Så vill Riksbanken minska risken på bomarknaden

Vad anser Riksbanken om bankernas risktagande–

–vid finansiering av bolån?

I dag har vi främst pratat om likviditetsrisker–

–på lite längre löptider än de kortaste kassaflödena–

–som man analyserar för bankerna.

Vi ser en tydlig obalans i finansieringen av bolån.

Bolånet är ett långt åtagande från banksystemet–

–och hushållen återbetalar lånen i långsam takt i Sverige.

Framför allt för att vi har låga amorteringar.

Återbetalningstakten ligger på 70–80 år.

Enligt bolånekontrakten, i den mån en löptid finns–

–är det ett åtagande på 20–30 år för bankerna.

Bankerna finansierar utlåningen–

–med säkerställda obligationer, en sorts bostadsobligationer–

–som har en betydligt kortare löptid.

Obligationerna har ofta en löptid på tre eller fem år–

–i genomsnitt knappt fem år.

Så det är en stor obalans mellan den löptid–

–bankerna har på sin finansiering–

–och den tillgång de ska finansiera, bolånet.

För den enskilda banken kan obalansen verka liten–

–för bolånen stannar inte länge på bankens balansräkning.

Hushållen flyttar ju från bank till bank–

–så i genomsnitt ligger löptiden på sju år–

–från den enskilda bankens perspektiv.

Men för hela banksystemet uppstår en löptidsobalans.

Att man byter bank gör ju inte att lånet är återbetalat.

Det har bara flyttat runt i systemet.

Svenska banker har lägre andel lång finansiering–

–än andra europeiska banker. Vill Riksbanken se åtgärder–

–för att förlänga bankernas finansiering av bolån?

Vi diskuterar tänkbara åtgärder, men dagens seminarium–

–på House of Finance var huvudpoängen att diskutera–

–hur problematisk löptidsobalansen är–

–och om vi vill se en förändring.

Det finns tänkbara regleringsåtgärder–

–till och med viss lagstiftning.

Det kan också vara så att marknaden–

–försöker få till en förändring.

Mycket handlar om att vi hamnat i en situation–

–med en aktiv marknad för säkerställda obligationer–

–i Sverige, men med kort löptid.

Man kan få marknaden att förändras på olika sätt–

–och få till längre löptider, om det är önskvärt.

I dag får den som binder sitt bolån betala–

–mellan 1 000 och 2 000 kronor mer per månad–

–jämfört med snittprutaren med rörlig ränta som betalar 1,3 % i månaden.

Hur vill Riksbanken skapa incitament–

–för att välja längre räntebindningstider?

I en idealisk värld har vi en välfungerande marknad–

–för bolån på både korta och långa löptider.

Så man kan få bra villkor både på kort och lång löptid.

Som jag ser det, har konkurrensen på svensk marknad–

–helt flyttat in i korta löptider, av olika skäl.

Vi har ett ersättningssystem för ränteskillnad–

–som inte fungerar så bra och medför onödigt stora risker–

–om man binder sin ränta. Allt fler väljer rörlig ränta.

Det har varit lönsamt historiskt, med fallande räntor...

Men det betyder inte att det är lönsamt i framtiden.

Varje hushåll bör fundera–

–över vilka risker man är beredd att ta–

–och vilka försäkringspremier man kan betala.

Jag tror också att marknaden kan behöva lite hjälp–

–att erbjuda bättre villkor på längre räntebindningstid.

Det kan handla om ett förändrat system–

–för ränteskillnadsersättningen till exempel.

Bolån i Sverige har ofta en väldigt lång löptid eftersom amorteringstakten är låg. Samtidigt finansierar bankerna bolånen med en upplåning som är betydligt kortare. Detta är ett stort problem menar Riksbanken.

Vice riksbankschef Martin Flodén ser flera vägar att gå för att lösa detta problem. Det kan handla om regleringar eller om ny lagstiftning. Men det handlar också om att motivera bankkunder att välja längre löptider.

Den genomsnittliga löptiden för de säkerställda obligationer som svenska storbanker finansierar bolån med är omkring 3 år. Samtidigt är den genomsnittliga återbetalningstiden på ett bolån Sverige i dag nästan 80 år.

  • Ökat sug efter vegetariskt1:45

    Ökat sug efter vegetariskt

    Svenskarna säljer rysslandsfonder. Stark tro på bopriserna. Hushållens köpfest håller i sig. Arbetslösheten i princip oförändrad under mars.

  • Ovanligt lågt utbud av villor2:17

    Ovanligt lågt utbud av villor

    Nya siffror från bostadssajten Booli visar att antalet radhus och villor som är till salu är betydligt färre jämfört med motsvarande perioder sedan 2012.

  • Bästa tipsen inför lönesamtalet5:13

    Bästa tipsen inför lönesamtalet

    Det årliga lönesamtalet med chefen närmar sig för många och de flesta tycker nog att de förtjänar en högre lön. Men frågan är hur man får chefen att hålla med om det och hur man får upp lönen så mycket som möjligt.

  • Trumps motvind ger aktier medvind6:58

    Trumps motvind ger aktier medvind

    Petra Bergman intervjuar Mats Nyman, investeringsstrateg på Handelsbanken, som precis varit med och tagit fram bankens senaste investeringsstrategi.

  • Se upp för uppskov0:37

    Se upp för uppskov

    Om du köper en ny bostad kan du i vissa fall skjuta upp beskattningen av vinsten. Men det är en fälla du ska akta dig för. 

  • Dags att vårstäda din ekonomi8:27

    Dags att vårstäda din ekonomi

    Våren är äntligen här och det innebär perfekt läge att se över privatekonomin, från det stora till det lilla, en vårstädning helt enkelt. Tiden du lägger på att städa i din ekonomi betalar sig ofta flera gånger om.

  • Så vill Riksbanken minska risken på bomarknaden4:44

    Så vill Riksbanken minska risken på bomarknaden

    Bolån i Sverige har ofta en väldigt lång löptid eftersom amorteringstakten är låg. Samtidigt finansierar bankerna bolånen med en upplåning som är betydligt kortare. Detta är ett stort problem menar Riksbanken. Vice riksbankschef Martin Flodén ser flera vägar att gå för att lösa detta problem.

  • Riktigt gott om sommarjobb1:42

    Riktigt gott om sommarjobb

    Minskat utrymme för löneökningarna. Bilförsäljningen ökar. Avtal utformas för delningsekonomin.

  • Avkastning och risk – så funkar det8:22

    Avkastning och risk – så funkar det

    När du ska lägga upp ditt sparande är det viktigt att tänka igenom en hel del saker först. Det handlar om hur du fungerar som person, vad du har för mål med ditt sparande och när du vill ha tillgång till dina pengar. Dessutom måste du fundera på hur mycket avkastning du hoppas på och vilken risk du är redo att ta för att nå den avkastningen. Tina Halldén intervjuar placeringsexpert Kaj Kärki.