Småstäder är bäst

Där hittar flest drömboendet

Petra, du bor i bostadsrätt. Varför inte i villa?

Barnen har börjat i en bra skola.

De trivs och har mycket kompisar i innerstan.

Då har vi blivit kvar där.

Men jag är uppvuxen i villa–

–och är absolut inte främmande för det.

Hur tänker du?

För mig är det ultimata att ha en bostadsrätt i stan–

–och ett landställe nånstans.

Bland annat det ska vi diskutera idag.

Hur ser svenskarnas drömboenden ut? Var vill de helst bo?

Hur skulle deras levnadssituation vara–

–om de fritt fick välja?

Det ska vi diskutera i Kvadrat.

Vi säger välkommen till dagens gäster.

Catharina Åbjörnsson Lindgren–

–privatmarknadschef på Landshypotek Bank. Välkommen.

Tack.

Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik.

Tack.

Hur bor ni själva? Bostadsrätt? Villa? Koja?

Jag bor i villa i Täby.

Det anses vara en storstadsnära villa.

Det är ett perfekt boende för mig.

Det tycker inte alla svenskar.

Men det hör vi mer om sen.

Spännande. - P-A?

Jag bor i en bostadsrätt i innerstan.

Jag hade landställe tio mil härifrån–

–men jag tröttnade på att klippa gräs.

Så kan det gå.

Innan vi kommer till den här undersökningen–

–som Landshypotek har gjort, så börjar vi med–

–de senaste siffrorna av utvecklingen av bostadspriserna.

P-A, i veckan kom ni ut med er sista rapport i år–

–över bostadspriserna–

–som visar på en lite vikande marknad i november.

Ja, det stämmer.

Kan du berätta mer om–

–vad vi ser runtom i landet och hur det ser ut?

Under oktober-november är det väldigt likt–

–även över olika regioner.

Men tittar vi på hela året inledde vi året–

–med en avvaktande marknad.

Priserna gick varken uppåt eller neråt.

Strax efter sommaren såg vi att priserna ökade–

–och det som har hänt nu med det här släppet–

–är att en antydan till uppgång har kommit av sig.

Det har skett tydligt och på bred front.

Om man tittar över olika regioner i landet–

–verkar det vara minussiffror, men väldigt små såna.

1 eller 2 % runtom i landet, förutom i centrala Malmö–

–där priserna i princip står stilla. Stämmer det?

Ja, så är det. När man säger att 1 % är en liten siffra–

–kan man tänka sig att det är stora belopp–

–och bara rör sig på en månad.

Vi brukar peka på årstakten–

–där vi ser tydligare regionala skillnader.

Tar man villamarknaden i Stockholm–

–ligger den just nu på -5 %.

Det är en mer relevant siffra.

Vi köper för att bo, inte för att spekulera.

Just det.

Vad ser vi för trend vad gäller villorna?

Vi har en statistik här...

På kort sikt har vi en negativ utveckling.

Det vi ser är att årstakten förbättras.

Det som är positivt är att årstakten är mindre negativ–

–än vad den var för ett år sen.

Däremot är riktningen neråt just nu.

Vid jul och nyår är marknaden alltid lugn.

Det sker färre affärer, låg omsättning–

–och vi ser sällan några prisrallyn under jul och nyår.

Snarare är det horisontellt eller kanske något neråt.

Man ägnar sig åt andra saker än visningar.

Vi firar jul och sånt.

Nästa statistik efter sommarsemestern–

–kanske man får ta med en nypa salt?

Ja, vi brukar rätt snabbt se tendensen...

Generellt sett är höst och vår...

Det finns vissa månader efter sommaren–

–och efter årsskiftet som är intensiva.

Det brukar sätta trenden–

–för marknadens riktning under ett par månader.

Det som är speciellt just nu var–

–att vi såg tydliga tendenser uppåt efter sommaren–

–men som nu har avmattats.

Om du vågar dig på en prognos över 2019–

–och bara drar ut siffrorna för 2018–

–hur ser trenden ut?

Det är svårt.

Om man tittar tillbaka på de senaste fem åren...

Fram till för ett och ett halvt år sen–

–hade vi kraftiga prisstegringar på bostäder.

Både villor och bostadsrätter.

Därefter började marknaden mattas av.

Sen hade vi den här tydliga prisnedgången–

–som var andra halvåret 2017.

Nu har vi en ganska avvaktande marknad–

–där priserna inte rör sig mycket över tid.

Att titta framåt är svårt–

–men jag tror inte att vi får se några kraftiga rörelser.

Det finns ändå mycket faktorer därute.

Makroekonomiska faktorer, räntor som stiger–

–börsen tickar neråt...

Så är det. Jag kom av mig lite där...

De fundamentala faktorerna kvarstår.

Vi har hög inflyttning, stor bostadsbrist–

–och en bostadsmarknad som funkar dåligt–

–och har gjort det under lång tid.

En alternativmarknad är hyresmarknaden–

–och det är ju bostadsbrist även på den–

–i, i stort sett, hela Sverige.

Där har vi saker som antyder hög efterfrågan.

Samtidigt har vi ett stort utbud.

Priserna rör sig inte uppåt längre.

Initiativ från statsmakterna, som amorteringskravet–

–påverkar marknader som Stockholm–

–där bostäderna är dyrast.

Det finns ett antal faktorer som talar för och emot.

Vi har haft väldigt kraftiga prisuppgångar i ett antal år–

–fram till 2017 då marknaden blev mer avvaktande.

Men du som sitter med de här siffrorna varje dag–

–måste vara med på middagar och annat–

–där folk hör vad du jobbar med och direkt hugger:

"Vad ska jag göra i den här marknaden?"

Vad säger du till dem?

Jag säger att bostaden är en långsiktig investering.

Behöver man byta och har skäl till det–

–som barn, giftermål, nytt arbete–

–är det bara att gå ut och agera.

Det är en bra brygga till nästa ämne.

Vi ska växla spår.

Catharina, privatmarknadschef på Landshypotek Bank.

Ni har publicerat en undersökning som visar–

–att villaägare är mer nöjda–

–med sitt boende än bostadsrättsinnehavare. Förklara.

Det stämmer. Vi har gjort en sån undersökning.

Frågan var: Hur ser ens drömboende ut?

Vi tycker att det är roligt att följa den typen av frågor.

Gärna med ett perspektiv kring skillnader och likheter–

–i storstan jämfört med övriga Sverige.

Vi har gjort det här i flera år. Det är tydliga skillnader.

Villaägare är mycket mer nöjda–

–än de som har valt att bo i bostadsrätt.

Sju av tio som bor i villa är nöjda med det–

–och ser det som sitt drömboende–

–men bara fyra av tio som bor i lägenhet.

Ni är en bank som fokuserar på finansiering av lantbruk–

–och boenden på mindre orter.

Finns det nån gemensam nämnare här?

Vi är en bank som har en historia från 1800-talet.

Vi har grundats i att finansiera svensk jord och skog.

Svensk jord och skog har varit ute i hela Sverige.

När vi nu har gått in på villamarknaden–

–vill vi inte fokusera på storstäder eller gå in–

–i brännheta bostadsrättsmarknader i Stockholm.

Vi har ett annat fokus.

Det är lätt att det blir ett storstadsperspektiv–

–när man pratar bostadsmarknader.

Vi har också undersökt hur man ser på sitt boende.

Man har ett sundare förhållningssätt till boendet–

–om man inte bor i storstan.

Det är mindre spekulation och mer bara för att bo.

Vi ser i undersökningarna att man har–

–ett annat förhållningssätt till boendet–

–när man inte bor i storstaden.

P-A, du har själv gjort dig av med ditt boende på landet–

–för att du inte orkade klippa gräset.

Men generellt sett, hur har tendensen varit–

–när det gäller villaägande gentemot bostadsrättsägande?

Om man pratar om vad som är mest attraktivt–

–är det ofta det äldre beståndet–

–och den absolut senaste nyproduktionen.

Om vi tar bostadsrätter här i Stockholms innerstad–

–så är förra sekelskiftet, 1890-1900–

–de mest attraktiva bostäderna.

Hög takhöjd, kakelugnar och fina trägolv.

Om man tittar på kvadratmeterpriserna, ja.

Men om man tänker på villor gentemot bostäder.

Har man sett nån tendens där?

Villor är ju... Vi kan se hur barnfamiljer behöver större–

–och går från bostadsrätts- till villamarknaden.

Samtidigt finns det en tröghet i marknaden–

–som kan bero på reavinstskatter och såna faktorer.

Det gör att folk inte flyttar lika mycket som de vill.

I tidigare avsnitt av Kvadrat har folk pratat–

–om trögheten och att vi har många ensamhushåll i villor.

Folk väljer att inte flytta på grund av reavinstskatter–

–och andra inlåsningseffekter.

Påverkar det bostadspriserna?

Det gör det absolut.

Allt som grusar maskineriet snarare än oljar upp det–

–och förhindrar hög omsättning är dåligt–

–för alla marknader, inte bara bostadsmarknaden.

Men centralt är inlåsningseffekterna–

–där reavinstskatten och andra faktorer finns.

Med ensamhushåll i villor är det så–

–att det ofta kan kosta dem mer att köpa...

Ett par som har levt i villa länge–

–kan vilja flytta till innerstan och slippa klippa gräset.

För att få en trea i innerstan behöver de betala pengar–

–och få en högre månadskostnad än vad de har idag.

Catharina, vad tänker du om de här sakerna?

Det blir mycket en diskussion–

–kring bostadsrätterna i innerstan.

Men om man frågar svenskarna generellt är inte–

–en bostadsrätt i innerstan drömboendet.

Det är roligt att skifta det fokuset.

Jag bor själv här. Man pratar alltid–

–utifrån storstadens bostadsrätts...

Det är det enda intressanta.

Men enligt svenskarna är inte det drömboendet.

Vi kollar var i Sverige man är mest nöjd med sitt boende.

Precis. Vi har ställt olika frågor.

Först vilken typ av boende man vill bo i.

Men också var man är som mest nöjd.

Det är man i de här tre länen.

I Hallands län är man som mest nöjd med...

Sju av tio av alla–

–som bor i Halland tycker att de bor i sitt drömboende.

Sen kommer Jämtland och Värmland.

Det är län där man känner sig väldigt nöjd med att bo där.

Jämtland. Där kan man tänka sig lite friluftsmänniskor...

Vi kanske kommer in på vilka faktorer som man värdesätter–

–för då får man en liten förklaring.

Vi har ju en lista på det då.

Som av en händelse.

Ska vi först titta på... Precis...

Där ser vi den.

Berätta vad det är vi ser för de som lyssnar.

Vi har mätt över åren och det är tydligt och konstant.

Vi har alltså 92 % som säger att en lugn omgivning–

–är en av de viktigaste faktorerna–

–för var man vill ha sitt drömboende.

Sen kommer närhet till naturen, skog och mark–

–och möjlighet att utöva ens intressen.

Det är de tre starkaste faktorerna. De har varit i topp–

–under längre tid. Sen har vi en bubblare, egen trädgård.

Det är det som har förändrats mest positivt över åren.

Vi ser en trend kring odling, natur, hållbarhet.

Det ser man i siffrorna.

Är det Ernst-effekten?

Det finns olika begrepp. Mandelmann-effekten...

Det finns massa olika.

Det finns många samhällstrender–

–men det är en av dem.

Nummer 4 på listan är möjlighet till arbete.

Det är intressant, för det kanske inte är så enkelt–

–att flytta till Jämtland om man jobbar i finansbranschen–

–och behöver springa runt på kontoren kring Stureplan.

Så kan det vara, men digitaliseringen–

–och utvecklingen gör det också lättare.

Vi är inte riktigt lika bundna idag–

–till de fysiska storstäderna–

–för att kunna utöva olika typen av yrken.

Men det är klart, det är lättare att göra.

Men om man tänker sig att finansbranschen–

–lutar åt det här med möjligheten att göra karriär–

–så är det nåt som minskar mest av allt.

Det ses inte som det mest attraktiva längre.

Vi ser nån form av värderingsskifte.

Om man skulle skriva en ultimat bostadsannons–

–borde man väva in de här, lugn omgivning–

–och nära till naturen, trots att det är mitt i stan.

Ja, men absolut.

Även om du letar efter en lägenhet i stan–

–är det härligt om det är nära Vasaparken–

–eller Djurgården. Det slår högt också.

P-A, det finns en gammal mäklarsanning–

–att det som avgör priset på en bostad är läge, läge, läge.

Catharina nämner digitala medier och distansarbete.

Är det nåt som du tror kommer att påverka–

–att boendet i storstäder blir mindre attraktivt framöver?

Så kan det nog vara. Det är, som ni var inne på, möjligt–

–att utföra många jobb idag utan att vara på plats.

Det är samma sak med möten. Nu sitter vi här fysiskt–

–men det går bra att ha möten utan att sitta tillsammans–

–med Skype och annat.

Det finns mycket större möjligheter idag–

–jämfört med för 20 år sen.

Ser ni stöd för det i statistiken över prisutvecklingen–

–runtom i landet jämfört med storstäder och innerstäder?

Nej, inte riktigt.

Då skulle man behöva särstudera just det.

Under kraftiga prisuppgångsperioder kan vi se–

–att det ändå styrs av bostadsbristen som råder i landet.

Nu talar vi tyvärr bostadsrätter igen.

Men när priserna steg som kraftigast innan de bromsade in–

–steg de mycket mer i ytterområdena.

Till exempel runt Stockholms kommun jämfört med centralt.

Priserna ökade procentuellt sett mer i ytterområdena–

–än i de centrala delarna.

Nivåerna är förstås mycket högre i de centrala delarna.

Men där har vi ändå en tendens som visar–

–att centralt eller en bit ut ökar...

Det är ingen konform eller en likriktad rörelse–

–utan den kan röra sig olika på olika platser.

Spännande. Där måste vi börja runda av veckans Kvadrat.

Vi har lärt oss att bostadspriserna är lite på moll nu.

Vi får se vart det tar vägen.

Svensken verkar trivas ute nära natur–

–och ute i det fria, bort från trafik och storstäder.

Så kan vi sammanfatta det.

Mycket bra.

Några slutliga kommentarer från er–

–för de som lyssnar eller tittar på det här?

Nåt som de ska ta med sig vad gäller utvecklingen–

–på bostadsmarknaden när vi närmar oss årets slut?

Och inför nästa år?

Vi har pratat om det tidigare–

–att man inte ska se sitt boende som spekulation.

Det är inte helt osunt att vi får en liten sättning.

Man ska tänka på att boendet ska vara ens hem–

–och det är det som man ska fokusera på.

Därför behöver man inte–

–få alltför ont i magen av de här siffrorna.

Jag gör en kopia på det då och kan lägga till–

–att bostadsköpet över tid normalt sett–

–är en väldigt god investering.

Med det tackar vi Catharina Åbjörnsson Lindgren–

–privatmarknadschef på Landshypotek Bank–

–och Per-Arne Sandegren–

–analyschef på Svensk Mäklarstatistik.

Tackar.

Nästa vecka är vi tillbaka med ett nytt avsnitt.

Är ni tittare nervösa över bostadsmarknadsutvecklingen–

–nu när den går i moll och har frågor?

Glöm inte att ni kan mejla oss på kvadrat@efn.se

Eller hur, Petra?

Ja, vi älskar att få mejl. Vi ses nästa vecka.

Hej.

De senaste siffrorna från Svensk Mäklarstatistik visar att bostadspriserna i landet sjönk i november månad. Antydan till uppgång från tidigare i höst har därmed åter kommit av sig när vi närmar oss slutet på 2018.

På en skakig marknad där priserna är osäkra kan det vara sunt att stanna upp och tänka lite på vilken livsstil man vill ha, snarare än att göra bostadskarriär och en hetsig jakt på snabba klipp. En ny undersökning som Landshypotek Bank presenterade nyligen visar att villaägare i småstadskommuner är mer nöjda med sitt boende än bostadsrättsägare i storstäderna.

Så vad är det som svenskarna tycker är avgjort viktigast i dag? Vi tar en titt på topplistan över vad som utgör drömboendet runt om i landet samt i vilka län man är mest respektive minst nöjd med sitt boende.

Catharina Åbjörnsson Lindgren, privatmarknadschef på Landshypotek Bank och Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik gästar veckans Kvadrat.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

  • Kortköp kan nekas av nya betalningsregler1:42

    Kortköp kan nekas av nya betalningsregler

    14 september träder nya regler i kraft i enlighet med EU:s andra betaltjänstdirektiv PSD2. Det innebär kort att majoriteten av alla nätköp måste verifieras av kunden och kortköp i butik kan nekas om pinkoden inte används. 

  • Fyra sätt att dryga ut studentkassan2:04

    Fyra sätt att dryga ut studentkassan

    Som nybliven student kan ekonomin kännas begränsande, men studentlivet behöver inte vara så knapert som det ryktas. Albin Kjellberg tipsar om fyra sätt att få...

  • Få fason på din pension2:15

    Få fason på din pension

    De allra flesta på den svenska arbetsmarknaden får tjänstepension inbetalad av sin arbetsgivare. Américo Fernández från SEB tipsar om hur de som saknar tjänstepension, ofta egenföretagare, kan kompensera för det.

  • Så påverkar minusräntan dig2:12

    Så påverkar minusräntan dig

    Centralbanker världen över har sänkt räntor i försök att få upp inflationen. I Sverige ligger räntan på -0,25 procent och i eurozonen är den -0,4...

  • Så fungerar ett brutet räkenskapsår1:26

    Så fungerar ett brutet räkenskapsår

    För de flesta bolag är ett räkenskapsår detsamma som ett kalenderår, men vissa företag väljer ett brutet räkenskapsår. Men vad innebär det och vilka företag kan dra nytta av det? 

  • Så sparar du rätt till barnen2:23

    Så sparar du rätt till barnen

    Planerar du att komma i gång med ett sparande till dina barn? Vänta tills du har sett de här tre viktiga tipsen från EFN:s Albin...