Skog i arv eller gåva – reglerna skiljer sig

Det är väldigt vanligt att äga skog i Sverige–

–speciellt jämfört med andra länder.

Men vi är ett av de mest skogstäta länderna i världen.

En del köper sin skogsfastighet–

–eller får den som gåva vid ett generationsskifte.

Det är också vanligt att skogen går i arv.

Åsa Willén, hur skiljer sig regelverken–

–mellan arv och gåva?

Egentligen går skiljelinjen mellan köp och arv och gåva.

Mellan arv och gåva skiljer det inte i skattehänseende.

Vi ska prata om både-och, för det finns små skillnader.

Om vi börjar med att tala om generationsskifte.

Vid vilken ålder är det smart att överlåta skogen?

Varje fastighet är unik–

–och varje familj är unik. Man får hitta sin egen lösning

Men generellt gäller att börja i tid–

–för det är en lång process som kan ta ett-fem år.

Det handlar om att den som lämnar över ska vara redo–

–och att den som tar emot är redo.

Det kan krävas både utbildning och mental förberedelse.

Det kan vara bra att ta hjälp redan i det initiala skedet–

–att hitta en projektledare som kan hjälpa familjen–

–att driva det framåt. Att vara ett neutralt bollplank–

–för den som lämnar över och den som ska ta över–

–och inte minst för syskon som sedan inte ska vara med.

Är det några speciella förberedelser–

–be om hjälp redan nu, diskutera igenom det–

–är det något annat också?

Det absolut viktigaste är att man bestämmer sig:

Var vill familjen vara när det här är klart?

Hur ska det se ut, inte bara vid överlåtelsen–

–det ska ju också vara bra under en lång tid därefter.

Man ska ju leva med det länge.

Det viktigaste är att ha en öppen diskussion–

–att involvera alla, även dem som inte ska vara med sedan.

Ju tydligare vi är, desto mindre risk för bråk efteråt.

Det borde vara en perfekt tid nu–

–när både arvsskatten och gåvoskatten är borta–

–och marginalskatterna är relativt låga.

Generationsskiften drivs inte av skattemässiga skäl.

Det handlar om vad familjen vill. Vet vi det–

–kan man lösa det rent skattetekniskt.

Det var annorlunda förut, då började man räkna ut skatt.

Nu är det ju en mycket gynnsam situation:

Bestäm vad ni vill – och sedan löser man det.

När man vet vad man har för mål, hur går man vidare?

Har man inte tagit hjälp innan, är det hög tid nu–

–för vi pratar om allt från skogsvärdering–

–till kassaflödesanalyser, skatteberäkningar...

...familjerättshandlingar och testamenten.

Det håller man som lekman inte på med dagligen–

–utan man behöver hjälp.

Det är stora värden vi håller på med–

–en fastighet idag är ju värd många miljoner–

–och det kan bli rätt dyrt om man gör fel.

Apropå värden och att värdera skogen–

–oavsett om det handlar om dödsbo eller generationsskifte–

–kan det ju vara ett tag sedan skogen värderades.

Det finns olika värderingsmetoder–

–och hur ska man veta vilken som är bäst?

Värdet är ofta startpunkten i generationsskiftet.

Man börjar där. Man kan prata om avkastningsvärdering–

–det är framtida intäkter och kostnader man tittar på.

Det är bra för den som tar över för att se hur det slår.

Taxeringsvärdet används framför allt för att prata om–

–skatteberäkningarna vid ett generationsskifte.

Men det som används som underlag är en marknadsvärdering.

Vad skulle fastigheten vara värd om vi sålde den idag?

Skogsfastigheter ska taxeras var sjätte år–

–men hur vanligt är det med fel taxeringsvärde?

Det är vanligt. Bara det att det är sexårscykler–

–gör att det blir fel med tiden.

Taxeringsvärdet bygger på de uppgifter ägaren lämnar in.

Om man inte rättar felaktiga uppgifter eller underlåter–

–att lämna in när man har avverkat, blir det fel.

Just nu är det gynnsamt, då en fastighetstaxering pågår.

Har man inte rätt värde finns god möjlighet att rätta det–

–så att det blir rätt härifrån och framåt.

När det gäller överlåtelseform–

–ett generationsskifte kan ske genom gåva–

–eller att man säljer fastigheten till sina barn.

När är det mer skattemässigt gynnsamt att ge bort–

–än att sälja skogen?

Det finns inget enkelt svar, de har olika egenskaper.

Om det gäller köp, betalar jag mer än taxeringsvärdet.

Då utlöser det en kapitalvinstskatt för den som säljer–

–vilket oftast föräldrarna.

Den som tar över får nya ingångsvärden.

Det ger en gynnsam skattesituation för kommande intäkter.

Gäller det i stället en gåva–

–betyder det inte att man får någonting gratis–

–utan bara att man betalar mindre än taxeringsvärdet.

Då är det ingen skatt i samband med överlåtelsen–

–men däremot ärver man skattevärdena som föräldrarna hade.

I vissa fall kan det bli högre skatt på kommande intäkter.

När man gör generationsskiftet ställer man beräkningarna–

–i förhållande till varandra och väljer det bästa–

–köp eller gåva.

Man kan också kombinera alternativen på bästa sätt.

Nu när vi är inne på latenta skatter–

–kan vi ta exemplet att man är två syskon.

Den ena är inte intresserad av skog och ska lösas ut.

Hur fungerar det då?

Latent skatt är en tänkt skatt–

–som syskonet som tar över fastigheten–

–ska betala vid försäljning. Det måste man ta hänsyn till.

Man tittar på vad som sker om föräldrarna sålde idag–

–betalar sin kapitalvinstskatt, löser eventuella lån–

–och behåller det som de vill ha–

–kanske en pensionsförstärkning.

Den peng som blir över–

–och man delar lika syskonen emellan–

–är grunden för den kompensation–

–som man diskuterar till eventuella syskon.

Det är inte halva marknadsvärdet utan något helt annat.

Det kan vara bra att poängtera det.

Det finns ett uttryck: "Skaffa inte fler barn än gårdar."

Men det blir ju rättvist om man överlåter skogen–

–till alla sina barn. Hur bör man resonera?

Den gamla sanningen är att en övertar gården.

Man vet att det är stor risk att det blir osämja.

Inte initialt, men på sikt är det inte ovanligt.

Om man går in i ett samägande med sina syskon–

–driver man ett företag ihop–

–och blir ekonomiskt beroende av varandra.

Då skapar man en helt annan situation än man är van vid.

Man får en helt ny relation. Det måste man vara beredd på.

För att det ska lyckas måste man ha ett tydligt mål.

"Vi är överens om vad vi vill och om hur vi ska nå målet."

Vid minsta missmatch är risken stor att man blir osams.

Det är lite tråkigt.

Hur vanligt är det med aktiebolag?

Det är väldigt ovanligt.

Normalt är det inte möjligt att bilda aktiebolag.

Det finns regler som stoppar bildandet av aktiebolag.

Hur går det till rent praktiskt när man överlåter skog?

Egentligen är processen själva överlåtelsen.

Den största delen är att nå målet. Sen kommer–

–alla beräkningarna för komma fram till hur målet nås.

Resten går snabbt. Juridiska handlingar ska upprättas.

Det är en överlåtelsehandling.

Köpekontrakt, gåvoavtal...

...kanske ibland kompletterat med ett testamente.

Sen söker man lagfart. Sen är det klart–

–och det är bara att börja sitt nya liv som skogsägare.

Inte särskilt komplicerat.

När det gäller dödsbon–

–är man uppe i ett sorgearbetet. Hur snabb bör man vara?

Reglerna är såna att man måste agera ganska snabbt.

Bouppteckningen ska vara klar inom tre månader normalt.

Det är ingen särskilt lång process.

Den stora faran är om man bara är maka-make–

–och har gemensamma barn–

–är det så att när bouppteckningen registreras–

–anses boet ha blivit arvsskiftat.

Det kan ge lite oönskade skattekonsekvenser.

Här gäller det att ta hjälp av nån som kan sin sak–

–när det finns en skogsfastighet med i dödsboet.

Är det andra konstellationer så att dödsboet blir kvar–

–blir det bouppteckning, sen gör man ett arvskifte–

–för att veta vem som ska ha fastigheten.

Är det nåt man behöver tänka på när väl är klar?

Förutom att förvalta skogen...?

Man ska se till att ha kul. Det är en fantastisk förmån...

Det är ju en ynnest vi har i Sverige–

–att som privatperson kunna äga skog.

Det gäller att glädjas åt det.

Man har lite kontakt med Skatteverket–

–i samband med deklaration.

Nån liten ny deklarationsblankett som ska fyllas i.

Det beror lite på vad man ska ha för drift.

Man kan behöva kontakta länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Normalt för en skogsfastighet är det bara Skatteverket.

Det har diskuterats hur skatteförenklingsutredningen–

–kan påverka reglerna för arv och gåva gällande skog.

Det har varit olika turer fram och åter. Vad är status?

Ingen som vet.

Den har varit ute på remiss. Remissen har gått tillbaka.

Den ligger hos regeringen för behandling i riksdagen.

Den är inte med i lagda budgetproposition.

Det kommer inte att hända nånting nu.

Men därefter är det ingen som vet.

Men jag vill poängtera att skatter är en del–

–av ett generationsskifte, men det ska inte var drivande–

–vid ett skifte. Det är bara ett sätt att hantera det på.

Att inte den går igenom är inget stopp–

–för att inte gå vidare och diskutera sitt eget skifte.

Och A och O är att prata igenom och komma överens.

Det är lika bara innan generationsskiftet sker.

Min absoluta käpphäst är–

–att det pratas för lite skog vid köksbordet hemma.

Bra slutord. Tack så mycket, Åsa Willén.

Det är väldigt vanligt att äga skog i Sverige, speciellt om man jämför med andra länder. Sverige är även ett av de mest skogtäta länderna i världen. En del köper sin fastighet med skog eller får den som gåva vid ett generationsskifte, men det är också vanligt att skogen går i arv.

Hur skiljer sig regelverken mellan arv och gåva när det gäller skogsfastigheter? Vad ska man själv tänka på?

Tina Halldén intervjuar Åsa Willén, affärsområdeschef Skog och lantbruk Handelsbanken.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.