Så vill Riksbanken minska risken på bomarknaden

Vad anser Riksbanken om bankernas risktagande–

–vid finansiering av bolån?

I dag har vi främst pratat om likviditetsrisker–

–på lite längre löptider än de kortaste kassaflödena–

–som man analyserar för bankerna.

Vi ser en tydlig obalans i finansieringen av bolån.

Bolånet är ett långt åtagande från banksystemet–

–och hushållen återbetalar lånen i långsam takt i Sverige.

Framför allt för att vi har låga amorteringar.

Återbetalningstakten ligger på 70–80 år.

Enligt bolånekontrakten, i den mån en löptid finns–

–är det ett åtagande på 20–30 år för bankerna.

Bankerna finansierar utlåningen–

–med säkerställda obligationer, en sorts bostadsobligationer–

–som har en betydligt kortare löptid.

Obligationerna har ofta en löptid på tre eller fem år–

–i genomsnitt knappt fem år.

Så det är en stor obalans mellan den löptid–

–bankerna har på sin finansiering–

–och den tillgång de ska finansiera, bolånet.

För den enskilda banken kan obalansen verka liten–

–för bolånen stannar inte länge på bankens balansräkning.

Hushållen flyttar ju från bank till bank–

–så i genomsnitt ligger löptiden på sju år–

–från den enskilda bankens perspektiv.

Men för hela banksystemet uppstår en löptidsobalans.

Att man byter bank gör ju inte att lånet är återbetalat.

Det har bara flyttat runt i systemet.

Svenska banker har lägre andel lång finansiering–

–än andra europeiska banker. Vill Riksbanken se åtgärder–

–för att förlänga bankernas finansiering av bolån?

Vi diskuterar tänkbara åtgärder, men dagens seminarium–

–på House of Finance var huvudpoängen att diskutera–

–hur problematisk löptidsobalansen är–

–och om vi vill se en förändring.

Det finns tänkbara regleringsåtgärder–

–till och med viss lagstiftning.

Det kan också vara så att marknaden–

–försöker få till en förändring.

Mycket handlar om att vi hamnat i en situation–

–med en aktiv marknad för säkerställda obligationer–

–i Sverige, men med kort löptid.

Man kan få marknaden att förändras på olika sätt–

–och få till längre löptider, om det är önskvärt.

I dag får den som binder sitt bolån betala–

–mellan 1 000 och 2 000 kronor mer per månad–

–jämfört med snittprutaren med rörlig ränta som betalar 1,3 % i månaden.

Hur vill Riksbanken skapa incitament–

–för att välja längre räntebindningstider?

I en idealisk värld har vi en välfungerande marknad–

–för bolån på både korta och långa löptider.

Så man kan få bra villkor både på kort och lång löptid.

Som jag ser det, har konkurrensen på svensk marknad–

–helt flyttat in i korta löptider, av olika skäl.

Vi har ett ersättningssystem för ränteskillnad–

–som inte fungerar så bra och medför onödigt stora risker–

–om man binder sin ränta. Allt fler väljer rörlig ränta.

Det har varit lönsamt historiskt, med fallande räntor...

Men det betyder inte att det är lönsamt i framtiden.

Varje hushåll bör fundera–

–över vilka risker man är beredd att ta–

–och vilka försäkringspremier man kan betala.

Jag tror också att marknaden kan behöva lite hjälp–

–att erbjuda bättre villkor på längre räntebindningstid.

Det kan handla om ett förändrat system–

–för ränteskillnadsersättningen till exempel.

Bolån i Sverige har ofta en väldigt lång löptid eftersom amorteringstakten är låg. Samtidigt finansierar bankerna bolånen med en upplåning som är betydligt kortare. Detta är ett stort problem menar Riksbanken.

Vice riksbankschef Martin Flodén ser flera vägar att gå för att lösa detta problem. Det kan handla om regleringar eller om ny lagstiftning. Men det handlar också om att motivera bankkunder att välja längre löptider.

Den genomsnittliga löptiden för de säkerställda obligationer som svenska storbanker finansierar bolån med är omkring 3 år. Samtidigt är den genomsnittliga återbetalningstiden på ett bolån Sverige i dag nästan 80 år.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.