vi tror att löner och inflation fortsätter upp.

Riksbanken förbereder en räntehöjning–

–i december eller februari–

–och vi tror att det blir fler räntehöjningar nästa år.

Det blir första räntehöjningen på över 7 år.

Det är första steget–

–mot en normalisering av penningpolitiken.

Tittar på man på hushållens ekonomi har många vant sig–

–vid en lång period med låga räntor.

Man kan räkna med att boendekostnaderna stiger.

Absolut, så är det.

Ja, vi har ju haft låga räntor länge–

–och vi har en hög skuldsättning–

–så man får vara ödmjuk inför den situationen.

För var ändring blir hushållen mer räntekänsliga–

–samtidigt som vår prognos pekar på–

–en höjning av reporäntan med en procentenhet–

–fram till slutet av 2020.

Det är inget dramatiskt–

–sett till hushållens bolåneförväntningar:

Sett till Konjunkturinstitutets barometer–

–är det ganska mycket i linje med det så vi tror inte–

–att hushållen blir så överraskade över att det kommer nu.

Dessutom räknar bankerna med en kalkylränta på 6 - 7 %–

–så där finns god marginal.

Det kanske innebär att folk behöver spara lite mer–

–och inte köpa lika dyrt boende för att anpassa sig.

Vad råder mäklarna sina kunder i dagsläget?

Banken har en väldigt sund inställning–

–när man tar höjd för en ökad ränta.

Hushållen i dag har ju ganska goda marginaler–

–i väntan på en högre ränta, men räntan är ju låg–

–och man har kanske blivit lite bekväm med att inte–

–kolla runt vad allting kostar.

Man oroar sig inte för elpriset och annat.

Men när räntorna sticker sen–

–även om det inte är nån dramatisk förändring–

–kan det vara värt att börja titta på det.

Har man en dialog med banken behöver man inte vara osäker–

–att man köper för dyrt.

Banken för ju en dialog med sina kunder.

Apropå att köpa nyproduktion–

–så var Veidekkes chef, Lennart Weiss, här förra veckan–

–som pratade om en kollaps i Stockholm och Mälardalen.

Försäljningen har gått ner med 75 %.

För nyproducerade bostäder kan ju den höjda räntan–

–bli en dubbel smäll eftersom avgifterna också kan stiga–

–om föreningen får högre kostnader.

Hur ska man tänka kring nyproduktion i dagsläget?

Äldre föreningar kan också få högre kostnader–

–om man har en stor skuld i föreningen.

Gällande nyproduktion har jag sett flera byggbolag–

–som säkrar att hela huset täcks upp av boende–

–som ju många känner osäkerhet för–

–vid köp av nyproduktion.

Man vet inte om alla lägenheter säljs–

–och har man plötsligt en massa tomma lägenheter.

Känner man tryggheten i det–

–ska ändå kalkylen vara...

Om inte byggbolaget konkar!

Ja, så kan det vara. Då blir det ett annat läge.

Även i de kalkylerna finns utrymme för en högre ränta.

Hur ser du på att nybyggnationen går ner?

Det är väl en typisk effekt av–

–att vi är på en konjunkturtopp nu.

Tar ni upp det i er senaste konjunkturrapport?

Det finns mycket att säga.

Man kan inte tänka ett till ett från försäljningsvolymer–

–till antalet påbörjade starter, som vi gör prognos på.

Tidigare sålde man ofta klart innan byggstart–

–men visst ser vi en tydlig inbromsning–

–vilket vi har med i vår prognos till nästa år.

Hur stor den blir är ju osäkert.

Vi har väl 25 % lägre i antal påbörjade bostäder–

–nästa år jämfört med toppen förra året.

Det tar ju lite tid–

–innan det påverkar bostadsinvesteringar–

–och färdigställda bostäder. Vad var frågan...?

Om bostadsbyggandet avtar, är det då en indikator på–

–att vi är på väg in i ett annat läge?

I övrigt är ju konjunkturen stark.

Vi hade en ovanlig konjunkturuppgång–

–där inhemsk efterfrågan drev uppgången.

Ofta får vi hjälp av omvärlden upp till högkonjunktur.

Den har kommit lite tidigare den här gången.

På ett sätt är det bra att det dämpas lite–

–samtidigt som det är i övrigt ser fortsatt starkt ut.

Vi hoppas att det fortsätter vara på en ganska hög nivå–

–eftersom det finns behov av byggande.

Marknaden gillar ju aldrig osäkerhet.

Nu saknar vi regering så det är svårt att förutspå–

–vad det kan komma för regelförändringar-

–som påverkar bostäderna och byggandet nästa år.

Har ni med det i era konjunkturrapporten–

–det här instabila politiska läget i Sverige?

Hittills har vi ju inte sett några större effekter–

–att vi inte har nån regering tillsatt.

Vi tror inte att det får så stora effekter–

–men en svag regering ger ju effekter på längre sikt.

Vi har saker att ta itu med–

–både på arbets- och bostadsmarknaden–

–så vi hoppas att förhandlingarna går framåt.

Vad är det för reformer ur din synvinkel–

–som mest akut behöver genomföras på bostadsmarknaden?

Allt har ju diskuterats, från reavinstskatter–

–flyttskatter till amorteringskrav och ränteavdrag.

Man behöver ta ett helhetsperspektiv på hela kakan.

Man införde amorteringskrav med en tårta på toppen.

Man har kvar ränteavdrag och man har inlåsningseffekter–

–i flyttskatten osv, så man behöver titta på hela biten–

–för att se hur man ska få bättre rörlighet på marknaden.

Vi går in i ett annat konjunkturläge och mäklaryrket–

–har ju varit väldigt populärt de senaste åren–

–och prestigen har väl lyfts av tv-serier–

–som "Million Dollar Listing".

Hur ser framtiden ut för mäklaryrket?

Vad händer med rekryteringen och utbildningsplatser?

Det är en väldigt populär utbildning.

Hoppas att inte blivande mäklare förväntar sig–

–en vardag som i "Million Dollar Listing".

Svensk och amerikansk bostadsmarknaden är ju så olika–

–och hur man jobbar som mäklare.

Utbildningen är fortsatt populär–

–och det finns ett sug efter duktiga fastighetsmäklare.

Främst efter mäklare som kan leva–

–efter de förutsättningar som mäklare måste göra–

–med de villkor som råder i dag.

Det är en ganska tuff arbetssituation.

Man måste vara bred kunskapsmässigt–

–men även kunna sakfrågor väldigt bra.

Det är långa timmar och man jobbar på provision.

Det är ett jätteroligt yrke, men man ska vara stresstålig–

–och villig att jobba mycket.

Kommer kompetensen som efterfrågas förändras?

Från att det har varit en lång uppåtgående marknad–

–har väl den kompetens som säljarna har efterfrågat–

–varit nån som är duktig på att få igång budgivningar–

–men nu när stämningen är mer dämpad–

–handlar det kanske mer om nån som kan–

–hålla säljarna i handen och förklara för dem–

–att det är normalt att det tar längre tid.

Att mäklarna får en mer rådgivande roll.

I och med att processen är längre i dag–

–så blir det mycket mer rådgivning och vägledning.

Som säljare i dag vill man nog ännu hellre ha nån–

–som kan förhandla upp priserna–

–eftersom det går mycket segare–

–kan man få en mäklare som väldigt duktig på det.

Tidigare skötte sig budgivningsprocessen mer själv.

I dag måste mäklaren vara mer aktiv och se till–

–att rätt kunder hittar den bostad de söker.

Förra veckan tog vi upp ett viktigt ämne–

–som är något av en röd tråd här i Kvadrat.

Det är hur man ska få in unga på bostadsmarknaden.

Vi har ett problem där unga stängs ute–

–från finansieringslösningar på marknaden.

Förra veckan diskuterade vi läget i andra länder.

I Norge har man olika program för att få in unga–

–på bostadsmarknaden.

Är det ett problem för tillväxten när företagen–

–kanske inte kan rekrytera tillräckligt–

–därför att det saknas bostäder till arbetskraften?

Ja, det är ju viktigt med rörlighet–

–och kan öka matchningsproblemen på marknaden–

–om man har svårt att hitta boende i en viss region.

Om unga stängs ute från bostadsmarknaden–

–är det ett generellt problem.

Hur man ska lösa det är svårt att säga.

Jag tror att det krävs ett helhetsgrepp.

Var åtgärd man gör får ju följdverkningar–

–som kanske inte alltid är önskade.

Gör man flera saker samtidigt–

–kommer man nog fram till nåt.

Dels behöver man titta på–

–hur unga ska komma in på bostadsmarknaden–

–men vi i Sverige har att förmånen–

–att inte behöva fundera så jättemycket på det–

–när man växer upp, men det blir nog allt viktigare–

–att man ser över sitt sparande redan i unga år–

–och att man börjar spara till sitt boende i nån form.

Sen har vi ju även problemet med att inte kunna–

–söka det jobb man vill för att man inte får bostad.

Ett tidigare problem än det är att man inte ens–

–kan gå en utbildning där man har kommit in–

–för att man inte får bostad på den orten.

Det kan leda till brist inom vissa yrken–

–för att studenterna inte får bostad.

Boendet är viktigt och byggandet–

–är en stor del av BNP.

Vi lär få skäl att återkomma till den frågan.

Vi kan sammanfatta det vi har pratat om i dag.

Mellanårsvalet i USA lär inte påverka våra bostadspriser–

–i nån större grad.

Stigande räntor och stigande elpriser–

–kommer troligen att leda till att hushållen–

–får högre kostnader.

Då gäller det att spara–

–eller ha räknat in det i kalkylen.

Det har de nog gjort, hushållens sparkvot är hög.

Har ni nåt råd gällande just sparande?

Det är ändå viktigt i en sån här situation.

Hur mycket ska man spara?

Det är så svårt att svara på. - Har du svaret?

Nej, jag tror att man ska vara väldigt noga med–

–vad man spenderar pengarna på.

Handla upp elen, försäkringar och liknande.

Där finns det pengar att spara om man–

–av gammal vana bara betalar in fakturan–

–på den försäkring man har haft–

–och allt bara löper på.

Där kan man hitta kronor att spara.

Det tyder på att Riksbanken höjer räntorna.

Ska man binda räntan då...?

Om man känner att man har små marginaler–

–ska man ta en diskussion med sin bank.

Med större marginaler kan man kanske parera det–

–om man känner att man fortfarande vill ha rörligt.

Har man små marginaler bör man prata med banken.

Där måste vi runda av.

Jag säger tack så mycket, Karolina Stegman–

–och Helena Bornevall.

Nästa vecka kommer ett nytt avsnitt av Kvadrat.

Då är min kollega Petra tillbaka från USA.

Vi ska titta på hur framtidens bostäder ska se ut.

Missa inte det.

Stillastående priser för oktober månad – det visar den senaste rapporten från Mäklarstatistik. Samtidigt indikerar Handelsbankens färska konjunkturrapport att vi från nästa år är på väg in i en bred konjunkturavmattning. Hur ska man agera på en sådan marknad om man går i bostadsbytartankar?

Detta diskuterar Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet och Helena Bornevall, makroekonom på Handelsbanken, i veckans avsnitt av EFN:s bostadspodd Kvadrat.

“Vi ser att bostadsbyggandet bromsar ganska tydligt. Vi har i vår prognos 25 procent lägre antal påbörjade bostäder nästa år jämfört med toppen förra året,” säger Helena Bornevall, makroekonom på Handelsbanken.

För hushållens ekonomi signaleras om högre boendekostnader.

“Riksbanken har tydligt signalerat att de ska höja räntan här i december eller februari och vi tror att det kommer följas av fler räntehöjningar,” säger Helena Bornevall.

Carolina Stegman tycker att det är läge att börja se över sina kostnader och sitt sparande:

“Det vi ser är att hushållen har ganska bra marginaler eftersom räntan har legat låg så pass länge. Då har man blivit bekväm och inte kanske inte shoppat runt efter till exempel det bästa elavtalet. Nu kan det vara läge att börja göra det,” säger hon.

Programledare: Joakim Båge

  • 1:44

    "Tar hem vinsten efter lång uppgång"

    Under oktober månad svajade börsen och många fondsparare valde bort aktiefonder till förmån för räntefonder och andra alternativ. Gustav Sjöholm från Fondbolagens förening menar att det handlar om en ombalansering i portföljerna.

  • Aptitlig avkastning i restaurangaktier21:35

    Aptitlig avkastning i restaurangaktier

    Nicklas Andersson och Albin Kjellberg dyker ner i en buffé av restauranger, snabbmat och kaféer. Trender, avkastning och nyckeltal gås igenom med hjälp av åtta...

  • Snart blir det dyrare att bo – här är råden22:13

    Snart blir det dyrare att bo – här är råden

    Stillastående priser för oktober månad – det visar den senaste rapporten från Mäklarstatistik. Samtidigt indikerar Handelsbankens färska konjunkturrapport att vi från nästa år är på väg in i en bred konjunkturavmattning. Hur ska man agera på en sådan marknad om man går i bostadsbytartankar?

  • Byggdirektör: ”Kollaps för nyproduktion38:50

    Byggdirektör: ”Kollaps för nyproduktion"

    En kraftig inbromsning i försäljningen av nyproducerade lägenheter och ungas problem att komma in på bostadsmarknaden. Det diskuterar Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss och John Hassler, professor på Stockholms universitet, i bostadspodden Kvadrat.

  • Högre boendekostnader att vänta1:21

    Högre boendekostnader att vänta

    Riksbanken har indikerat att styrräntan höjs i december eller februari. Det innebär med stor sannolikhet att bolåneräntorna också är på väg upp. Hur skulle du...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.2%
NASDAQ-100 -0.6%
NASDAQ Composite -0.7%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 14%
Swedish Orphan Biovi… 7.6%
Hansa Medical 7.3%
Lifco -2.8%
Ericsson -4.2%
Alfa Laval -4.3%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min