Skuldsatta svenskar i spartoppen

De svenska hushållen ligger i topp i sparande.

Svenskarnas sparande har ökat mer–

–än i nåt annat land sen 2007.

Samtidigt visar siffror från Riksbanken–

–att svenskarna är mer skuldsatta än nånsin.

Det utgör den enskilt största risken för svensk ekonomi.

Per Lindvall, hur hänger det ihop?

Pratar vi om samma land?

Det är samma land.

Det höga sparandet får inte lika stor uppmärksamhet–

–som skulderna. Men man ska skilja på netto och brutto.

Netto sparar vi mycket, men vi lånar också mycket.

Ett hushåll kan ha ett högt sparande–

–och vara högt skuldsatt. Incitamenten är starka.

Med de generella ränteavdragen vill man få hävstång–

–på sina investeringar.

Behöver vi inte vara så oroliga för skuldsättningen–

–eftersom vi sparar så mycket?

Det finns en överdriven tro på–

–att spara och bygga buffertar.

Finanshistorien visar att länder med högt sparande–

–också kan hamna i svåra ekonomiska kriser.

Under depressionen i USA hade man högt sparande.

Japan hade jättehögt sparande under 80-talet–

–och så kom en jättelik fastighetskrasch.

I närtid kan vi titta på Danmark och Holland–

–som haft högt sparande men också varit högt skuldsatta.

Problemen sitter i den höga bruttoskuldsättningen.

Hur hänger det ihop?

När de högt skuldsatta hushållen börjar spara–

–drar de ner sin konsumtion.

Om många gör det samtidigt, sjunker efterfrågan.

Om ingen ökar sin konsumtion eller sina investeringar–

–riskerar det att dra ner hela ekonomin i recession–

–eller i värsta fall depression som i USA på 30-talet.

Man brukar ju säga att sparande fungerar som en buffert.

Det kan det göra, om den som är skyldig pengar–

–ökar sparandet och minskar konsumtionen–

–medan den som har en fordran ökar sin konsumtion.

Det brukar sällan ske samtidigt.

Blir det dåliga tider, börjar alla spara samtidigt–

–oavsett hur det ser ut på bankkontot.

Är det bättre att ett land sparar än lever på kredit?

Ett land med ett stort nettosparande–

–har bättre förutsättningar att hantera en skuldkris.

Ett land som importerar–

–och är beroende av utländska kreditgivare–

–kan inbromsningen gå väldigt snabbt.

Det har vi sett i Grekland, Spanien och även i Sverige–

–under 90-talskrisen. Då hade vi bytesbalansunderskott.

Vi var beroende av utländska kreditgivare.

När ekonomin föll ihop blev det tvärstopp för krediter.

Kan slutsatsen bli att sparande inte alltid är bra–

–utan att det kan medföra högre risk.

Absolut. I nationalekonomin sätter man likhetstecken–

–mellan sparande och investeringar.

På hushållsnivå är sparande att ha pengar på bankkonto.

Men om du sparar på ett bankkonto–

–är ditt sparande nån annans skuld.

På makroplanet är det inget sparande.

Det bästa ett land kan göra är att se till–

–att de ekonomiska hjulen snurrar stabilt.

Att få tvära kast mellan sparande och lånande–

–kan leda till problem. Tack.

Svenska hushålls höga belåning får mycket uppmärksamhet. Men att samma hushåll ligger i topp när det gäller sparande är inte lika mycket i fokus.

Nicolina Söderqvist intervjuar Per Lindvall om sambandet mellan hushållens lån och sparande.