Så vill Riksbanken minska risken på bomarknaden

Vad anser Riksbanken om bankernas risktagande–

–vid finansiering av bolån?

I dag har vi främst pratat om likviditetsrisker–

–på lite längre löptider än de kortaste kassaflödena–

–som man analyserar för bankerna.

Vi ser en tydlig obalans i finansieringen av bolån.

Bolånet är ett långt åtagande från banksystemet–

–och hushållen återbetalar lånen i långsam takt i Sverige.

Framför allt för att vi har låga amorteringar.

Återbetalningstakten ligger på 70–80 år.

Enligt bolånekontrakten, i den mån en löptid finns–

–är det ett åtagande på 20–30 år för bankerna.

Bankerna finansierar utlåningen–

–med säkerställda obligationer, en sorts bostadsobligationer–

–som har en betydligt kortare löptid.

Obligationerna har ofta en löptid på tre eller fem år–

–i genomsnitt knappt fem år.

Så det är en stor obalans mellan den löptid–

–bankerna har på sin finansiering–

–och den tillgång de ska finansiera, bolånet.

För den enskilda banken kan obalansen verka liten–

–för bolånen stannar inte länge på bankens balansräkning.

Hushållen flyttar ju från bank till bank–

–så i genomsnitt ligger löptiden på sju år–

–från den enskilda bankens perspektiv.

Men för hela banksystemet uppstår en löptidsobalans.

Att man byter bank gör ju inte att lånet är återbetalat.

Det har bara flyttat runt i systemet.

Svenska banker har lägre andel lång finansiering–

–än andra europeiska banker. Vill Riksbanken se åtgärder–

–för att förlänga bankernas finansiering av bolån?

Vi diskuterar tänkbara åtgärder, men dagens seminarium–

–på House of Finance var huvudpoängen att diskutera–

–hur problematisk löptidsobalansen är–

–och om vi vill se en förändring.

Det finns tänkbara regleringsåtgärder–

–till och med viss lagstiftning.

Det kan också vara så att marknaden–

–försöker få till en förändring.

Mycket handlar om att vi hamnat i en situation–

–med en aktiv marknad för säkerställda obligationer–

–i Sverige, men med kort löptid.

Man kan få marknaden att förändras på olika sätt–

–och få till längre löptider, om det är önskvärt.

I dag får den som binder sitt bolån betala–

–mellan 1 000 och 2 000 kronor mer per månad–

–jämfört med snittprutaren med rörlig ränta som betalar 1,3 % i månaden.

Hur vill Riksbanken skapa incitament–

–för att välja längre räntebindningstider?

I en idealisk värld har vi en välfungerande marknad–

–för bolån på både korta och långa löptider.

Så man kan få bra villkor både på kort och lång löptid.

Som jag ser det, har konkurrensen på svensk marknad–

–helt flyttat in i korta löptider, av olika skäl.

Vi har ett ersättningssystem för ränteskillnad–

–som inte fungerar så bra och medför onödigt stora risker–

–om man binder sin ränta. Allt fler väljer rörlig ränta.

Det har varit lönsamt historiskt, med fallande räntor...

Men det betyder inte att det är lönsamt i framtiden.

Varje hushåll bör fundera–

–över vilka risker man är beredd att ta–

–och vilka försäkringspremier man kan betala.

Jag tror också att marknaden kan behöva lite hjälp–

–att erbjuda bättre villkor på längre räntebindningstid.

Det kan handla om ett förändrat system–

–för ränteskillnadsersättningen till exempel.

Bolån i Sverige har ofta en väldigt lång löptid eftersom amorteringstakten är låg. Samtidigt finansierar bankerna bolånen med en upplåning som är betydligt kortare. Detta är ett stort problem menar Riksbanken.

Vice riksbankschef Martin Flodén ser flera vägar att gå för att lösa detta problem. Det kan handla om regleringar eller om ny lagstiftning. Men det handlar också om att motivera bankkunder att välja längre löptider.

Den genomsnittliga löptiden för de säkerställda obligationer som svenska storbanker finansierar bolån med är omkring 3 år. Samtidigt är den genomsnittliga återbetalningstiden på ett bolån Sverige i dag nästan 80 år.

  • Mårders viktigaste småföretagartips1:41

    Mårders viktigaste småföretagartips

    Det regelverk som ska göra beskattningen jämlik mellan löntagare och småföretagare kallas 3:12-reglerna, och många tycker att de är komplicerade och svåra att förstå. Företagarnas...

  • Därför stiger elpriset5:33

    Därför stiger elpriset

    Elnätspriserna skjuter i höjden och energiskatten höjs. Och snart kommer vintern. Vart är elpriserna på väg? Kaj Forsberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, intervjuas av Stina Ollila.

  • E-handel främjar glesbygden2:52

    E-handel främjar glesbygden

    Idag jobbar ungefär en tiondel av svenskarna inom handel, men hur kommer framtiden att se ut? Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, ger sin syn på saken.

  • Lönsamt att bli läkare eller jurist2:04

    Lönsamt att bli läkare eller jurist

    Kontanter kan bli valfråga 2018. Lönsamt att bli läkare eller jurist. Allt fler svenskar väljer supermiljöbil. Uppåt för detaljhandeln. Röststyrd shopping snart verklighet. Snart är gamla mynten metallskrot

  • Bra rull för Kabe1:28

    Bra rull för Kabe

    Bra rull för Kabe. ECB välkomnar skärpt amorteringskrav. 20 000 nya studentbostäder planerade. Hästbajs ska värma våra bostäder.

  • Svenskarna spår stigande bopriser1:54

    Svenskarna spår stigande bopriser

    Svenskarna spår stigande bopriser. Sista chansen för gamla mynt. Vinets pris lurar smaklökarna. Bostadsministern positiv till Airbnb. Kronofogden driver in betalda skulder.

  • Erik Thedéen: Var aktiv som bankkund4:35

    Erik Thedéen: Var aktiv som bankkund

    Bruttomarginalen, bankernas faktiska utlåningsränta minus finansieringskostnaden, landade på 1,73 procent under det andra kvartalet. Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen kommenterar.