Så värderar du läkemedelsbolag

Läkemedelsbolagen i Sverige–

–har gått bättre än börssnittet senaste kvartalet.

Men hur värderar man de här bolagen?

Ett 40-tal hälsovårdsbolag finns på svenska börsen–

–varav många räknas som läkemedel.

Är sektorn svår att värdera?

Aktiekurser är alltid svåra att sia om.

Men läkemedelsbolag, åtminstone de stora, är stabila–

–lönsamma och verksamheten har bra transparens.

Så de är inte så svåra att värdera.

Vinnarna är Astra Zeneca och Sobi, som går starkt.

Bland förlorarna finns Oasmia. Vad händer där?

Bråk i ledningen. Bakgrunden illustrerar ett problem.

Att ett läkemedel är godkänt, betyder inte alltid–

–att kommersiella framgångar nås. Som privatinvesterare–

–ska man se upp. Optimistiska scenarier byggs upp–

–om att när läkemedlet når marknaden är allt klart.

Oasmia visar att det inte alltid–

–är så lätt att sälja läkemedel.

Bråket gäller att ordförande Anders Lönner–

–inte skulle ha gjort sitt jobb.

En bra poäng med Oasmia är att bolaget är smalt.

De har inte så många läkemedel–

–till skillnad från jättarna Astra Zeneca och Pfizer.

I deras produktportföljer finns många läkemedel.

Det ger stabilitet.

Hälsovårdssektorn i Sverige är upp 13 % senaste kvartalet.

Börsens snitt är runt 7,5 %.

Där skulle man varit med...

Hur ska man göra nu?

Du talar om tre faktorer.

För läkemedelsbolag ska man titta på tillväxt–

–lönsamhet och produktivitet. Tre bra faktorer.

Den goda kursutvecklingen senaste kvartalet–

–ska sättas i perspektiv till längre utveckling.

Läkemedelssektorn har varit pressad–

–av oro för prispress i USA.

Läkemedelskostnaderna stiger år efter år–

–men många myndigheter och politiker vill stämma i bäcken–

–för att inte andelen av BNP ska öka ännu mer.

Det har varit tufft för läkemedelsbolagen.

"Lättnadsrally" det senaste kvartalet.

Produktivitet? Är det hur många läkemedel bolaget har?

Ja, hur många läkemedel bolaget kan utveckla.

I snitt har de stora läkemedelsbolagen–

–lagt runt 100 miljarder dollar per år–

–på forskning och utveckling.

Runt 30 nya läkemedelskandidater per år–

–kom ut fram till nyligen. Får man ut fler läkemedel–

–för forskningspengarna är det väldigt bra.

Hur värderas det?

I forskningsbudgeten syns hur många preparat–

–som finns i "pipeline". Nya läkemedelskandidater.

Det talas mycket om pipeline.

För Astra Zeneca talas det om immunonkologi.

Hur långt fram ska bolagets pipeline sträcka sig?

Man ska se det som en pyramid.

I botten: tidig forskning, fas 1, 2..."preklin".

I toppen finns de läkemedel som är nära ett godkännande.

Bolaget ska ha många kandidater i fas 1. Många misslyckas–

–och det blir färre i fas 2, ännu färre i fas 3...

Att det finns långt gången forskning.

Fas 3-preparaten lyckas ofta. Några såna vill man ha–

–och en bra bas för framtida forskning.

En bukett av läkemedel under utveckling.

Men i andra änden går patenten ut.

Även för storsäljare. Hur vet man när det sker?

Det måste bolagen redovisa.

Många av dagens storsäljare–

–utvecklades för ett par decennier sen.

"Patentgapet". Plötsligt försvann–

–många storsäljare för de stora läkemedelsbolagen.

Omsättningen har därför minskat för "bjässarna".

Effekten klingar ut nu. 2018 är patentgapet över.

Nu kan man åter blicka framåt och se på vad som finns nu.

Tillväxten stiger troligen. Det gör sektorn intressant.

Värderingen har visserligen stigit de senaste åren.

I läkemedel är intäkterna stora, men också kostnaderna.

Vilka nyckeltal är viktiga–

–för bedömningen av den finansiella ställningen?

Forskningsbudgeten i relation till omsättningen.

Att utveckla läkemedel kostar–

–men är också en investering. Det ska vara rätt högt.

Tillväxten ska man absolut titta på.

Vilka bolag har lyckats med forskningen?

Bredden i portföljen...

Direktavkastningen är också viktig.

Hur ska en utdelningsinvesterare tänka?

Vi har sett att den bästa mixen–

–mellan direktavkastning, utdelning–

–och kurspotential, är lite tillväxt–

–och rätt hög utdelning.

Bolag som delar ut mycket varje år kan verka attraktiva.

Men portföljen är kanske lite nedåtgående–

–så att man delar ut istället för att återinvestera.

Bolagen ska ligga på minst 5 %.

Stabila bolag som har god möjlighet–

–att under lång tid ge hög utdelning.

Kan man få både hyfsad utdelning–

–och en investering i framtiden?

Ibland.

Förvärvsstrategin skiljer sig också mellan bolagen.

Vilken är trenden? Vill många köpa upp bolag?

Hur är prisläget?

Förvärv är dyra.

Patentsituationen påverkar.

Man kan utveckla egna preparat–

–men en del av de stora bolagens strategi–

–är att fånga upp spännande forskningsbolag.

Så förvärvar man dem–

–istället för att satsa på egen forskning.

Förvärvsstrategi blir nog intressantare kommande år.

Produktiviteten har ökat.

1996–2006 sjönk antalet läkemedelskandidater globalt.

Nu stiger det. Det visar att forskningen bär frukt.

Då blir det förstås intressantare att förvärva.

Kan du se att vissa förvaltar uppköpta bolag bättre?

Nej, det är nog väldigt svårt att se.

De stora läkemedelsbolagen är väldigt professionella–

–och duktiga på att utvärdera preparat.

Man kan nog som investerare utgå ifrån–

–att de stora bolagen vet vad de gör.

Hur viktigt är det att förvärva?

Bör det finnas en aggressiv förvärvsstrategi–

–eller finns det bolag som klarar sig på egen hand?

Det är en bra fråga...

Jag är normalt, i andra typer av branscher–

–skeptisk till förvärv, det blir sällan så bra.

Man ska integrera, det är olika företagskulturer...

Ju större, desto sämre odds att lyckas.

Läkemedelsbranschen är annorlunda. Det man förvärvar är–

–ett forskningsområde.

Då slipper man integrationsproblematiken.

Det är bra med bolag som kan nosa upp förvärvskandidater.

En viktig fråga är var bolagen befinner sig–

–vilka marknader de är inne på.

USA är överlägset störst vad gäller läkemedel–

–de står för hälften av marknaden globalt.

Vad händer i USA nu? Det har ju varit...

Prisfrågan är jätteviktig.

Under valet var Clinton offensiv mot läkemedelsbolagen.

Där trodde man att Trump skulle ge viss lättnad–

–men det är för dyrt... Det fortsätter nog.

Det måste branschen hantera. Man har nya prisstrategier.

Man kan ta betalt per effekt–

–och dela kostnaden med andra aktörer.

Pris är viktigt, men behovet är gigantiskt.

Det är svårt att stämma i bäcken i USA.

Det kommer att fortsätta vara en stor marknad.

Det är fortfarande bra att vara expanderande mot USA?

Ja, tillväxtmarknader är kittlande eftersom de växer fort.

Men många av dem har låg BNP per capita.

De har inte så mycket pengar. Läkemedel är dyrt.

Finns regioner som du skulle välja ut? Brasilien, Kina...?

Var är det bäst att vara som läkemedelsbolag?

Asien växer bra och det är rätt hög BNP per capita.

Indien har en stor medelklass med god betalningsförmåga.

Men tillväxten kommer kanske mer–

–i de kategorier som inte är så stora för bolagen.

Generika är något annat, det tjänar inte Astra på...

Vi snackar pengar, men till sist är detta en sektor–

–som handlar om liv och död...

Den enes bröd, den andres död...

Vilka sjukdomar ökar...?

Vilka områden kommer att växa–

–och därmed öka efterfrågan för vissa bolag?

Man kan se det som negativt att tjäna pengar på sjukdom–

–men som investerare inom hälsovård–

–är det ändå investerade pengar som gör något gott.

Man kan tycka att Big Pharma är onda–

–men läkemedel räddar liv.

Det är skönt att sova med läkemedelsbolag i portföljen.

Cancerområdet är intressant, men det är svårt att lyckas.

Metabola sjukdomar och hjärta-kärl är de stora dräparna–

–i västvärlden och kommer att fortsätta vara spännande.

Ett tips är särläkemedel, som är mindre–

–för ovanliga sjukdomar. De är dyrare–

–men det finns ett gigantiskt behov.

Det finns sjukdomar, som det inte finns läkemedel mot.

Där är sannolikheten att lyckas mycket bättre.

Särläkemedel är väldigt speciellt, bland annat Sobi–

–från Swedish Orphan, "orphan drugs" på engelska.

Ett tips är att titta på de smalare indikationerna.

Vågar du slänga in ett tips?

Det skulle vara Sobi. Det är hemofili, blödarsjuka–

–en ovanlig, men kronisk och allvarlig sjukdom.

Läkemedel där räddar verkligen liv.

Det handlar inte bara om att må lite bättre–

–utan om överlevnad. Det tycker jag är intressant.

Tack så mycket, Lars!

Läkemedelssektorn i Sverige har gått en bra bit bättre än börssnittet det senaste kvartalet. Men frågan är hur man värderar de här bolagen.

Linda Vikström intervjuar Lars Frick om läkemedelssektorn i Sverige.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad mån 11:47
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.