Så vill Riksbanken minska risken på bomarknaden

Vad anser Riksbanken om bankernas risktagande–

–vid finansiering av bolån?

I dag har vi främst pratat om likviditetsrisker–

–på lite längre löptider än de kortaste kassaflödena–

–som man analyserar för bankerna.

Vi ser en tydlig obalans i finansieringen av bolån.

Bolånet är ett långt åtagande från banksystemet–

–och hushållen återbetalar lånen i långsam takt i Sverige.

Framför allt för att vi har låga amorteringar.

Återbetalningstakten ligger på 70–80 år.

Enligt bolånekontrakten, i den mån en löptid finns–

–är det ett åtagande på 20–30 år för bankerna.

Bankerna finansierar utlåningen–

–med säkerställda obligationer, en sorts bostadsobligationer–

–som har en betydligt kortare löptid.

Obligationerna har ofta en löptid på tre eller fem år–

–i genomsnitt knappt fem år.

Så det är en stor obalans mellan den löptid–

–bankerna har på sin finansiering–

–och den tillgång de ska finansiera, bolånet.

För den enskilda banken kan obalansen verka liten–

–för bolånen stannar inte länge på bankens balansräkning.

Hushållen flyttar ju från bank till bank–

–så i genomsnitt ligger löptiden på sju år–

–från den enskilda bankens perspektiv.

Men för hela banksystemet uppstår en löptidsobalans.

Att man byter bank gör ju inte att lånet är återbetalat.

Det har bara flyttat runt i systemet.

Svenska banker har lägre andel lång finansiering–

–än andra europeiska banker. Vill Riksbanken se åtgärder–

–för att förlänga bankernas finansiering av bolån?

Vi diskuterar tänkbara åtgärder, men dagens seminarium–

–på House of Finance var huvudpoängen att diskutera–

–hur problematisk löptidsobalansen är–

–och om vi vill se en förändring.

Det finns tänkbara regleringsåtgärder–

–till och med viss lagstiftning.

Det kan också vara så att marknaden–

–försöker få till en förändring.

Mycket handlar om att vi hamnat i en situation–

–med en aktiv marknad för säkerställda obligationer–

–i Sverige, men med kort löptid.

Man kan få marknaden att förändras på olika sätt–

–och få till längre löptider, om det är önskvärt.

I dag får den som binder sitt bolån betala–

–mellan 1 000 och 2 000 kronor mer per månad–

–jämfört med snittprutaren med rörlig ränta som betalar 1,3 % i månaden.

Hur vill Riksbanken skapa incitament–

–för att välja längre räntebindningstider?

I en idealisk värld har vi en välfungerande marknad–

–för bolån på både korta och långa löptider.

Så man kan få bra villkor både på kort och lång löptid.

Som jag ser det, har konkurrensen på svensk marknad–

–helt flyttat in i korta löptider, av olika skäl.

Vi har ett ersättningssystem för ränteskillnad–

–som inte fungerar så bra och medför onödigt stora risker–

–om man binder sin ränta. Allt fler väljer rörlig ränta.

Det har varit lönsamt historiskt, med fallande räntor...

Men det betyder inte att det är lönsamt i framtiden.

Varje hushåll bör fundera–

–över vilka risker man är beredd att ta–

–och vilka försäkringspremier man kan betala.

Jag tror också att marknaden kan behöva lite hjälp–

–att erbjuda bättre villkor på längre räntebindningstid.

Det kan handla om ett förändrat system–

–för ränteskillnadsersättningen till exempel.

Bolån i Sverige har ofta en väldigt lång löptid eftersom amorteringstakten är låg. Samtidigt finansierar bankerna bolånen med en upplåning som är betydligt kortare. Detta är ett stort problem menar Riksbanken.

Vice riksbankschef Martin Flodén ser flera vägar att gå för att lösa detta problem. Det kan handla om regleringar eller om ny lagstiftning. Men det handlar också om att motivera bankkunder att välja längre löptider.

Den genomsnittliga löptiden för de säkerställda obligationer som svenska storbanker finansierar bolån med är omkring 3 år. Samtidigt är den genomsnittliga återbetalningstiden på ett bolån Sverige i dag nästan 80 år.

  • Hög tid att deklarera0:41

    Hög tid att deklarera

    2 maj ska inkomstdeklarationen om för 2016 vara inlämnad. Så nu är det hög tid att gå igenom vilka avdrag du kan göra, skriva in,...

  • Utrikesfödda får sämre pension5:30

    Utrikesfödda får sämre pension

    Du som är svensk invånare men född och har jobbat i ett annat land löper stor risk att få mycket mindre i pensionskuvertet än inrikes födda svenskar med samma lön. Men det finns ett par saker att göra för att öka pensionen.

  • Så påverkas pensionen av att vi lever längre10:26

    Så påverkas pensionen av att vi lever längre

    Vi lever längre idag än vi gjorde tidigare. Det gör att våra pensioner ska räcka under fler år, om vi inte jobbar längre upp i åldern förstås. Frågan är hur den ökade livslängden påverkar vår privatekonomi.